tisdag, april 14, 2015

En lättnadens dag...

Idag var det dags för långpass. Rätt så oprövad gav jag mig av och kände direkt att kroppen inte var riktigt med. Vaderna blev snabbt trötta och huvudet kändes märkligt tungt. Hela passet blev en kamp och jag var tvungen att korta ner det lite men ändå tvinga pannbenet att jobba så jag kunde skrapa ihop tillräckligt många kilometrar för att kunna kalla det långpass. 15 kilometer stannade klockan på och då var jag blöt och kall och trött.


Och jag som brukar bli pigg av att springa blev så sjukt trött efteråt och bara satt i soffan. Antingen har jag en förkylning som lurar i kroppen eller så var det dagens möte som gjorde att jag var helt ur fas.

Idag var det nämligen dags för ett möte angående det som hände i februari, för nästan exakt två månader sen. Tack och lov så var det hör det sista mötet och det är en otrolig lättnad. Nu är det över. Över. Jag trodde inte att jag var spänd inför mötet men det kanske jag var? Efteråt var jag helt slut och orkade knappt laga mat. Jag är rätt bra på att trycka undan känslor och kanske jag gjorde det nu och så kom det till mig fysiskt istället? Who knows... Nu vill jag bara gå vidare och glömma det här hemska och bisarra som drog undan mattan för oss.

2 kommentarer:

Charlotta Sofia springer o trimmar sa...

Vad skönt att det är över! Tror säkert att kroppen kan visa anspänning i form av trötthet. När jag har varit med om jobbiga saker har jag alltid sovit som en klubbad efteråt.

Linnéa sa...

Ja jag får se hur det känns när jag ska springa imorgon, samma känsla eller bättre. :)