onsdag, oktober 01, 2014

25K

Idag har jag sprungit mitt längsta träningspass någonsin! Det känns finfint och jag känner att jag tagit löpningen ett steg längre och att sista etappen av resan mot mitt första marathon har börjat!


Det var perfekt väder för långpass idag, ruggigt men bra temperatur och för att få lite omväxling och inte ge mig någon chans till "fusk" så sprang jag åt ett håll för att sen vända och springa tillbaka. Jag valde att springa över Revinge, genom Silvåkra och ända bort till Harlösa.


Klockan stod då på 12 kilometer så jag vände. Ganska öppet landskap, mycket kor, asfalt och inte jättemycket backar kan sammanfatta dagens tur. När jag springer långpass springer jag ju lågintensivt med en puls på under 142 men idag hade jag flow och det tar ju sån jäkla tid att springa långt med låg fart så jag ökade och det funkade. Strax efter 20 kilometer började regnet ösa ner och det var mindre angenämt då jag började få lite ömma fötter och höfter, att även bli blöt och kall var inte så roligt. Jag sprang en liten omväg och när jag kom hem kunde jag stoppa klockan på 25 kilometer i 6.15-tempo. Helt grymt! Jag är väldigt nöjd med den distansen och känner att jag är på god väg mot Österlenmaran.


tisdag, september 30, 2014

Ihopskrynklad hjärna

Min hjärna är mos just nu. Kom hem för en timme sen efter att ha jobbat 10-22. Dagen började med fyra timmars APT och sen är det rätt körigt just nu så dagen har varit lite snurrig för mig som är ny och så avslutades det hela med nästan tre timmars vak. My god vad det är tråkigt. En rolig grej som hände idag var att en kollega berättade att han och en annan varit ute och gått och den andra kollegan pratat om mig och att jag var väldigt svår att åldersbestämma. Han hade sagt att hon kan vara tjugo eller typ 35. Ingen av de visste så den ena gissade på runt 20 och den andra runt 30. Lite roligt att han som tog upp det "drog till" med 35 som om det verkligen var en överdrift. Jag känner mig välbevarad iallafall.

I brist på bilder så får ni den här. Gosigosigos! 

Och så funderar jag på att stänga det där jäkla Facebook. Alltså, jättemånga av mina "vänner" på Facebook upprörs av det här med Pippi, tycker att alla som vill får rösta på SD för vi har faktiskt yttrandefrihet och så vidare och så vidare. Och grejen är att jag liksom vet att det är klart att de här människorna tycker så här, det förvånar mig inte för de är liksom den typen. Jag funderar på att sätta i system att direkt folk delar med sig av så korkade åsikter att min hjärna skrynklar ihop sig så tar jag bort dem. Då kommer det bara att vara nära och kära och kloka kvar till slut och det vore ju bra samtidigt som jag ju gillar att "ha koll". Man får reda på mycket genom fejjan och jag är ju en gammal snokare av rang och ja, att hänga med stillar väl skvallertanten i mig.. 

Jag bara måste lägga upp den här igen. Alltså dör ni inte lite?? Titta på den lurviga magen och de stora gos-tassarna?!?

Inser nu att jag måste lägga mig innan jag skriver gos igen. Min hjärna är verkligen kaputt just nu..

måndag, september 29, 2014

"Nu får de väl ge sig"!

Så löd en kommentar till en länk om att SVT klipper bort vissa scener och ord innan de ska visas på Barnkanalen. Jag blir så trött. Att folk kan uppröras av att det tas bort ord som är stötande och kränkande, jag fattar inte?? Jag brukar inte ge mig in i diskussioner om sånt här men jag var tvungen att fråga vad som var så farligt och om Pippi på något sätt blev sämre. Nej det blev det ju inte men kan inte saker få vara som de är blev svaret.

Åh hjälp mig!! Vart hade vi varit idag om allt skulle vara som det alltid har varit och att "allt var bättre förr"? En annan person gav sig in i diskussionen och förfärades över alla våra traditioner som försvann och så vidare och så vidare. Till och med ordet hen fick sig en känga. En annan sak jag blir så trött av, folk som sparkar bakut över ett ord. JAMEN ANVÄND DET INTE DÅ!! Det är väl inte så farligt med ett nytt ord?? Hur skulle vårt språk se ut idag om det inte tillkommit nya ord längs vägen?

För ett tag sen hamnade följande bild i min feed på Facebook: En kille och en tjej går tillsammans, texten lyder typ: he is not a hen, neither is she. Sen en bild på en höna: this is a hen.

Alltså, när folk delar sånt så blir jag så uppretad för det är så jävla hjärndött! Jag var även där tvungen att kommentera: Då kan vi ju inte kalla ungar för barn heller eftersom de inte är några lador.

