onsdag, juli 23, 2014

RunJogSprint

I förmiddags gav jag mig ut på en springtur och intervaller stod på schemat. Brorsans sambo hade tipsat om en intervallapp som jag laddat hem och ville testa, JogRunSprint heter den och går ut på att man kör intervaller där man joggar 30 sekunder, springer 20 sekunder och sprintar 10 sekunder. Man ställer in allt i appen så inga tider behöver man själv hålla koll på och man bestämmer själv hur många intervaller man vill göra, hur många intervaller ett "block" består av, hur lång uppvärming och nerjogg man vill ha och hur lång vila man vill ha mellan intervallerna. 

Eftersom det var första gången jag testade så visste jag inte hur jobbigt det skulle vara och då är det svårt att välja hur långt passet ska vara men så här la jag upp det iallafall:

Uppvärming 10 minuter
4 block med intervaller
Varje block innehöll 3 intervaller 
2 minuter vila mellan varje block
10 minuters nerjogg
Totalt 38 minuter

Så jag körde igång och värmde upp. Efter nästan 10 minuter sa en röst: Prepare to jog. Strax efter pep det till och jag joggade, efter nästan 30 sekunder sa rösten: Prepare to run, det pep till och jag ökade. Sprang i 20 sekunder, Prepare to sprint och sen pep det och jag kutade allt jag kunde. Så gjorde jag tre gånger om och sen blev det Prepare to pause och jag fick två minuters gåvila. Sen upprepades det tre gånger till innan det blev nerjogg.

Jag tyckte appen var jättebra! Tydlig och enkel och många valmöjligheter för att snickra ihop ett pass som passar var och en. Nästa gång kommer jag ta bara en minuts vila mellan intervallerna då två kändes lite väl långt, men så är det ju och det är bara att prova sig fram. Appen är gratis men vill man att tiderna ska registreras kostar det 7 kronor. Ett plus är att man kan lyssna på Spotify samtidigt men ändå höra rösten från appen tydligt.

Sjuuuukt svettig efter JogRunSprint i stekande sol.

Tropikerna

Vilken hetta! Det har verkligen varit sjukt varmt idag och jag gissar att det varit det i hela landet? Jag har skrotat runt och pysslat idag, tvättat en massa och fixat hos kaninerna. Barnen har lekt jättebra utan att bråka en massa och på eftermiddagen åkte vi och badade i Vombsjön en sväng. Ikväll grillade vi, laxpaket och ett paket med nypotatis, morötter och zucchini. Det låter kanske som en väldigt trist dag men jag trivs så här. Alla pysslar runt med sitt liksom. 


Kalle sliter med taket i värmen och det blir så fint! Just nu är han ute i mörkret och grundmålar och sen är det lite småfix, vitmålning och taket som ska på. Det kommer bli så sjukt bra!!



Imorgon ska jag springa sista passet innan Immeln Trailrun och jag ska testa en ny intervallapp! Det ska bli spännande och jag skriver mer om det när jag provat den. 

måndag, juli 21, 2014

Tosselilla

Idag har vi flängt runt på Tosselilla, från 10 till 19. Vi har åkt karuseller, grillat korv, ätit glass och badat. Barnen älskar att åka dit och dagen har varit jättebra. Leon blev lite ledsen ibland då han är lite för kort för en del karuseller som Nemo och Oliver åkte men när han fick åka bergochdalbanan nio gånger i rad så var han nöjd. Han var även helt tokig i att bada i vattenlandet till skillnad från förra året då han totalt vägrade. Jag åt en svingod glassbomb som jag hade kunnat äta en till av direkt men någon måtta får det vara. En helt fantastisk dag!


Och gissa EXAKT hur sugen jag var på att springa när vi kom hem? Helt galet osugen kan jag meddela. Men ut kom jag och det var en fantastisk kväll att ta en tur i skogen på. En mil på torra skogsvägar i ett lugnt tempo blev det och nu är jag väldigt glad för att jag tog mig ut!

lördag, juli 19, 2014

Takbygge & Strand

Hemma bygger vi tak på uteplatsen och nu hänger vi i sommarstugan. Vinkväll med Emma och sol och bad.





torsdag, juli 17, 2014

B

Nu äntligen kan jag berätta för er vad jag pysslat med i veckan! Fast nu känns det som att jag hypat det så ni kommer bli besvikna.

