onsdag, februari 25, 2009

Ibland undrar man hur livet kan vara så satans jävla orättvist. För en stund sen fick jag reda på att en gammal vän dog idag. Vi gick i samma klass i lågstadiet och mellanstadiet och var bästisar i högstadiet. Vi har inte umgåtts på många år men man har ju alltid hört av varandra på ett eller annat sätt och vetat vad den andra pysslat med.

Och idag dog hon. Bara sådär. Hennes sambo hittade henne när han kom hem och ingen vet vad som hänt. Kan livet vara så orättvist? De fick barn i slutet av förra året och hon var så lycklig över det eftersom hon förlorade ett barn när hon var ganska långt gången i första graviditeten.

Jag kan inte förstå det. Sånt får inte hända.



R.I.P Ellinor. Jag tänker på dig och din familj.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Vad obehagligt, och SORGLIGT. :(

Bara Lisa sa...

Vad jobbigt. Kram på dig (grattis till snödropparna! här uppe kör vi SNÖ och DROPPAR separat)

Anonym sa...

oj, vad tråkigt och hemskt. Och hennes stackars barn och man, dom får sig verkligen en extra tanke :(

Anonym sa...

usch ja, det ger verkligen perspektiv på hur kort livet kan vara. Därför ska man alltid försöka ta vara på livet så bra man kan. Njut av varje dag och försök se alla möjligheter man får istället för problem... då kommer man iallafall dö lycklig och förhoppningsvis gammal:)

Lena sa...

Så fruktansvärt orättvist och hemskt. Jag blev också väldigt berörd när den här nyheten nådde mig. Det gör ont i mig och jag skickar familjen och behöriga en extra tanke.