torsdag, november 20, 2014

Lång dag

Ahhhhhh den hör dagen tar aldrig slut. Det har varit fullt upp sen klockan ringde strax efter sex. Utbildning på St Lars mellan 9 och 12, sen två timmar att slå ihjäl tills jag hade ett möte på jobbet klockan två och så började jag jobba 15.45. Min kontaktperson och jag har varit på Nova Lund och shoppat och ätit mat så det har ju varit en bra kväll, men jag är trött nu.. Skönt att vara ledig fredag till söndag sen. 


onsdag, november 19, 2014

KBT

Idag håller jag på med KBT här hemma och jobbar bort min hundrädsla. Nej inte riktigt så men imorse när vi skulle åka till förskolan stod det en hund utanför dörren. Jag vet vem hunden är eftersom den bor i en by någon mil härifrån och har rymt hit flera gånger. En kompis har plockat upp den i sin bil och i somras kom den till oss och våra grannar. Via Facebook fick vi tag på några som kände ägaren och berättade att hon har noll koll och att hunden rymmer titt som tätt. Våra grannar tog hand om hunden tidigare i höst i en månad då ägaren reste bort och häromdagen hade hon rymt hem till dem och idag till oss. Att hunden inte blivit påkörd är ett under och jag fattar inte att ägaren inte bryr sig!! 


Trots att jag är hundrädd så tog jag in hunden eftersom jag inte ville att hon skulle springa vidare. Jag har ju träffat henne förut och vet att hon är väldigt snäll, en okänd hund hade jag aldrig tagit in. Jag har ringt polisen och blivit kontaktad av djurambulansen som tyvärr inte hinner hit innan jag ska iväg och jobba så jag ska ta med henne till Lund och lämna henne på polisstationen där.

Egentligen så hämtar de ju inte djur om man vet vem ägaren är men jag har ringt ägaren som varken svarat ringt upp. Så jag sa att jag inte visste vem ägaren var eftersom jag tycker att ägaren behöver en tankeställare och kanske får det om hon måste hämta hunden hos polisen. Så jävla oansvarigt, det är jättemycket trafik på 102:an som hunden springer hit på men ändå låter ägaren henne vara lös.

Otroligt go och snäll, hon har tagit för sig av soffan och har det gött här.

tisdag, november 18, 2014

Loppsäsongen 2014

När jag var ute och sprang idag så tänkte jag lite på loppsäsongen som nu är över. Den började i april, slutade nu i november och har varit GRYM måste jag säga. Tre pers på milen, två drömtider, en drömdistans och så nya utmaningar i form av Toughest, Immeln Trailrun och Österlen Lyser.Jag har utmanat mig, tränat hårt och målmedvetet och kommit längre än jag trodde var möjligt. Jag tänkte vi skulle titta tillbaka lite på säsongen som varit.


AIDSLOPPET

Första loppet var Aidsloppet som gick av stapeln i april och ett helt nytt lopp för mig. Distansen var 10 kilometer och alla intäkter gick till aidsdrabbade barn. Det blev ett riktigt mardrömslopp då jag var lite bakis, det var varmt och jag fick slita som ett djur. Ändå kom jag i mål på en mycket bättre tid än väntat, 53.28, 30 sekunder från personbästa. Läs lopprapporten HÄR.




TOUGHEST

Och så var det dags för Toughest i maj, årets första stora utmaning. 8 kilometer hinderbana med 50 hinder. Jag var livrädd innan och trodde aldrig jag skulle klara det. Det visade sig att Toughest var något av det roligaste jag gjort och jag kom i mål på 1 timme och 12 minuter. Läs lopprapporten HÄR.



MALMÖMILEN

Hederliga Malmömilen i juni sprang jag i år igen. Jag sprang även 2012 och 2013 och då blev det riktiga pisslopp som var sjukt jobbiga men i år gick det mycket bättre och jag satte personbästa på 10 kilometer, 51.18. Läs lopprapporten HÄR.




SM-MILEN

Ännu ett nytt lopp blev det när jag sprang SM-milen i juni. Ett snabbt och roligt lopp och även om jag trodde jag skulle kräkas på slutet så lyckades jag sätta mitt andra personbästa för i år, 50.58. Läs hela lopprapporten HÄR.




