Idag var tanken att jag skulle träna mer än jag gjort nu på kvällen men det har hänt lite saker som gjort att det inte blev så. Det har varit tre jobbiga dagar när mina känslor gått som en berg-och-dalbana. Från ledsen till arg till supermegaångest till förbannad och nu... velig och fundersam. Jag vill vara stark och "hård" samtidigt som jag vill vara snäll mot alla. Det har i hela mitt liv resulterat i att jag blivit trampad på och behandlad som skit oerhört många gånger och nu har jag bestämt mig för att det får vara slut på det.
Men det är svårt ska jag erkänna. Men jag har idag stått upp för mig själv och det jag känner och inte backat och jag är stolt över mig själv. Men samtidigt gnager det i mig,
att jag ändå varit orättvis.Ja ja Skitsamma, jag ska sluta skriva i gåtor för det är bara störigt.
Dagens träning blev 10 minuters pilates samt plankan 3*55 sekunder. Vissa övningar har jag vara så svårt att göra, när det handlar om att göra nåt så att svanskotan är mot marken. Det går inte för den tar liksom i för mycket. Jag tror att jag har en onormal svanskota. Alla jag frågat har en svanskota som är liksom i en del eller hur man ska säga, medan min är knotig i tre delar.
Ha ha så knäppt det låter! Kan inte ni känna på era svanskotor och berätta för mig hur de ser ut?
Kolla kolla vad jag såg idag i området där vi bor! Ett stort vildsvin!
1 kommentar:
Nu är det jag som känner igen mej!
Jag vill också hemskt gärna vara snäll och när jag ändå ryter ifrån, för det gör jag ibland, kan jag få så dåligt samvete och tvivla på mej själv fast jag innerst inne vet att jag hade rätt. Det kanske blir så om man är en känslomänniska? Jag har svårt att bara borsta av mej saker. Jag antar att man får öva på det. Bra att du gjort ett aktivt val att inte låta dej bli trampad på! :-)
Haha, hm..alltså svanskotan? Jag vet inte riktigt om jag känner den eller om jag känner fel?
Åh, vildsvin! Så stora och mäktiga och rätt läskiga också. Men söta! :-)
Skicka en kommentar