torsdag, april 16, 2015

Mina stenläggarskills....

Kalle och jag är väldigt olika när det kommer till att fixa saker. Han drar ut på saker, tar tid på sig, börjar långsamt men är väldigt noggrann så slutresultatet blir väldigt bra, se bara på uteplatsen. Jag är prick exakt tvärtom. När jag ska göra något kör jag igång i 190 och så gör jag det klart, jag slutar ikke förrän jag är helt färdig och sliter som ett djur. Dock är jag inte lika noggrann som Kalle utan lite mer Äh det duger! 

Jag har velat fixat marken vid utemöblerna länge men då är Kalle lite bromskloss eftersom man måste göra si och så och hej och hå. Men igår tänkte jag: Hur svårt kan det vara?? Och så drog jag igång och på typ tre timmar hade jag grävt upp marken, jämnat till (typ jämnt, på mitt det duger-sätt) och lagt stenar, I ETT MÖNSTER. Visst, det är snett, bordet lutar lite fortfarande och stenarna kommer väl sjunka och ha sig men det skiter jag i för nu behöver jag inte flytta hela möblemanget varje gång gräset ska klippas vilket är ofta på sommaren.. 


Så nu ska bara tygtaket tvättas och sättas upp och så ska det pyntas och piffas, då kommer det vara skitfint.

2 kommentarer:

Emma sa...

Det är väl skönt att känna att nåt duger! Så blir det gjort. Är precis likadan :) Det blev jättefint!

Charlotta Sofia springer o trimmar sa...

Haha, vi verkar vara exakt som er: Jag är nu, nu, NU och Daniel är lugn och noggrann. Mitt måtto är verkligen: "Hur svårt kan det va?"