Nyårsafton

Vi har en liten paus mellan rätterna och jag känner hur tröttheten redan kommer smygande. Vi firar som vanligt hemma hos mina föräldrar med god mat och dryck och en förhoppning om att vara vaken på tolvslaget.

Min nyårsafton började med en löptur. Tre grader varmt och duggregn, inte så mysigt men skönt ändå. Jag och Annie sprang över till södra sidan av byn, upp mot kapellet, ut i skogen på Hälsospåret och en bit på grusvägen mot Gävunda. När vi kommit sex kilometer vände vi och sprang samma väg tillbaka igen. Totalt blev rundan då 12 kilometer i 5.40-tempo. Jätteskönt med ett ordentligt långpass och 2014 ska jag springa fler av dem! Jag känner mig ofta för stressad och har svårt att ta mig tiden till ett långpass men som sagt, det ska bli bättre.

Efter en dusch var det dags att börja med maten. Trerätters på menyn och mycket att förbereda. Förrätten bestod av lantchips med en citronkräm, löjrom och dill, huvudrätten var oxfilé med potatis- och jordärtkocksgratäng och rödvinssås och efterrätten som står och väntar på oss är apelsinchokladmousse med grädde.

Jag har fixat håret med min nya locktång och har en kort, svart klänning men känner för att byta till pyjamas redan nu. Så fancy är jag...

Vi har precis varit ute i blåsten och tänt tomtebloss och sprungit runt huset och nu ser barnen en film innan läggdags.

Hoppas att ni haft en härlig kväll och får fira in det nya året på bästa möjliga sätt! Och tack för att ni hängt med ett år till, nästa år blir mitt nionde (!!!) år med bloggen!

Att se tillbaka och blicka framåt

Nyårsafton imorgon, årets sista dag. Ett perfekt tillfälle att se tillbaka på året som gått och jag måste säga att 2013 varit ett väldigt bra år.

Jag har åstadkommit mycket när det kommer till löpningen och jag är väldigt glad för det. I januari är det två år sen jag började springa och jag har kommit så mycket längre än jag någonsin trodde var möjligt. I år har jag sprungit sju lopp och persat på fyra av dem. Jag har sprungit mer och längre än någonsin och lärt mig väldigt mycket. Jag har insett vikten av att vara stark också och börjat jobba mer på den biten och det har gett otroligt mycket.

Jag har gått ner cirka 12 kilo det här året. 12 kilo. Fan vad glad jag är för det. Så tungt det var att springa för ett år sen och det är ju inte så konstigt. Jag har ändrat min kost och kommit långt i mitt förhållande och beteende kring mat och främst socker.

2013 har ju innehållit mer än bara viktnedgång och löpning men jag väljer att fokusera på det här. Det är mina personliga mål och det är det här jag vill kunna gå tillbaka och titta på, mina mål för 2014 när det kommer till mig själv och min hälsa.

2014

Jag kommer inte att ha några nyårslöften men jag vill sätta upp en rad mål för 2014. Ett mål det här året var att springa fem kilometer på 25 minuter. Det gjorde jag också men med hjälp av Annie så det här året vill jag försöka komma ner på den tiden på egen hand.

Jag vill förbättra min tid på både milen och halvmaraton även om det känns som att det kommer att bli svårt. Men omöjligt ska det väl inte vara!

Jag vill anta nya utmaningar och den första blir Toughest i Malmö den tredje maj. Och sen så är jag faktiskt sugen på att springa ett maraton men jag vette fan om jag vågar! Är jag redo? Det är ju ett framtida mål men är 2014 året jag når dit? Det får vi se, jag tänker inte känna någon press att jag måste göra det.

Jag ska bli STARKARE och LÄTTARE. Exakt hur många kilo till vet jag inte, men ju mindre vikt desto snabbare kan jag springa. OBS!! Här menar jag inte att jag ska bli sjukt smal eller har som mål att väga så lite som möjligt. Men någonstans mellan 60 och 65 tror jag är en bra vikt för mig. Jag vill vara sund, stark och bli mer uthållig.

Jag ska fokusera ännu mer på en hälsosam livsstil. Jag har verkligen fått en insikt i vikten av bra mat och vad som är bra för MIG. Jag har märkt att jag får huvudvärk av för mycket socker så därför kickar jag igång nästa år med ett sockerfritt januari, precis som förra året.

Ja, det var väl det. Jag ser fram emot 2014 och att uppnå mina mål. 2013 har jag gjort väldigt mycket som jag är stolt över och som gjort att jag mår väldigt bra, både psykiskt och fysiskt. Ni får väldigt gärna dela med er av ert 2013 och vad ni ser fram emot 2014!

Energilös

Jag har verkligen insett vikten av att äta bra den här hösten. Och att det är inte bara den maten som äts samma dag som en springtur som räknas, det är verkligen en helhet som får maskineriet att gå runt. Det är väl egentligen något jag vetat och fattat väldigt länge men som idag blev så otroligt tydligt.

Igår började dagen bra med en sedvanlig proteinshake och sen kvarg med nötter och honung och ett ägg. Sen var vi borta hela dagen och lunchen blev sen. Jag åt två våfflor och vid halv sex fikade vi och jag åt en bit rulltårta och sen körde vi hem. Väl hemma så var klockan nio och kvällsmaten blev chips. Ja, chips..

Idag skulle jag springa. Åh äntligen ett långpass efter alla sjukdomar och jag tänkte mig minst en mil. Men redan innan jag gav mig av kände jag mig energilös. Då borde jag ju egentligen ätit något mer och väntat med att springa en stund men otåliga jag ville ut. Och ja, kroppen kändes så tom och trött och redan efter fyra kilometer var jag slut. Rundan slutade på åtta kilometer i 5.27-tempo och det kan jag tacka Annie för, utan henne hade det inte gått fort.

Men det är bra att få sådana wake up-calls. SLARVA INTE!

Vantarna

Här är vantarna som jag har gjort:


Vita med grå hjärtan och grå vågig kant. Jag blev väldigt nöjd, det enda jag stör mig på är att den ena är lite större än den andra. Men det är väl så det ska vara med handarbete? Lite charmigt sådär...

Toughest Malmö

Nu har jag gjort första anmälan till nästa års lopp! Den tredje maj ska jag tillsammans med Ninni och hennes kollega ta mig runt en bana på 8 kilometer med 40 hinder. En riktig utmaning och jag måste definitivt träna upp min styrka tills dess, framförallt armarna.


Vi skulle behöva en till för att ställa upp med ett lag om det är någon som känner att de vill hänga på!

