Idag kom jag ut på ett ordentligt långpass, helt underbart. Det blåste väldigt hårt, ibland kunde jag knappt ens höra Alex och Sigge i lurarna, och när jag sprang i skogen var det hårt packad snö som var väldigt hal och det drog ner tempot en hel del. Men det var ändå så härligt att låta benen springa av sig ordentligt och kroppen bli riktigt trött samtidigt som jag lyssnade på poddar och lät tankarna vandra runt.
13 kilometer i 6.07-tempo blev det och även om det var längesen jag sprang så "långsamt" så är det faktiskt inte det som räknas utan tiden man är ute. Det är väl bara att förlika sig med att det går långsammare med hård blåst, snö och is. Nu längtar jag till den där första riktigt härliga vårspringturen, den är fin den!
7 kommentarer:
Bra terapi verkligen. Kul för dig! / Nina
Människor får väl motion på recept numera?
Oavsett vilket, så håller jag med. Många skulle må mycket bättre!! :-)
Håller absolut med! Inte för att jag tror att det räcker med bara motion men det räcker väldigt långt! Jag blir lugnare, får en känsla av styrka och självförtroende, rensar huvudet och sover väldigt bra när jag springer. Det är det bästa jag gjort för mitt psykiska välmående. Om jag vetat tidigare liksom... Men är i alla fall glad att jag hittat det nu
:-)
Jo, det finns numer recept på motion. Borde utnyttjas mer dock! :)
Har en kompis som hävdar att långdistans löpare är rövhål när de inte springer och änglar när de springer. Han säger att det beror på endorfin beroendet.
... Fråga Kalle? ;)
Underbar terapi. Det mest naturliga borde vara självklart...motion.
Ja, löpning är verkligen terapi -- fler borde testa det! Och FaR finns ju -- fysiskt aktivitet på recept! Läkare kan ordinera motion som medicin numera, vilket ju är helt fantastiskt jättebra! :-)
Skicka en kommentar