Jag tror att jag framöver ska ta bort alla som delar korkade bilder och tycker idiotiska skämt är roliga från Facebook för jag orkar liksom inte. Vill argumentera på bra sätt men får liksom inte fram rätt ord för jag blir så koko i huvudet av andras puckade åsikter.


Sensommar

Sommaren kom verkligen tillbaka, så härligt väder! Jag sprang en sväng på 10 kilometer i förmiddags och solen sken och luften var hög och klar, helt underbart. Något jag måste investera i är ett par träningssolglaaögon. Solen stör mig inte jättemycket på sommaren men nu när solen står lägre så är den rätt jobbig. Så det blir första önskemålet på listan till tomten tror jag. 


Jag hann med massor idag innan jobbet. Lugn morgon med barnen, storkok på en urgod fiskgryta, en sats musli och så målade jag insidan av stalldörren och alla dörrkarmar och två trösklar i rummet vid trappen. Nu ska det målas en gång till och sen ska trappen målas och sen är det bara finliret kvar. Jag har sett en matta på Ellos som jag vill ha men den är lite dyr så jag måste hitta en bra rabattkod.

Nu är jag iallafall på jobbet sen en stund tillbaka och blir kvar här till 22.30. Längtar redan efter en tekopp och soffan...

söndag, september 28, 2014

Mot Palmehaverne

Idag har vi varit på något så spännande som biopremiär, eller världspremiär till och med! Kalles pappa hyrde biografen i Tomelilla för att visa en film som spelats in i Agusa. Karin och Tore har hyrt ut ett hus i flera år till en dansk regissör som sen spelade in en film i huset han bott i samt i Karin och Tores hus. Så idag blev det bubbel och röda mattan med släkt och vänner. 



Jag är väldigt stolt över mina barn som satt och tittade i en timme på en Bergmaninspirerad film utan att få spel. För det var en väldigt svår och djup film, filosofisk om att ta vara på livet. Typ. Jag är inte så filosofisk av mig så när sex personer blev inbjudna och körda ut till ett hus in the middle of nowhere så gnuggade jag händerna och trodde de skulle bli brutalt mördade en efter en. Så var det inte.

En scen som utspelade sig i Kalles gamla pojkrum med chesterfieldsofforna vi hade i lägenheten i Malmö. Jag saknar dem INTE.

Efter filmen gick vi till ett café som låg bredvid biografen och åt smörgåstårta, drack vin, fikade och umgicks. Nu är vi på väg hem för en lugn och skön söndagskväll. 


lördag, september 27, 2014

Lugn lördag

Igår vaknade jag vid 23 i soffan, Pippi rullade för fullt på tv'n och alla låg huller om buller och sov i soffan. Jag bar in barnen till sina sängar och sen smög jag upp och la mig i sängen och kollade Sons of Anarchy och åt Marabous nya choklad med salta mandlar. Jag bestämde mig för att dagen idag skulle bli stressfri, lugn och skön.

Och än så länge är den det. Nemo vaknade först men slog på tv'n och tittade på Barnkanalen tills jag kom upp klockan åtta och strax därpå kom Leon upp. Jag och Nemo har varit på fotbollsträning, jag har klippt gräset, vi har ätit sushirester till lunch och sen har jag pysslat med kaninerna. Städat, kammat och plockat gräs. Och gosat! Chibs är så gosig så jag får inget gjort.

Lovikk fäller helt sjukt mycket! Fick en till kanin efter att han var borstad.

Nu har Kalle och Leon åka för att fixa ett par grejer och jag och Nemo ligger i sängen på uteplatsen med varsin IPad och spelar spel, gött!

fredag, september 26, 2014

FREDAG!

Gud vad härligt med fredag! Jag kände ett riktigt sug efter att springa imorse så jag gissar att kroppen är back on track nu. Det blev en runda på en mil och är glad jag tog t-shirt och kortare tights då värmen kommit tillbaka litegrann. När jag sprang Österlen Lyser Halvmaraton förra året så fick jag en t-shirt där det står Österlen Marathon Finisher på. Den tar jag på mig ibland för att känna mig lite mallig och för att folk ska tro att jag är en sån som springer marathon. Idag tog jag den tröjan och insåg att om mindre än 1,5 månad så kommer jag verkligen att ha förtjänat tröjan och vara en sån som springer marathon! Om allt går som det ska då, men det ska det väl?


Ett besök på Plantagen, storhandling och inköp av goda drycker på Systemet senare var jag hemma igen och efter att barnen ätit mellis bakade vi en banankaka med vit choklad och så har jag målat toalettdörren turkos. Nu sitter vi ute på framsidan, jag dricker ett glas vin och så äter vi lite saltiga nötter efter att ha planterat och gjort innergården höstfin.