Stillsamt

Det är lite dött här inne, både från er sida och från min. Men det lunkar på och vädret är piss. Igår var jag och barnen till Malung och träffade lite gamla vänner. Så mysigt att ses och se våra barn leka med varandra. En syn man inte kunnat tänka sig för 15 år sen...

På kvällen började det snöa ordentligt. Efter maten gick jag, mamma och barnen ut och hade
snöbollskrig och tände tomtebloss och hade så roligt. Tyvärr var all snö borta idag och det bara regnar och regnar. Idag åkte vi till min moster i Horrmund och där var det lite snö så barnen kunde åka pulka. Min moster bor fantastiskt vackert i en stuga i skogen med världens vackraste utsikt.


Från verandan ser man ut över sjön och så tornar fjällen upp sig i bakgrunden.

Ikväll har jag virkar klart ett par vantar, första jag någonsin gjort och de blev jättefina. Bild kommer imorgon! Nu ska jag sova och hoppas på att vädret inbjuder till ett långpass spring imorgon.

Annandagen

Vad pysslar ni med om dagarna? Är ni lediga? Bortresta? Hemma? Jobbar?

Vi gör inte så mycket och det är skönt. Idag såsade vi runt på morgonen och framåt 10 gav jag mig av på en springtur. Benen var trötta efter den här rivstarten efter alla sjukdomar men jag tog den vanliga rundan plus en tur på Hälsospåret. Där var det väldigt isigt så det gick inte att springa på vissa ställen så medeltempot låg på 6.01 när jag kom hem efter 6,5 kilometer. Och så stannade jag och fotade vid sjön.


Vackert men kanske inte vad man önskar i Dalarna i december? Det hade varit så härligt att kunna åka pulka, bygga snögubbar och snölyktor och åka spark. Om det ändå vore minus så man kunde åka skridskor och spark på sjön men det ligger massa vatten på isen.

Jag och Kalle tog en tur till Mora på eftermiddagen för att spana in mellandagsrean men det var inget att hurra för. Varsin tröja till pojkarna, en stickad klänning och en halsduk med paljetter var det vi fyndade.

Vi gjorde dock andra fynd på mellandagsrean på nätet, ny tvättmaskin och torktumlare. De vi har nu är sen 70-talet och tumlaren pajade för något år sen och tvättmaskinen verkade säga upp sig precis innan vi åkte. Vi fick mycket pengar av mina snälla föräldrar i julklapp så de kom väl till pass, vi behöver köpa en till frys också och det är ju inte sjukt kul att lägga pengar på en massa vitvaror.

Nej nu är det dags att hoppa i säng, ny dag imorgon och då kommer lite kompisar och hälsar på! Jag ska även besöka gymmet men låta armarna och magen jobba och spara lite på de trötta benen.

@ The Gym

Idag tog jag en sväng till gymmet här i byn. Ett 30-minuterspass på crosstrainern var planen och fy helvete vad jobbigt det var! Där finns det ju en "riktig" CT och det var ingen lek. Svettades som en gris och flåsade som om jag rökt i 25 år. Nu är mina lår möra och det är en go känsla. Arm- och magstyrka på det med nya program och sen kändes det som att mycket av julmaten svettats bort.

Jag och Mirijam har en deal där vi hörs av varje dag och frågar om den andra har tränat och även biktar oss om vi "syndat" och det som visat sig vara väldigt effektivt för min del, vi hörs av innan vi ställs inför beslut som vi vet är svaga inför. Superbra och kul att ha en peppkompis på avstånd!

Juljoggen

Jo visst blev det en juljogg, äntligen! Inte så mysigt som man tänker sig en juljogg, på knastrande vit snö, minusgrader och sol. Nej igår var det strax över nollan, duggregn och SNORHALT. Jag trodde knappt det skulle gå att springa först och eftersom det var bart så kunde jag inte ha broddar.

Men jag kutade på så gott det gick och både benen och flåset kändes bra trots tre veckors uppehåll. Jag märker idag att jag sprang annorlunda igår på grund av halkan för jag har träningsvärk i ljumskarna och känner av vader och lår mer än vanligt. Men fötterna gled bakåt i varje steg så det är klart det blev mer ansträngt.

Jag tog en runda på fem kilometer och tempot blev väldigt bra trots halkan, 5.41 låg det på. Det känns fint att vara tillbaka, idag blir det en sväng på gymmet!

God Jul!

Jo vi kom fram igår och resan gick jättebra. Tyvärr var det dålig mottagning så det gick inte att skriva något men det var kul med lite önskemål, det kommer inlägg framöver!

När vi kom fram fick vi pappas köttfärssås, hälsade på Familjen Wahlmark mittemot och gick en promenad runt byn. På kvällen satt vi uppe och tittade på Bingolotto utan lotter och jag började virka ett till hårband, jag tänker mig kanske en give away i dagarna...

Och idag är det julafton! Barnen vaknade tidigt och överraskades med varsitt paket. Nemo fick ett lexikon om Lego Batman med en unik figur och Leon fick en bok om Planes med små figurer till.

Jag hoppas på en juljogg! Tre veckor sen jag sprang sist. Jag har inte ont i halsen men är lite hostig och igår tappade jag rösten och den är tyvärr inte tillbaka idag. Så jobbigt det är att prata utan röst! Och alla säger VA?!? och så måste man säga allt igen.

Hoppas ni får en underbar dag, jag tittar kanske in igen lite senare!


Det är verkligen många klappar under granen! Undrar vem/vilka som får flest...

Min önskelista

• Nytt golv i köket
• Anmälan till roliga lopp 2014
• Kompressionsstrumpor från GoCoCo
• Sleeves
• Morgonrock från Kappahl
• Plattång - smidig och mindre än den jag har.
• Locktång som är formad som en kon.

Boooring......

Just nu sitter jag i bilen och har all tid i världen att skriva långa och intressanta inlägg, men hjärnan är blank. Kommer inte på nåt vettigt, eller roligt. Hade jag varit en superpoppis bloggare så kunde jag haft frågestund på löpande band men jag får kanske två frågor så det är inte så lönt.

Regnet öser ner och det känns inte så juligt men vi har bilen full av klappar och jag känner mig i julstämning ändå. Fast jag kommer bli lite sur när vi kommer till Dalarna och det inte är någon snö...

Men jag lägger upp lite förslag, vad vill ni läsa om senare idag?
• Bröllopsklänningar
• Se lite gamla suspensionbilder
• Se lite gamla gravidbilder
• Min önskelista
• Någon historia från Kalle
• Eget önskemål

Seså, nu får ni bjuda till lite.