Iallafall. I onsdags kväll förra veckan satte jag mig och sökte några jobb som verkade intressanta och som passade mig. I torsdags när vi var i Simrishamn så ringde det från ett av jobben och jag blev kallad på intervju. I måndags var jag på intervjun som började med två tester, ett personlighetstest och ett som visade ens logiska tänkande i pressade situationer. Testen gick på tid och jag hade blivit förvarnad om att det andra testet var svårt och att jag inte skulle bli orolig om jag inte kunde alla svar eller hann klart för det var det inte så många som gjorde. Jag blev helt nervös för sånna tester är verkligen inte min grej.

Test nummer ett gick snabbt och enkelt och när jag kom till test två blev jag helt ställd. Det var sånna där frågor då man ska räkna ut vad kommer härnäst i olika sifferkombinationer och ordföljder. Min hjärna kollapsar när jag tänker på sånt men jag gjorde mitt bästa och tänkte på att chefen sagt att han var mest intresserad av personlighetstestet.

Efter testerna var det dags för intervju och vi skulle gå igenom mina resultat. På personlighetstestet fick jag medel i alla kategorier vilket var bra eftersom det kan bli problem om man är "för mycket" åt det ena eller andra hållet. Bra så långt. Sen gick vi igenom det andra testet som jag visade mig fått väldigt högt på och det var tydligen ovanligt vilket gjorde mig både förvånad och glad.

Nu snöar jag in mig på testerna men det är bara för att jag vill skryta om mitt braiga resultat. Resten av intervjun gick bra och när vi kom till fritidsintressen och jag berättade att jag springer så hajade chefen genast till. Jag sa att jag sprungit SM helgen innan och det hade han med och kommit trea i herrklassen! Jag sitter alltså och blir intervjuad av en löparstjärna som tävlar på elitnivå och som är i klass med Mustafa Mohamed! Helt galet. Samtalet gled ju såklart in på löpning och nördiga prylar och ja, det kändes väldigt bra och jag tror jag vann mycket där.

Chefen, Johan, sa att han fått mycket bra intryck av mig och att han ville ringa mina referenser och sen ses dagen efter igen på själva arbetsplatsen för jobbet jag sökt så att jag även fick träffa en som jobbade där. Han ringde mig på eftermiddagen och referenserna hade bara sagt gott om mig och vi bestämde tid till dagen efter.

På tisdagen fick jag komma till arbetsplatsen och jag blev väldigt lättad när killen jag fick träffa var väldigt tatuerad, det är lite svårt att veta hur olika människor ska ta det men det verkar ju lugnt där. Vi snackade lite, gick en rundvandring och efteråt skulle Johan prata med killen vi träffat om vad han tyckte och sen höra av sig. Han ringde senare samma dag och ville att jag skulle gå med några timmar för att känna efter hur det var där. Två personer var tydligen väldigt svåra med aggressivt och självdestruktivt beteende och många har haft svårt att hantera det.

Så igår kväll var jag där och gick med killen jag träffade i tisdags och fick träffa de "svåra" personerna. Efteråt fick jag veta att han jag gick med blivit väldigt imponerad för det hade gått över förväntan och inte alls som de trott utan mycket bättre.

Och så idag blev det äntligen klart, jag har fått ett nytt jobb! Eller 100% klart är det ju inte då jag inte skrivit på papperen vilket jag inte kan göra förrän de har fått ett utdrag ur belastningsregistret men jag vet ju att jag inte har något där så det finns inget som hindrar anställningen. Jobbet är som handledare på ett ungdomsboende i Lund och det känns som det kommer bli jättebra! Mycket att lära och många utmaningar men det är precis vad jag behöver. Det var två tjänster som skulle tillsättas så jag har till och med fått välja det schema som passar oss bäst och jag börjar den första september.

Så, nu när det här var klart så ringde jag till mitt jobb och sa upp mig. Nu behöver jag inte gå tillbaka en månad efter semestern och på papperet står det att jag sagt upp mig och det är ju mycket bättre än att jag blivit uppsagd. Så jävla gött!! Jag fattar inte att det har löst sig så här bra och att jag kan fortsätta min semester lugnt och skönt. Jag är väldigt tacksam för att min chef ringde mig fast jag hade semester för det gav mig tid att smälta allt sant hitta ett nytt jobb. Hade jag kommit tillbaka, fått sparken och sen direkt varit tvungen att fortsätta att jobba en månad hade jag nog mått jättedåligt.

Så, ikväll har vi firat mitt nya jobb med räkor och rosé och skålat för att jag är befriad från mitt gamla jobb.