Ikväll kommer Kalles mamma förbi på middag på vägen hem från Malmö. Jag ska göra sushi och har köpt fin färsk lax och färska räkor och till och med ett vitt vin som ska passa till sushi. Mmm så gott det ska bli och så härligt med en ledig helg!

torsdag, september 25, 2014

Ut med det gamla

Gud vad jag håller på. Jag planerar varenda sekund av dagen för att hinna med alla måsten och hela tiden ploppar det upp nya. Idag har jag städat och mitt i städet började jag rensa, och så tvättade jag och sen fixade jag om på ett par hyllor och hämtade paket, skickade paket, och visst ja jag skulle ju måla också, och när jag målat väggen fortsatte jag med dörren. Det finns liksom inget slut för när jag tror att jag kan sätta mig och pusta ut så piper det och tvätten är klar. Och hela tiden planerar jag för nästa och nästa och nästa projekt, när ska jag göra dem, hur planerar jag morgondagen? 

Alla mina lediga timmar går åt till detta. Att bara sitta ner och slappna av går inte. Hade jag haft feber så hade jag tagit tabletter och när jag mått lite bättre hade jag satt igång igen. Det börjar nästan bli sjukligt. Jag umgås knappt med någon när jag är ledig eftersom det då sabbar mina planer för hur jag ska springa, städa, handla och genomföra alla mina tusen projekt. Jag tänkte ha en "ledig" dag imorgon men nej, nu har jag planerat in spring, storhandling, köpa växter samt måla klart dörren. Jag gör något prick exakt hela tiden, och på vägen fixar jag lite här och lite där.

Lite knäpp är jag, men samtidigt nöjd för jag kan ändå inte sitta på röven och se allt jag måste göra för då mår jag dåligt. Jag har fått spel på alla tusen miljoner saker jag har överallt och plockat bort jättemycket och rensat mitt skåp med porslin och tagit bort typ hälften. Och det är renande för själen, så jäkla skönt! Jag är ju i en fixarfas nu och vill bara göra om och ha nytt. Pengarna växer ju inte på träd så jag har beställt lite mer färg från Annie Sloan och genom att rensa så blir ju saker och ting som nya. Jag har plockat bort krafs från mina hyllor i köket och satt receptböcker där istället, och så funderar jag på att köpa sprayfärg och spraya en massa burkar som jag har för att få det mer enhetligt. Jag vill få bort röran eftersom den ställer till det i mitt huvud.

Jag är fortfarande speedad så nu ska jag leta upp en bra nature- eller sleeplista på Spotify och hoppas på att somna snabbt. Men jag har så mycket idéer och planer som snurrar runt i huvudet så jag har svårt att slappna av. En sida av mig som kan vara både bra och dålig, just nu lite för manisk.


Dilemmat

Förra veckan hälsade jag och barnen på Maggi och hennes barn och då lekte Nemo jättemycket med Albas Rapunzel-docka och tyckte det var roligt. När vi åkte hem sa han att han önskade sig en egen Rapunzel och eftersom han skulle sövas i tisdags så tyckte jag att det skulle bli en bra present till honom efteråt. Så jag köpte dockan och köpte även en Tingeling till Leon eftersom jag ville fånga upp det intresset för dockor. Jag blir glad när de själva går ifrån könsrollerna utan att jag "prackar på dem" någonting och det uppmuntrar till en helt annan typ av lek.

Och så glada de blev. Nemo har kammat och pysslat och fixat med Rapunzel och sover med henne och vill att vi ska bygga ett hus till henne. Leons ögon lyste och han blev superglad för sin Tingeling och de har lekt massor.

Idag ville Nemo ta med Rapunzel till förskolan för att få visa henne. Jag är emot att de tar med sig saker till förskolan överhuvudtaget eftersom det är lätt att de kommer bort men ibland har de fått ta med något fast det legat i facket efter att de visat det. Och visst hade Nemo kunnat ta med sin docka och fått visa henne men då blir jag rädd för att något annat barn säger till honom att det är en tjejleksak och att det tar bort glädjen ur det hela. I Nemos grupp är de nästan bara pojkar och det finns vissa av dem som sagt saker om att tjejer inte är lika bra och bla bla bla. Tack och lov är inte Nemo så påverkad av det ÄN och jag vill gärna att det ska fortsätta så. 

Gör jag rätt? Eller borde Nemo få ta med den och sen hantera eventuella spydigheter och kommentarer och stå upp för sig? Nemo leker med de flesta barn men är ingen "tuff grabb" (tack och lov) utan mjuk och lite försiktig även om han kan ta en del plats. Men han blir lätt stött och ledsen om någon säger något retsamt eller skrattar åt honom. Han påminner så mycket om mig själv när jag var liten, kanske därför jag gör en grej av det? Jag minns hur jag själv kände och tror han känner likadant men samtidigt borde jag då passa på att pusha honom till en lite mer självsäker individ än jag var.

Usch vad sånt här är svårt! Varför ska det vara det?? Kan inte alla föräldrar bara pränta in i sina barn att alla är lika bra och att alla leksaker är till för alla? Och färger, och lekar och.........