Störda människor

Jag har glömt att skriva om en liten men ack så irriterande händelse för några veckor sen. Jag hade handlat på Ica Maxi och hade en tung påse därifrån och så slank jag in på systemet och köpte tre vinflaskor, en box och några öl = väldigt tungt. I kön stod jag bakom en man som satt sin korg på den lilla "hyllan" vid bandet och eftersom mina händer och armar var helt döda så ställde jag ner min korg i de andra korgarna. När mannen framför plockat upp sina varor på bandet så vände han sig och såg att jag satt min fulla korg i de andra krogarna och blicken.. BLICKEN. Han såg så förnärmad ut, som om jag trängt mig, eller tagit hans varor och slängt på golvet. Jag tittade på honom och sa:
- Ja alltså, det var lite tungt.
Men han fortsatte glo som om jag stulit något av honom så jag sa:
- Jag KAN ställa dit din korg sen.

Och mannen vände sig tillbaka, utan ett ord. Visst är vissa människor märkliga? Jag såg på honom hur upprörd han blev och hur hemskt han tyckte att det var, det enorma övertramp jag gjort. Men sen var det min tur och jag fick visa leg och då var allt glömt!

Sista rycket!

Igår, 12 timmar och idag 9 timmar och sen, SEN är det julledigt till den 8 januari! Gud så härligt!

Jag gick upp tidigt imorse och packade till mig och barnen. Lika mycket varje gång. En stor resväska till mina och barnens kläder, en väska till träningskläder, en till ytterkläder, en till skor och virkgrejer plus Kalles saker och alla julklappar. Kalle packar sitt, städar iordning och lämnar kaninerna på deras hotell idag och imorgon är vi redo att åka uppåt, mot Dalarna. Tjabo har fått både kattlucka och kattvakt men det känns lite taskigt att han inte får vara med oss på julafton faktiskt.

Barnen är dunderförkylda men jag börjar bli bättre iallafall. Åh vad jag ser fram emot att springa, och träna på gymmet! Mycket tid att ta igen nu!

Nej nu betar jag av mina sista jobbtimmar för i år, vi hörs!

Hårbandet

Inviger hårbandet jag gjorde igår:


Enkelt, fint och går att variera. Funderar på att försöka göra en liknande mössa.

Trötta på mitt gnäll?

Läs inte mer då för här kommer det.

Knappt har jag blivit frisk från en ordentlig förkylning förrän jag blir dödligt sjuk i maginfluensa, och när jag väl repat mig från den så har jag fått sjukt ont i halsen, huvudet värker och snoret rinner. Så underbart!! Vad är det här för straff egentligen?

Kalle har jobbat idag men känt sig helt kraftlös och har sovit sen han kom hem vid 17.30. Hoppas det stannar där för han får inte bli sämre imorgon. Jag jobbar hela helgen och det är massor som måste fixas innan vi ska åka.

Jag har iallafall varit kreativ idag vilket var typ 100 år sen. Jag tog fram garn för att laga lite raggsockor och det slutade med att jag virkat ett pannband. Vinrött och grått är min favoritkombo på vintern.


Jag virkade en grå blomma och sydde fast på ena sidan. Bild kommer, imorgon kanske om jag fortfarande lever.

Detox inför julen

Igår hade jag en fot i graven, idag mår jag så sjukt mycket bättre! Nemo med. Åh tacksamheten!! Fy fan man är inte tuff när man är så dålig. Idag är jag mest matt och trött men det blir nog bättre under dagen.

Dagens vägning blev ju positiv iallafall, minus 2,4 kilo. Detox inför julen kan vi kalla det. Om någon är intresserad så är det bara att komma hit.

Nu ska jag fortsätta att tvätta och sanera allt som kom i kontakt med kräk igår. Sen måste jag köra ut med lite julklappar och lämna utanför dörrar. Ingen är speciellt sugen på att ses av någon anledning, men jag måste få det gjort idag tyvärr. Ingen rast, ingen ro även om jag såg döden i vitögat igår.

Jävla helvete...

I förmiddags började min mage bli orolig och ja, sen var det kört. Nu fick jag min löpträning iallafall, fram och tillbaka till toaletten... På eftermiddagen när Kalle kommit hem kräktes jag så in i och sen tog jag en dusch. Plötsligt kom Nemo inspringande och kräktes över golvet, mattan och sig själv. Han ville också duscha efter det och i duschen kröktes han igen. Så vi har legat klubbade i soffan och slumrat och gått på toa om vartannat. Jag har frusit sjukt mycket också och huttrat under två tjocks plädar.

Nemo har varit jätteduktig och sprungit till toaletten varje gång han skulle kräkas och varit otroligt tapper. Det var inte förrän han stod och hulkade och hela hans lilla kropp krökte sig och det inte kom nånting som han började gråta och fråga varför det var så här. Åh lille vän...

Vi gick och la oss för en timme sen i hans säng men jag har så ont i höfterna efter att jag inte kan sova efter att ha legat så mycket i soffan. Jag har fått behålla ett par mandarinklyftor och ett glas blåbärssoppa så jag hoppas jag är på bättringsvägen nu.

Det här är första "riktiga" magsjukan vi haft. Innan har vi bara kräkt en gång och sen har det varit bra. Leon mår jättebra iallafall förutom att han haft feber idag. Jag hoppas verkligen att jag mår bättre imorgon för Kalle som egentligen skulle varit ledig ska jobba så jag är själv med barnen. En trött och medtagen Nemo går väl men en pigg Leon som pratar exakt hela tiden blir lite jobbigare... Jag är helt matt i kroppen och bara tanken på fysisk ansträngning får mig svettig.

Vi struntar i bild idag va...?

1 år

I januari påbörjade jag en viktresa, igen. Jag gick ner o vikt sakta men säkert men under våren och sommaren tappade jag lite motivation och fokuserade inte på viktnedgång. I augusti började jag igen och i september trappade jag upp träningen rejält. Jag har ju tyvärr inte tagit några för- och efterbilder och det är ju lite synd men jag hittade en bild jag tog på mig själv på gymmet i Kättbo förra julen.

Nu när jag är förkyld och inte kunnat träna så har jag känt mig "stor" igen. Självbilden av mig som "normal" har bleknat och jag vill bli frisk NU för att komma igång igen, jag behöver verkligen det.

Men, så såg jag den här bilden och tänkte att det syns ju faktiskt skillnad! Benen, rumpan och höfterna har tappat mycket och även överkroppen och armarna. Det är kanske dåliga bilder att jämföra men det är det bästa jag har tror jag. Kläderna döljer kanske för mycket på andra bilden?