IMMELN TRAILRUN

I juli ställde jag även upp i Immeln Trailrun, och ja.. Det gick ju som det gick. Jag kan fortfarande gräma mig över att jag tabbade mig men det var ett roligt lopp och jag vill jättegärna testa att springa det nästa år igen. Dock inte ensam så jag hoppas att någon kan tänka sig att springa tillsammans med mig, någon som är lite mer uppmärksam... Läs hela lopprapporten HÄR.




MIDNATTSLOPPET MALMÖ

I september var det dags för nästa lopp, Midnattsloppet. Jag hade jobbat nästan 12 timmar och bara ätit pizza och godis hela dagen och med den uppladdningen satte jag ett tredje personbästa för säsongen med tiden 49.48, en riktig dröm att springa SUB 50. Läs lopprapporten HÄR.




VEBERÖDSRUNDAN

Kortaste loppet i år blev Veberödsrundan på 7 kilometer. Mitt mål var att springa på 35 minuter men jag kutade på som fan och kom i mål på 32.25, helt galet, det trodde jag aldrig! Läs hela lopprapporten HÄR.




ÖSTERLEN LYSER MARATHON

Och sist men definitivt inte minst, mitt första Marathon som fick avsluta säsongen. Helt fantastiskt att ha genomfört ett sånt lopp och klarat distansen på 42 kilometer, att vara en finisher. Tiden blev 4.46.48 och det är jag väldigt nöjd med. Läs hela lopprapporten HÄR.

måndag, november 17, 2014

Dietist & Bad

Idag har vi varit hos en dietist och fått information och tips om Nemos nya kost. Mycket nytt att lära men vi ska ta hem en app så det lätt går att kolla upp ingredienser på när man handlar till exempel. Nemo säger att han tycker det ska bli tråkigt med den nya maten men det är nog för att han tror att det är sån "hälsomat" som jag gör ibland han måste äta. Idag var första dagen med helt glutenfri mat och det gick hur bra som helst. Yoghurt och flingor till frukost, bananpannkakor till lunch, en macka till mellis och hamburgare utan bröd och pommes till middag. Han sa glatt att han tyckte att både flingorna och brödet var väldigt gott.

Efter dietistbesöket överraskade vi barnen med att åka och bada på Högevalls äventyrsbad i Lund. Väldigt uppskattat av båda barnen så hela eftermiddagen och kvällen har vi simmat, åkt vattenrutschkana och bubblat i bubbelpoolen. Vi åt middag i serveringen och gick inte upp förrän kvart i åtta, duschade och barnen fick pyjamas och somnade i bilen hem. Kul att göra något tillsammans en helt vanlig måndag.




Irriterande

Jag har ju berättat om en grupp på Facebook som jag är med i som ofta är sjukt störig. Bra många gånger men mycket att irritera sig på. Förra veckan var det en kvinna som skrev om en annan kvinna i Malmö med en son på fem månader och som inte hade råd att köpa overall och åkpåse nu när det börjar bli kallt. Flera personer skriver och vill skänka saker och det är ju jättefint men en sak stör jag mig mycket på. 

- Jag har en overall men den har lite rosa detaljer, tror du det skulle funka ändå?
- Jag plockar ihop en påse med pojksaker.
- Åh vad synd, jag har massor med grejer men bara till flicka.

Hallå!?! Alltså, om man nu inte har råd att köpa kläder så ens bebis slipper frysa, är då färgen på grejerna relevant?? En pojke på FEM MÅNADER, vore det så hemskt med lite rosa detaljer på hans overall? Hade det varit jag hade jag verkligen inte brytt mig ett skit, bara varit tacksam för att min bebis slapp frysa. Och en påse med pojksaker?? Tänk om mamman verkligen behövde något som råkade vara flickigt? Jag fattar ju att de här personerna vill väl men är just färgen på kläderna det man fokuserar på när en kvinna sitter i den situationen? Jag är så trött på folk måste lägga sånt stort värde i könet att det är det viktigaste, inte vad som verkligen behövs eller vad ett barn tycker är roligt.