Sommarbilder

 
VOMBSJÖN I JUNI
 
 
 
 
 
 
NEMO OCH LEON MED SINA
KOMPISAR THEO OCH NOAH
 
 
 
 
KÄTTBOÅSENS FÄBODAR
 
 
 
 
Chibs mamma och pappa

 
Barndomsvännen Emma och jag med våra barn födda -08, -09, -10 och -11.

 
 
 Marika, min äldsta vän och Leons gudmor.

 

onsdag, juli 16, 2014

Nervig...

Imorgon kan jag förhoppningsvis berätta något roligt för er, hoppas hoppas! Hela den här veckan har jag ägnat åt det här som förhoppningsvis ska göra mitt liv bättre och lyfta en sten från mina axlar. Jag veeet, fånigt att skriva A men inte B men det kommer mer, snart!

Annars har jag haft en ganska dålig dag tror jag. All spänning (inte som i spännande utan att jag är spänd) jag har inom mig påverkar mig nog mer än jag tror. Jag är lite sån att jag trycker ifrån mig känslor och så inser jag efteråt hur jag egentligen känner. Som nu med att jag blev av med jobbet, nu inser jag hur mycket jag vantrivs där och bara tanken på att gp tillbaka efter semestern ger mig megaångest. 

Jag har varit en hemsk mamma, dålig flickvän, varit rastlös, taggarna utåt, svårt att fokusera här hemma samtidigt som jag lagt mycket energi på de här mötena jag varit på måndag, tisdag och onsdag. Det tar nog mer än jag tror. Lite vin med en vän imorgon kväll hade nog gjort susen, någon som vill?

Jag har sprungit både idag och igår iallafall. Igår testsprang jag ultravästen och den kändes väldigt bra och jag är jättenöjd. Den är liten, lätt, sitter bra och jag kan ändå bära med mig mycket saker. Igår packade jag dock bara kalasinbjudningar och så sprang jag runt i byn och la inbjudningarna i barnens kompisars brevlådor. Totalt 7,7 kilometer.


Idag körde jag ett intervallpass som var sjuuuukt jobbigt. Uppvärmning, 3*200m, 3*400m, 2*600m, 1*1000m, nerjogg, totalt 7 kilometer. 


Case Closed

I maj för två år sen blev jag ju biten av en hund, en Grand Danois som tog ett rejält tag i min arm. Jag har ju skrivit om det några gånger förut. Jag fick veta att man efter två år kan få ersättning om man har ärr kvar och det drog jag igång i maj och för ett par veckor sen fick jag 1200 kronor i ersättning för sveda och värk och idag fick jag 6000 kronor till för ärren som blivit. Jag är jätteglad för pengarna, absolut, men det känns lite bakvänt. Jag bryr mig inte ett dugg om ärren, jag är så full av ärr redan, men det psykiska är ju det som är bestående enligt mig men inte enligt försäkringsbolaget. Det är jättesvårt att undvika hundar. Skogen är full av lösa hundar, många äger en hund idag, kompisar har hund och kompisars kompisar har hund. Och fast hundarna är snälla så är jag rädd, det kan jag inte hjälpa och jag förstår inte hur jag ska komma över det.

Jaja, skitsamma. Nu är det här avslutat och jag är 7200 kronor rikare men rädd för hundar för antagligen resten av livet. 

Två dagar efteråt...

måndag, juli 14, 2014

Excited!!

Åh jag har så mycket jag vill berätta men jag håller mig lite eftersom ingenting är säkert. Jag är upprymd, glad och hoppas hoppas hoppas! Jag kan säga så här: idag fick jag veta att jag är mycket smartare än jag trodde!

Regnet har öst ner idag och vi har inte gjort så mycket. Jag har varit lite stirrig men en skogspromenad och städning till kaninerna blev det iallafall. Chibs är så jäkla söt och sjukt nyfiken. När jag tog fram en stor säck med hö som kaninerna brukar bli rädda för så skulle han vara med hela tiden för att se vad det var.


Kvällen har ägnats åt kalasinbjudningar och nu håller vi på med en sen middag. Imorgon ska jag på ett till möte och jag hoppas att jag kan berätta något roligt för er innan veckan är slut! Håll tummarna!!


Tröttast

Igår var jag galet trött. Det gick liksom aldrig riktigt över utan jag kände mig helt off hela dagen. Att regnet öste ner och att vi var iväg hela dagen gjorde det inte lättare. Barnen var jobbiga om man nu får skriva så. Trotsiga, bråkiga, lyssnade inte. Jag hade noll tålamod och får dåligt samvete efteråt. 