Men visst syns det lite skillnad ändå? Jag tror det skiljer cirka 10-11 kilo mellan bilderna.

Jag mår bättre idag men det blir nog ingen träning imorgon heller, men på FREDAG! Då hoppas jag att vara så pass frisk att jag kan ge mig ut i löparspåret igen för det längtar jag efter. Och jag pratade med pappa idag, han var igång med löpningen igen så nu har jag en kompis att springa med i jul! Och så Annie, åh vad kul!

Pustar ut...?

Vilken natt!! Jag kom inte i säng förrän vid halv ett-ett och hann sova ett par timmar innan jag vaknade av hulkande bredvid mig. For upp och höll fram handdukar men det kom inget kräk. La mig, hann precis somna och sen vaknade jag av hulkande igen men tack och lov kom det inget den gången heller. Öppnade fönstret lite så vi skulle få lite frisk luft, somnar och vaknade sen av att en jävla katt gick runt och skrek där ute. GAAAAHHH!! Alltså kattskrik. Innan jag fattar vad det är så tror jag att det är ett barn som plågas eller nåt. Vet inte om det var Tjabo eller någon annan störig katt men jag gick ner och ropade på honom men han kom inte in förrän imorse. Och vid sju var det visst dags att gå upp.

Leon verkar må bra nu iallafall, har ätit frukost som vanligt och druckit och fått behålla allt. Jag har precis ätit banan/jordnötssmörsplättar och ska nu ta itu med kräksängkläder och handdukar. Och det här rotiga huset!! Jag städade i torsdags men det är så jäkla rörigt och smutsigt redan, fattar inte.


Nu hoppas vi på att det här är över och att vi andra slipper det!

Kom igen!

Jag har verkligen mått skit idag men med alvedon och god vilja betade jag av mina 13 timmar på jobbet. Min smak är helt borta och snoret rinner men tanken på att få komma hem till ett sovande hus, ta en dusch, mysa ner mig i soffan med nya morgonrocken och dricka en kopp te med honung gjorde att jag höll humöret uppe.

Och jag kom hem. Tyst och mörkt, perfekt. Jag skulle precis klä av mig för att hoppa i duschen... Då kommer Kalle ner för han precis vaknade av att Leon kräkte. Lovely. Upp med barnet, duscha, torka, byta lakan, lägga ut handduk, ner med barnet i sängen och sen ner för att ta den där duschen. Och då, kräk igen. SUCK. Upp igen, samma procedur.

Nu sover han iallafall och jag HOPPAS att det inte blir mer kräk inatt. Sist Leon kräkte var bara några dagar innan vi skulle till Dalarna, precis som nu alltså, men då kräkte han två gånger på natten och sen var det bra och ingen annan i familjen blev dålig. Kan ni hålla tummarna för att det blir likadant nu?

Måste ses!

Gnälligt

Eftersom jag vabbade tre dagar förra veckan så känner jag att jag inte "får" vara hemma och vara sjuk. Igår och idag mår jag mycket sämre än i helgen. Ont i huvud och hals, snorig och helt off. Skit. Men då är jag förhoppningsvis frisk i jul när det vankas ledighet och jag tänkte springa och gymma mycket. För den varan har det blivit dåligt med. Spring för en vecka sen och CT i fredags, och lite styrka i söndags, that's it.

Usch vad jag gnäller, jag som hatar gnällspikar. Men jag vet inte vad jag ska skriva om nu när jag inte tränar och jobbar mina långa dagar. 13 timmar idag och sen tre dagars ledigt.

Sju plus och ösregn gör ju inte att man blir helt lycklig när man tittar ut heller. Nej nu känner jag mig helt oinspirerad.


Outfit i december...

Tjuvstart

Idag har vi varit hos Kalles föräldrar och firat jul med dem eftersom vi är med mina föräldrar på julafton i år. Kalles morbror med familj var också där och vi drack glögg, åt ost, lussekatter och mandelmusslor och fick sen jättegod middag i form av glöggmarinerad kyckling. Och så delade vi ut julklappar. Nemo fick Lego Chima och Lego City som han önskat sig och så ett Planesspel. Leon fick ett Hungriga Grodor-spel som han blev väldigt förtjust i och en Spidermandräkt som han tog på sig direkt och den vägrade ta av. Ett par finbyxor från Zara och delar till tågbanan fick han också.

Och jag fick paket! En morgonrock som jag önskat mig (den jag har nu är så sliten och fläckig och jag tror det är möss som gnagt hål i den), nagellack, en grej att skära grönsaker i roliga former med (jag älskar "onödiga" köksprylar), presentkort på Stadium och så fick jag och Kalle ett sett med knivar i roliga färger.

En jättemysig eftermiddag och kväll och det var bra för barnen att få "tjuvstarta" lite med klapparna så det inte blir så sjukt mycket på julafton.

Seriekväll

Idag sov barnen till strax innan åtta och det är jag tacksam för eftersom jag var uppe till två inatt och kollade serier. Kalle var ute på festligheter med Alex och Jörgen så jag passade på och tittade på sista avsnittet av American Horror Story säsong 2, sen de två sista avsnitten av True Blood säsong 5. Borde lagt mig sen men var tvungen att se första avsnittet av säsong 6 också. När jag sen skulle lägga mig fick jag knöla ner mig bland de här:


Jag la upp bilden på Facebook och fick frågan om vi hade hund. Nej men en stor katt svarade jag.

Idag vaknade jag med ännu mer ont i halsen, tjock och jävlig. Ett ett väldigt kli i örat. Alltid när jag får ont i halsen så kliar det i öronen. Så en cocktail av C-vitamin och alvedon och en stor kopp te med honung kickade igång min dag och nu har vi precis sett Julkalendern och jag ska fixa lite disk och tvätt innan vi hittar på något. Och på tal om Julkalendern, någon mer som finner Ben väldigt tilltalande?


Och vad skönt att jag fick skriva av mig igår kväll! Och att jag fick respons så snabbt trots att det var ganska sent en lördag! Ni är otroliga. Jag tycker det är skitjobbigt att skriva ärligt om hur destruktivt jag kan bete mig men det känns som en lättnad efteråt, speciellt när jag sen läser era kloka ord och peppningar. <3

Varför gör jag så här?