När Nemo var bebis så var det många som antog att han var en hon och när jag sa att det var en pojke ursäktade de sig med: Jahaaa, ja jag tänkte det var en flicka för han har så fina ögon. Eller: Oj jag trodde det var en tjej för han är så söt. 

Say what?!? Så det är könet som avgör hur pass söt en bebis är?? Och ögonen? En pojkbebis kan alltså inte ha vackra ögon med långa ögonfransar. Helt sjukt. När Nemo kom så köpte vi en lila vagn, för det var den jag tyckte var finast. Det var många som tog för givet att jag hade döttrar bara för det.

söndag, november 16, 2014

Julmarknad & Slö söndag

Igår åkte jag, Kalle och barnen till Svaneholms Slott för att gå på julmarknad. Nio grader och snålblåst är ju riktigt julväder när man bor i Skåne så det gjorde ju ingenting. Jättemysig marknad med mycket fint att titta på. Vi köpte te, renkorv, julpynt, chokladbollar och godis och barnen fiskade fiskedamm. Vi var lite småstressade då jag skulle jobba på eftermiddagen men vi hade inte kunnat vara där så väldigt mycket längre ändå då barnen blev lite frustrerade av att vilja pilla på allt men inte få.


Klockan tre började jag jobba och jag hade en extremt lugn kväll då hen jag jobbade med inte ville göra något alls, inte prata, inte gå ut, ingenting. Men då hen ändå behöver ha uppsikt nästan hela tiden för att inte hitta på hyss så satt jag i lägenheten och läste, håller på med Rövardotter av Jackie Ferm och läste nästan färdigt boken. La mig sent, hade svårt att somna och gick sen upp 5.30 imorse och jobbade till 10. 

På vägen hem storhandlade jag och då Nemo byter till glutenfritt nästa vecka köpte jag flingor, mjölmix, bröd, någon kaka och pasta till honom. Satan vad dyrt det är! Ett paket med fem baguetter som man värmer i ugnen kostade 40 spänn, helt sjukt. Jag fattar ju att det är billigast att baka själv men det är ju inte alltid man har tid med det så då är det bra att ha hemma. Men vi har beställt en frysbox som kommer på onsdag och då kan vi baka mycket åt gången och frysa in.

När jag kom hem hade Kalle varit ute och rastat barnen och det var skönt eftersom han skulle iväg till sin pappa och jag själv inte orkar aktivera dem så väldigt mycket idag. Det blåser ordentligt, är grått och trist ute så jag har vilat i soffan under en filt och barnen har sett på tv/lekt/spelat iPad och varit lugna. 

Skönt att jobbhelgen är över och nu är jag ledig tills på onsdag eftermiddag. Imorgon ska vi till dietisten och efter det ska vi överraska barnen med en kul grej!


lördag, november 15, 2014

Hurra!

Efter springturen i torsdags då jag fick så ont medan jag sprang så hade jag bara lite ont efteråt men det gick snabbt över och sen har jag inte känt någonting. Tanken var att vila veckan ut men imorse när jag druckit te fick jag ett enormt springsug och var bara tvungen att ge mig ut. Sjuk känsla, det trodde jag inte jag skulle få vara med om för några år sen! 

Iallafall, jag gav mig ut på en lite snabbare femkilometersrunda och till min stora glädje kände jag INGENTING i foten! Så glad jag är, och lättad! Började nästan tro att något gått sönder där inne. Men nu känner jag mig på banan igen och även om jag ska ta det lite försiktigt så ska jag börja med "riktiga" pass nästa vecka. Nu har jag ju bara sprungit lite kortare rundor i dagsformstempo.

Mallade mig idag med mina fina t-stort och det var väldigt många som var ute och promenerade i skogen trots att klockan inte ens var nio en lördag. Oj så imponerade de blev!