Vi åkte en sväng på Degeberga marknad men många hade packat ihop när vi kom. Vi åkte en sväng och hälsade på Jörgen först och jag smakade några vitlökschips han köpt på marknaden dagen innan och jag har fortfarande en äcklig smak i munnen av dem! Barnen åkte ett par karuseller men annars var lusten till att gå och titta inte så stor. Vi åkte vidare till Agusa eftersom det var Agusadagen igår. Kalle hjälpte till med parkeringen medan jag och barnen fikade och tittade på ett jättebra band som spelade, Molly på rymmen. Molly på Rymmen handlar om musik och inget annat. En Skånsk-Irländsk-Appalachisk musikröra


Vi kom hem vid halv nio igår och då gick jag upp och la mig i sängen och tittade på sista avsnitten av Orange is The new black. Så himla bra serie! Sen kunde jag inte somna fast jag var så trött, vet inte om jag var övertrött eller nervös inför idag men jag låg vaken länge och idag är jag såklart jättetrött. Och med den äckliga smaken i munnen, hoppas bara det är jag som känner den....

lördag, juli 12, 2014

SM-milen 2014

Jag kan knappt tro det men det gick fan att slå mitt PB på 51.18!! Det känns helt galet och jag är så jävla nöjd och grymt stolt över mig själv! Och över min partner in.. running, Mirijam som också fick en kanontid idag. Och det gör det hela ännu roligare, att jag har någon att dela det här med. Vi tränar ihop, vi körde dit ihop, hem ihop, sms'ar och peppar varandra och ja, det är ett otroligt stöd och så kul att dela det här med någon som känner samma galna passion.


Vi kom till starten i god tid, hämtade nummerlappar och spotade lite kändisar. Gick på en kolsvart toa och Mirijam fick lära känna en ny, underbar sida av mig, nämligen hur uppstressad och stirrig jag blir när jag är nervös. Vi träffade på Suz och kände oss väldigt peppade inför loppet. 


Klockan 15.30 gick starten och vi satte av. Platt och härligt och en rolig bana. Jag hade som mål att ligga på 5.05-tempo eftersom jag sprang Malmömilen på 5.09-tempo och då skulle jag ju få en bättre tid. Jag hade ingen hejaklack med mig idag men det dök upp en surprise ungefär vid Triangeln i form av några släktingar till Kalle och jag blev så glad när jag sig dem! Kända ansikten på vägen är bästa peppen under ett lopp.

Kilometrarna rullade på genom stan och formen kändes fin. Det var inte alls trångt som på Malmömilen utan jag kunde köra mitt race hela tiden. Men vid åtta kilometer började jag bli väldigt trött. Det kom ganska hastigt och jag kände plötsligt att Fan, hur ska jag orka?? Men jag pinnade på och lovade mig själv två härliga vilodagar om jag bara höll vägen ut. Jag tänkte att jag måste kämpa för det blir ju inte lättare att få en bra tid utan svårare och svårare hela tiden så jag kunde ju inte ge upp när jag var på god väg. 

Vid nio kilometer började jag nästan må illa, nej fan ska jag behöva spy?? Snart såg jag Malmö Stadion torna upp sig framför mig och då var det bara 500 meter kvar. 500 meter. Ett par hundra meter, sen in på stadion, ett knappt varv på banan och sen i mål. Jag tänkte att jag skulle kräkas om jag tog i mer men gjorde det ändå och kämpade mot mål och hörde mitt namn ropas ut i högtalarna när jag passerade mållinjen. 

 
50.58!! Yes! Jag klarade det, 20 sekunder snabbare än Malmömilen och nytt PB, så jävla GÖTT!! Jag fick min medalj, hämtade vatten som jag klunkade i mig och gick sen och satte mig i gräset för att pusta ut. Såg snart flera andra ur Coach K Runners och satte mig ned dem, bjöds på kladdkaka och blev fotade. Och så kom Mirijam in på Stadion. Suz sprang till henne och peppade henne sista biten till målet medan jag fotade. 


Bilden när Mirijam passerat mållinjen och får sin medalj är oslagbar, så ser en riktig krigare ut! Vi satte oss med CKR ett tag till innan vi gick till bilen och rullade hemåt igen, fyllda av lite mer jävlar anamma än förut. 


Jag är så otroligt glad för att vädret slog om för annars hade jag absolut inte kunnat genomföra ett så bra lopp. Nu var det 19-20 grader, molnigt, lite blåsigt och regnet hängde i luften så det blev nästan perfekt. Och nu ser vi framåt mot nya mål! Nästa lopp Assmountain Runners (min och Mirijams löpargrupp) blir Veberödsrundan i september!