Jag mår skit när jag äter för mycket. Både fysiskt och psykiskt och ändå så gör jag det, är inte det konstigt? Idag skulle vi egentligen varit till Maggi på kalas med på grund av svinkopporna fick vi bli hemma. Jag tänkte att våfflor blir bra kvällsmat eftersom att Leon tycker mycket om det och han ätit dåligt på senaste tiden. Själv tänkte jag att jag kunde äta en våffla med kvarg och frukt för att hålla det hela på en bra nivå för mig. Så långt var allt bra men sen följde en rad misstag:

1. Jag hoppade över eftermiddagens mellanmål.
2. När det var dags för mat var suget efter det onyttiga för stort så jag åt en våffla med sylt och grädde.
3. Sen åt jag en till.
4. Och sen en till.
5. Efter det frosseriet var jag nere på bottnen av destruktivitet när det kommer till mat så när barnen fick sina skruvar så åt jag en massa sådana också.

Och nu mår jag skit. Psykiskt för att jag inte tycker att det är värt det och för att jag blir så arg på mig själv som är så svag och fysiskt är jag svullen och sådär äckligt mätt som jag hatar. Om jag hade kunnat springa idag hade det kanske inte blivit så här eftersom att det är lättare att stå emot och jag blir inte så sugen när jag tränat.

Jag vet att det är mitt val vad jag stoppar i mig men det är så jäkla svårt. Jag måste följa mina ramar för annars är det som att någon annan kommer och tar över och resonerar på något sjukt sätt och gör de sämsta valen. Efteråt fattar jag knappt vad som hänt och det låter ju knäppt och som dåliga ursäkter men det är tyvärr så det är. Jag hinner inte med. Jag kan gå och vara bergsäker på hur jag ska göra men så plötsligt har jag stoppat något onödigt i munnen som jag knappt reflekterat över. Helt sjukt är det. Och nu måste jag bryta det, ut ur cirkeln och det är fan så svårt när jag kommit dit där jag är nu.

Så, det var lite tragiska bekännelser så här på lördagskvällen. Hoppas att ni gör nånting roligare.

Men det var väl själva........

... FAN!! Jag har känt suget efter löpning igen och eftersom det varit svårt att komma ut på grund av vabbande och kvällsjobb och såg riktigt mycket fram emot att springa idag. Intervaller tänkte jag mig. Och så vaknar jag idag med ont i halsen! Och inte väldigt ont i halsen utan så där precis på gränsen. Lite tjock, klurig och öm. Först tänkte jag att jag skiter i det och springer ändå men jag VET ju att det inte är bra. Så jäkla typiskt bara...

Jag är trött på att det typ ligger en förkylning precis under ytan och så poppar den upp lite lite hela tiden. Bryter inte ut men sabbar mina träningsplaner. Det kommer aldrig så mycket så att jag blir sjuk men tillräckligt för att allt ska bli liiite jobbigare. Tungt huvud har jag också. Skit.


Får kanske köra lite sån här träning istället.....

Sista klapparna...

Jag har varit klar med mina klappar ett tag nu. Ingen stress eller panik, jag har haft bra koll på vem som ska få vad och jag har handlat mycket via nätet. Kalle har inte haft tid att handla sina, och inte heller framförhållning att beställa dem, så idag tänkte jag vara snäll och fixa hans. Jag tänkte det skulle bli en snabbis till Lund men det tog hela dagen och jag var HELT SLUT och hade en sprängande huvudvärk när jag var klar. ALDRIG mer ska jag ge nig ut i julhandel efter den första december och aldrig mer utan att veta EXAKT vad jag ska ha.

Väl hemma tog jag ett pass på CT'n och sen slog jag in julklappar innan set var dags för mat och sen På Spåret. Jag somnade en bit in i programmet och sen när när jag nattade Nemo somnade jag igen och vaknade 23.30. Så trött brukar jag inte vara men jag skyller på timmarna på stan.

Men nu är alla klappar inslagna och klara och det är jäkligt skönt.

Say what???

Jag anade att veckans vägning inte skulle bli sjukt rolig eftersom det varit mycket godsaker en vecka tillbaka. Två julbord, desserter och inte så mycket träning. Men ändå, jag blev lite chockad av att vågen visade 1,3 kilo PLUS! Fan också, men en liten påminnelse så här innan jul. Det går inte att frossa, det är inte värt det.

Så, nu blir det lite skärpning och förhoppningsvis försvinner det här plusset till nästa vecka.

Mellistips

Inget nytt egentligen men det är kanongott så jag tänkte tipsa ändå. Ett jättegott, mättande och nyttigt mellanmål.

Ett ägg
En klick kvarg
En mosad banan
En klick jordnötssmör (utan socker)

Blanda ihop allt till en smet och stek små plättar på ganska låg värme så de får en yta och håller ihop. Servera med en klick vaniljkvarg, supergott! Bär och frukt är säkerligen också goda tillbehör.

Härliga dagar

Det är mysigt att vabba. Extra tid med barnen och när de dessutom inte är sjuka och mår dåligt är det ju som att bara vara lediga tillsammans. Förutom att ingen vill träffa oss.

Igår bakade vi massor med pepparkakor och idag har vi varit till en bonde och hämtat så mycket hö som jag kunde få in i bilen. Sven förstörde allt jag hade genom att blåsa av taket på mitt "hö-hus" så höet blev blött. Och sen pysslade vi ute hos kaninerna ett bra tag. Det ser så trist ut där när det bara regnar och det inte kommer någon snö. Allt är blött och skitigt. Det var så kul i helgen för Tusan fick uppleva snö för första gången och rusade omkring som en galning.

Iallafall, idag blev det en rejäl städning och så fick Polly och Lovikk byta burar. Jag har en stor dubbelbur i en stor hage och en stor enkel bur i en lite mindre hage. Innan delade Polly och Tusan på dubbelburen men eftersom jag inte vill ha bebisar så har de fått vara ute i hagen varannan dag. Men för ett par veckor sen hoppade Tusan in till Lovikk och fast båda är hanar så hände ingenting. Både Tusan och Lovikk är så snälla och Lovikk är som en go farbror så jag tänkte att de kanske kunde dela den stora hagen så att alla kaniner fick vara ute varje dag. Idag fick de vara tillsammans ett tag och det gick hur bra som helst.


Och eftersom en megastor gran ligger över halva gården så har jag pimpat kaninhagen, uteplatsen och framsidan med granris.


Lite snö på det här så skulle det bli supermysigt...

Ikväll har jag varit iväg och jobbat några timmar och när jag kom hem tog jag ett pass på CT'n följt av mag- och armstyrka. En störig sak är att bandet runt hjulet på CT'n som reglerar motståndet gick av så jag kan inte få det fullt så tungt som jag vill. Någon som vet om det gör att byta och i så fall hur?

Nu är jag supertrött och det är alldeles för sent som vanligt. Godnatt!