Framsteg

Fredagsfeeling trots jobb till 19.30 idag. Jag hann hem till två pyjamasmysisar och vi såg en film och åt popcorn. Det var en bra jobbdag och det känns som jag kommit en bra bit med vår boende som är väldigt utåtagerande. Förut har hen provocerats en del av att jag varit där och det har hela tiden känts "på gränsen" och jag har fått vara på min vakt hela tiden för att inte bli påhoppad. Idag var hen på jättebra humör och närmade sig mig på ett helt annat sätt och allt var väldigt avslappnat och vi hade roligt. Klart jag är uppmärksam på signaler men det känns ändå cirka 100 gånger bättre. 

Jobb imorgon igen men jag har jouren och börjar inte förrän klockan tre. Det står eventuellt julmarknad på Svaneholms slott på agendan om öppettiden passar. 

Nästa vecka är det dags att lägga om kosten för Nemo. Sprang på den här mixen idag och blev nyfiken men jävlar vad dyrt! Hur är det med bidrag i Skåne? Har hört att i vissa landsting (?) får man hämta ut en hel del produkter gratis på Apoteket men har också för mig att det inte gäller här? Någon som vet?

torsdag, november 13, 2014

Jag klarar det inte

Jag ser en artikel på Aftonbladet om en pojke som tagit sitt liv för att han blev mobbad. Fastän jag inte vill läsa så gör jag det och fy fan vad ledsen jag blir. En pojke på 13 år blir hånad, slagen och utfryst. Familjen flyttar. Ny skola. Efter ett tag framkommer det att pojken blir mobbad även på den nya skolan. En kväll går pojken in i familjens badrum och kommer inte ut igen, mamman hittar honom död. 13 ÅR!! Vad är det med barn som systematiskt är så jävla taskiga mot ett annat barn så de tillslut vill dö?? Hur kommer det sig? Varför gör ingen något?? Mamman tog kontakt med skolan flera gånger men inget hände. Lärarna hade "sagt till" barnen som mobbade.. Vad är det för hån?? 

Jag sätter mig direkt in i känslan och tanken att det skulle gälla mina barn. Den maktlösheten, att inte kunna göra något, att inte få stopp på det. Alltså jag vet inte vad jag skulle ta mig till men jag känner inom mig att det nog skulle kunna vara våldsamt. Sånt här måste få ett slut. Barn ska inte behöva ha det så, det är så jävla hemskt.

En gammal kompis till mig från Malung ställde upp i en tävling där man kunde vinna en signerad Motörheadgitarr. Men istället för att behålla den själv sa han att om han skulle vinna den så auktionerar han ut den och skänker pengarna till Friends - Mot mobbing. Så jävla fint. Han vann tävlingen stort och väntar nu på gitarren och jag hoppas att den drar in riktigt mycket pengar.


Nästa år så börjar Nemo skolan. Jättespännande för honom men ont i magen för mig. Det känns som att det är då all skit börjar. Jag kanske låter pessimistisk nu men det känns faktiskt så. Allvaret liksom. Usch nej jag kan inte läsa sånna artiklar, det är alldeles för ångestframkallande. Jag hoppas hoppas hoppas att en sån artikel aldrig mer ska behöva skrivas.

Fotfan

Springtur idag. Har inte känt något i foten alls och när jag började springa kände jag nada och blev så glad. Efter ungefär fyra kilometer stannade jag för att ta ett foto och när jag skulle springa igen hade jag plötsligt väldigt ont i foten. Skit. Försökte springa, men fick gå och sen gick/sprang jag en bit och efter ett tag gav det med sig så pass att jag kunde springa ordentligt och på slutet kändes det helt okej. Vet inte hur jag ska göra nu. Vila ett par dagar och sen springa igen eller vila typ en hel vecka och cykla istället. Och ja, jag vet vad jag BORDE men det stämmer inte överens med vad jag VILL. Vi får se, ska se hur det känns resten av dagen och imorgon. 

Kunde iallafall inviga mina trådlösa hörlurar, äntligen! Fick ett par på min födelsedag som var sönder, bytte till en annan modell som jag fick vänta i tre veckor på. De lurarna funkade en gång och sen ville de inte alls. Jag bytte igen till ett par av samma modell som inte funkade heller. SUCK. Bytte till de här men sist jag skulle testa dem krånglade telefonen och vägrade spela både musik och podcast men idag, IDAG funkade det! Så skönt att slippa trassla in armen i en sladd i tid och otid.