Tips!

I senaste Runners World kan man läsa tre väldigt inspirerande krönikor. Sofia Hedström, Clars Åkesson och Emelie Forsberg skriver jättebra och igenkännande. Sofia blir inspirerad av springande nunnor och det är så härligt att läsa om hur hon efter att ha träffat dem bara vill snöra på sig skorna och ge sig ut. Claes berättar om hur andra ofta ser på löpning/träning men hur skönt det är att ge sig ut när man "borde få" vila. Och Emelie beskriver ett fantastiskt lopp där psyket och kroppen inte hela tiden samarbetar och hur tufft men samtidigt underbart det är.


Älskar att bli inspirerad, som den nörd jag blivit...

Disciplin

Fan vad motigt det har varit att komma ut och springa senaste dagarna. Jag har inte alls varit sugen och myglat och försökt komma undan. Ikväll var inget undantag. Jag bestämde mig i princip för att skita i det men så var jag smart nog att fråga Kalle hur jag skulle göra eftersom jag visste att han skulle peppa mig. Så jag gav mig ut, om än motvilligt.

Men så skönt att komma ut! Sju grader, min ultimata springtemperatur, och frisk luft. Jag sprang och tittade på hur folk pyntat i sina trädgårdar och fönster, irrade runt på nåt ställe jag inte känner till och rundan slutade på en mil i 5.35-tempo. Gissa hur glad jag är att jag tog mig ut??


Nu ska jag ta en dusch och sen se ett avsnitt av American Horror Story och dricka te. Perfekt nedvarvning efter en bra runda.

VAB

Dagen blev inte som tänkt. Jag skulle springa en tur när jag lämnat barnen och sen städa bilen men när jag bytte Leons blöja imorse såg jag att han hade utslag under hakan och jag misstänkte direkt svinkoppor eftersom de har haft det på förskolan.


Ringde NovaKliniken och fick komma dit och visst var det svinkoppor. Jag trodde faktiskt att vi skulle klara december utan sjukdomar men tji fick jag. Det kan gå över snabbt eller om vi har otur sprids det på både Leon och till andra i familjen. Så typiskt. Julbord på jobbet och Lucia på förskolan på torsdag och Maggis födelsedagsmiddag på lördag. Men vi ska rengöra, smörja, tvätta händerna och byta örngott för brinnande livet och hoppas det går över snart.

Och jag ska inte klaga. Jag tror vi har vabbat sammanlagt fyra-fem dagar på hela året med två barn och själv har jag varit sjuk en dag eller två tror jag. Och med tanke på att de haft magsjuka, ögoninflammation, svinkoppor, höstblåsor och vattkoppor på Leons avdelning de senaste veckorna så vore det ju konstigt om vi inte skulle dra hem nåt av det. Kalle har ju ett extremt bra immunförsvar och är aldrig sjuk och jag blir inte sjuk så ofta men blir lite småkrasslig då och då.

Så idag är vi hemma och myser och bakar pepparkakor och det mår man ju inte dåligt av.

Måndagsbesök

Idag har vi haft besök av Ninni, Cedric och Lily. Jättemysigt med en måndagsträff, lite extra god mat och dessert. Barnen leker så bra, Nemo och Cedric bråkar ALDRIG och trivs verkligen tillsammans. Jag och Ninni har pratat bröllop och det är jättekul att ha någon att bolla med som redan är gift och vet vad det innebär med all planering. Jag visade mina inspobilder på Pinterest och fick en del bra tips.


Jag har varit uppe alldeles för länge och sett ett avsnitt av American Horror Story Asylum. Jag ÄLSKAR andra säsongen! Jag har hört många som inte alls gillat den men jag säger bara: mentalsjukhus, 60-tal och människoförsök. What's not to like??

Scanning 4

Idag har jag varit på min fjärde scanning och det gav fina resultat! Jag har ju gått ner i fettprocent, upp i muskler och vattenprocenten är högre. Även min förbränning har ökat och det är roligt att se att jag tappat mest fett på överkroppen och knappt något på benen och det är inte så konstigt eftersom jag knappt har något fett på benen kvar. Men det allra bästa var att min metaboliska (inre) ålder sjunkit ytterligare fyra år och att min fysiska gradering gått från två till FEM!

Fysisk gradering
2: Hög fettprocent och normal muskelmassa
5: Normal fettprocent och normal muskelmassa

Så jäkla gött! Jag har liksom kommit till en kroppslig nivå som jag försökt nå i flera år nu och det är en fantastisk känsla.

Snöspring

Det har ju kommit lite snö här och det verkar som att det tyvärr kommer att regna bort redan i eftermiddag. Jag släpade upp mig imorse för att hinna springa innan jobbet, och ja släpade är rätt ord. Så trött och oinspirerad! Var verkligen inte sugen men tig mig ut tillslut ändå.

Det började precis ljusna så jag tog en sväng i skogen och den första kilometern fick jag stanna och klättra över, krypa under och gå runt träd som Sven kastat omkull.Det blev premiär för broddar idag och det är skönt att springa i snön även om det är lite jobbigare. Och jag kände mig energilös. Inte trött i musklerna utan det kändes som om att jag inte hade tillräckligt med luft i lungorna. Jättemärklig känsla och inte så rolig men jag tuffade på och kom runt 5,3 kilometer på 32 minuter.

Nu önskar jag att jag haft mer tid och kunnat springa längre men det var ju mycket bättre än inget! Jag var på julbord med jobbet igår och rullade hem så en rejäl löptur hade ju egentligen behövts...

Älska Mig

Ikväll lämnade jag och Mikael Skåne för att se Alex Schulman i Halmstad och det var SÅ värt det. Superbra show och jag älskar Alex ännu mer nu!


Vi satt längst fram och jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av showen men det var kanonbra rätt igenom med humor helt i min smak. Vi har nu bestämt att vi ska gå och se allt som Alex och Sigge gör.


Vi höll dock på att missa showen eftersom vi hamnade på ett senior-julbord med jazzmusik och en Alex-look-a-like först men vi kunde slita oss därifrån i tid. Jag kunde inte låta bli att känna mig träffas när Alex uttryckte sitt hat mot de som lägger upp på Facebook att de sprungit en mil klockan halv sju på morgonen. Aldrig kunde jag tro att det var något folk störde sig på! Jag trodde alla blev sjukt imponerade bara.

Åh vad glad jag är för den hör kvällen, den kommer jag att bära med mig länge.

Fortfarande storm

Gud vad jag INTE kunde somna igår. Det blåste så in i helvete och så kom barnen upp ett efter ett. När vi vaknade imorse blåste det fortfarande jättemycket, jag trodde det skulle lugna sig. Tycker synd om Kalle som är ute och jobbar i det här vädret, och är sjukt tacksam för att jag inte gör det. Jag vågade mig ut när det ljusnat och hittade det här:


Studsmattan är ett minne blott...


... en jättegran har precis missat gungorna...


... och en mindre gran har knäckts men landat i en klyka på en björk...


Helt sjukt men jag är glad att inget av jätteträden vid huset vält och att vi fortfarande har ström. Vår håller oss inomhus och myser tills det lugnat ner sig helt enkelt.

Och så klev jag ju upp på vågen imorse och trots att det inte känns som att det hänt något allt så fick jag en positiv överraskning! Minus ett kilo! Tjohooo! Total viktminskning 12,3 kilo och 3 kilo kvar till nästa delmål/mål! Älskar när det går framåt!

Sven istället för Alex

Jag skulle egentligen varit och sett Alex Schulmans show Älska mig i Lund ikväll men mitt sällskap som bokat biljetterna hade visst bokat lite fel. När han hämtade biljetterna idag visade det sig att han bokat imorgon i HALMSTAD istället. Sjukt störigt men det får bli road trip imorgon helt enkelt. Jag har längtat efter det här i flera månader, jag tror det var i augusti vi bestämde oss för att gå.

Men istället för att se Alex ikväll så har vi hälsat på stormen Sven som härjar här ute. Jävlar i helvete vad det blåser! Jag var ute hos kaninerna och trodde aldrig jag skulle komma in igen. Men vi har tänt en brasa och haft det mysigt. Jag har sett på Facebook att många runt om i Skåne har strömavbrott men vi har klarat oss, peppar peppar. Det gör vi ofta hör ute i skogen, även om strömmen går inne i byn.

Jag tog tag i det som gjorde. mig så ledsen innan också och det känns SÅ mycket bättre nu! Jag blev tagen på allvar och bemött på ett väldigt bra sätt så nu är klumpen i magen borta.

Den dåliga rundan

Nej det är inte happy happy running hela tiden. Idag är en sån dag. Tänkte först strunta i att springa och tog på vanliga kläder imorse. Men sen tänkte jag att när jag ändå skulle ut kunde jag lika gärna kuta en runda, så jag bytte om. Men det blev en skitrunda. Jag har en sak som gnager i mitt huvud, som gör mig ledsen och orolig och det var som att de känslorna satt i hela kroppen för även om flåset och musklerna var bra så var det som att energin sakta pösigt ur mig. Gång på gång fick jag stanna för att försöka återfå energin men det jag lyckades samla upp pös sakta ut igen..

Tog mig runt fem kilometer på 32 minuter och idag ångrade jag nästan att jag gav mig ut. Man kan visst inte springa ifrån alla problem. Kanske för att just det här inte handlar om mig och jag känner mig maktlös. Men jag ska ta tag i det, idag.

Luften & Naturen

Jag var ju hängig med lite ont i halsen igår och inatt när jag var vaken hade jag också ont. Imorse hade jag inte ont i halsen men var ju väldigt trött och kände mig seg. Svårt att bedöma om det var på grund av förkylning eller nattens cirkus. Men jag tog det mogna beslutet att inte springa idag eftersom det nog ändå låg en förkylning någonstans och lurade. Så istället för att springa till förskolan så cyklade jag och väl hemma tog jag det lugnt, fixade med tvätt, slog in julklappar och plockade iordning.

Men så plötsligt kom det! Vid lunchtid slog det till, suget. Suget efter att få springa på blöta skogsstigar och andas in frisk, härlig luft. Och så insåg jag att jag inte är beroende av bara att få komma ut och rasta benen utan att min kropp vill ha hela upplevelsen med naturen, luften och känslan av frihet. Helt fantastiskt. Så jag snörade på mig skorna och gav mig av i duggregnet och betade av fem kilometer. Minns inte tempot men tiden blev 28 minuter och då fick jag ändå gå på ett par ställen för att det var så kletigt och halt.

Så det blev spring ändå idag och det känns jättebra. Jag lyssnade på kroppen hela vägen och kom till en härlig insikt. Tusen tack kroppen för att du är så duktig!

Natten

Leon har ju alltid varit väldigt svår. När han var mindre ringde jag flera gånger till BVC för att få komma dit så de kunde hitta något "fel" på honom och vi var ju till och med till en barnpsykolog med honom. Visst har det blivit bättre, men så kommer det perioder då det är omöjligt att förstå vad han håller på med.

Och det har varit mycket av det senaste tiden. I helgen var det maten. Han vägrade äta och tog jag maten skrek han och fick han den skrek han och tillslut satte jag den på golvet och då låg han bredvid tallriken och grät. Igår vägrade han ta på sig ytterkläder när vi skulle till förskolan. Försökte jag ta på honom skrek han och sprang iväg, och om jag då gick så sprang han efter och skrek och skulle ha kläderna men när jag skulle hjälpa honom på med dem så skrek han och sprang iväg. Tillslut fick jag sätta honom i bilen utan kläder och skor och köra ändå.

Och visst är det jobbigt men det är bara att bita ihop, MEN så kommer det nätter när han håller på. Som inatt. Klockan två vaknade jag av att Leon var ledsen och gått upp. Jag gick ner för att hämta honom men det var något han skulle ha i köket så han ville inte gå upp. Jag bad honom visa vad det var han skulle ha och då var deg Oboy! Vad fick han det ifrån? Barnen får Oboy sällan, högst en gång i månaden eller mer sällan.

Jag sa nej och gick upp ändå och då blev han arg och började skrika och gå efter mig och det är här man blir tokig för i det läget kan man inte göra någonting för att bryta hans beteende. Upp i sängen, klänga runt, sparka, snurra, ställa sig för att tända lampan. Gråter och skriker vare sig man låter honom vara, säger till honom, håller om honom eller bär iväg honom. Och så skulle han klättra ur sängen och klev ner på Tjabo som låg och sov och som blev livrädd och nog bet honom i foten och då blev det ju ett jävla liv. Men sen lugnade han sig och kröp ihop hos mig för att efter en stund börja igen.

Så höll han på i ungefär två timmar och jag är väldigt glad att jag är ledig idag. Kalle gick tillslut ner och la sig eftersom han skulle upp jättetidigt men då började Leon skrika och följde efter ner och sen kom han upp igen.

Så idag är jag lite trött om man säger så. Jag undrar vad det är som får honom att hålla på så här? Han har gjort det i perioder så länge jag kan minnas och på natten när man bara vill sova så blir man ju gråtfärdig efter ett tag. Lille vän, inte är det lätt inte.

Krishantering?

Åh jag såg precis säsongsavslutningen på The Walking Dead och jag känner att jag måste gå med i en krisgrupp eller något. Fy fan vilket avsnitt! Och nu är det uppehåll till februari, herregud! Så hemskt avsnitt, någon mer som sett??

För övrigt så försöker jag desperat ragga upp en löparkompis men det verkar vara något fel på mig för ingen vill. Nu har jag gjort ytterligare ett försök med tjejen som vann den andra biljetten till MammaBoosten förra veckan. Hon springer och har haft samma mål som jag men varit skadad men precis kommit igång igen. Det vore så kul med någon som bor här som man kunde ta en runda med då och då.

Och imorgon är det ju springdags igen men jag har känt mig hängig idag och ett tungt huvud och en ond hals har smugit sig på. Jag hoppas verkligen jag kan sova bort det!

Och så provade jag kjolar idag på Gina Tricot. De var fina men jag har kommit in i någon slags känsla av "fläskighet". Jag hatar det för jag vet ju att jag egentligen inte är överviktig längre men det är väl svårt att få hjärnan att hänga med. Det känns som att inget händer längre trots bra mat och träning men jag har väl kommit till en platå eller så är det för att kroppen förändrats snabbt i perioder och då känns det som att det står still nu. Eller något.


Jag köpte den vänstra och eventuellt ska jag inte ha strumpor till utan satsar på strumpbyxor.
En fin topp vore kul att ha till men det hittade jag ingen.

Rump- och vaddödare

Efter att ha jobbat 11 timmar och storhandlat timmen innan affären stängde kom jag hem vid 21.30 och då var det CT-time! Nytt pass på 30 minuter med min privata instruktör och idag var det bara en etapp med tre intervaller men väldigt många lätta och jättesnabba delar, och längre. Satan vad jobbigt! Rumpan och vaderna är helt slut och svetten droppade från pannan.


Fem minuter armar på det och sen tio minuter mage på nya yogamattan som jag fick av Emma. Och vilken dröm! Så skön att ligga på, den höll sig på plats och knölade sig inte under mig.


Imorgon är det vilodag och det ska bli skönt. Och så ska jag passa på att se det senaste Walking Dead, säsongsavslutningen! Anar redan nu att jag kommer att dö litegrann...

Idioter

Det cirkulerar ofta massa sjukt puckade grejer på Facebook som folk gillar och delar. Oftast saker man lite lätt stör sig på men som man snabbt släpper. Men nu i juletider så såg jag den här bilden och irriterar mig något så enormt mycket på:


Alltså ÅÅÅÅÅÅÅHHHHHH!! Jag kan inte ens formulera mig för att det är så jävla idiotiskt att sitta och lägga upp sånna bilder och sen att folk gillar och delar dem. Det är samma töntar som som hävdar att man ju absolut MÅSTE få säga negerboll för så heter det och det har de alltid sagt och de menar ju inget illa med det. Eller de som går runt med t-shirts där det står något fjant om att om man inte får säga negerboll så borde man minsann inte få säga vitlök heller.

Är det inte så dumt så man bara vill slå någon jättejättehårt? Folk som håller på så lär fan vara lågbegåvade och inte fatta hur pinsamt det är att säga sånt högt.

Me and running...

Idag var en sån dag då jag INTE var så sugen på att ge mig ut och springa. Jag var frusen, trött och det blåste halv storm ute. Men eftersom jag ska jobba måndag och tisdag så är det lika bra att passa på och ju mer jag funderade på de plana intervallerna som stod på schemat desto mer sugen blev jag.


Så jag gav mig av och körde samma upplägg som vanligt:

Uppvärmning: 2,2 kilometer
3 * 200 meter i 3.40-tempo
3 * 400 meter i 3.50-tempo
2 * 600 meter i 4.05-tempo
1 * 1000 meter i 4.45-tempo
Nerjogg

Totalt 7 kilometer

Det var inte så lätt att hålla tempot idag eftersom det var sån jäkla motvind emellanåt men annars är jag nöjd. 2 * 600 meter var som vanligt svinjobbiga och de jag får kämpa mest med. Men som vanligt urhärligt efteråt och jag är väldigt glad att jag tog mig ut.


- Se sportig ut, sa Kalle och det här var det sportigaste jag kunde åstadkomma.

Julgran & Julbord

Det har verkligen varit en fullspäckad dag, från det jag gick upp vid 8 imorse tills för en liten stund sen. Jag drog igång med att städa nästan direkt, dammsög, torkade golven, skakade mattor och sånt skoj. Bytte även fodral på kuddarna i soffan till lite mer juliga och vintriga.


I tv-rummet har vi typ Skandinavisk Country-stil. Fårfällar i soffan, horn på väggen, möblerna är gamla i trä och färgerna för i grått, naturvitt, beiget, brunt.. Och så har jag piffat till det med den rödrandiga kudden nu i juletider.


Väggarna måste fixas och en dörr ska öppnas upp till höger om soffan. Projekt projekt..

När jag städat gick Kalle ut och tog en gran och jag bakade en kaka till kvällen och sen stack jag ut på dagens spring. Idag sprang jag till mördarbackarna som inte är så mordiska längre även om de drar ner tempot betydligt. Hittade lite nya skogsvägar att springa på och totalt slutade rundan på 7.3 kilometer i... Jag tror det blev 5.50-tempo.

In och hoppa i duschen för att sen klä granen och den blev så fin så fin. Små lampor, gammaldags och kitschiga kulor och det mesta i silver, glitter och vitt.


På kvällen kom Emma, Morgan och Rocky och jag gjorde ett litet julbord som vi festade loss på. Inget stort eller märkvärdigt men tillräckligt för att jag fortfarande är sjukt mätt. Köttbullar, potatis, prinskorv, rödbetssallad, sill, omelett med räkstuvning och tunnbrödssnittar med kallrökt lax. Omeletten och rullarna var nya recept och blev så goda! De kommer absolut få vara med på julbordet på julafton. Till efterrätt blev det vit chokladkladdkaka med saffran och lingongrädde och det var också väldigt gott.

En supertrevlig kväll med gott vin, fint sällskap och busiga barn. Och jag fick en yogamatta av Emma! Nu slipper jag ligga på en trasmatta som knölar sig under mig, tusen tusen tack!

Nu är jag dödstrött och supermätt och ligger i sängen och hoppas på en god natts sömn och att barnen tar sovmorgon imorgon!


Första klapparna inslagna!