Idag hände en, för mig, väldigt jobbig sak när jag hämtade Nemo på dagis. Jag orkar inte skriva alla detaljer men för att göra en lång historia kort så var det en större pojke från en annan avdelning som gjorde en sak mot Leon så att han blev jätteledsen. Och jag blev så förbannad och frågade ungen vad han höll på med och varför han gjorde så. För att jag ville svarade han och det gjorde mig ännu mer arg. Det var så medvetet och taskigt gjort. Så jag drog med honom ut på gården och letade rätt på hans fröknar och berättade vad som hänt. Jag blev tagen på riktigt allvar och det kändes skönt för ibland känns det som att jag bara gnäller och klagar..
Jag har upplevt den här pojken som stöddig och bråkig förut och jag tycker det är så jobbigt. Jag är så rädd för att han ska ge sig på Nemo för jag har upplevt att han är den typen som ger en knuff i förbifarten bara för att han kan. Vad det beteendet grundar sig i vet jag inte, han är ju säkert inte en elak pojke egentligen men jag får en klump i magen och instinkten att skydda mina barn blir väldigt stark.
Nästa vecka har vi utvecklingssamtal och då ska jag ta upp alla händelser som jag nu tycker blivit för många. Knuffar och tjuvnyp är en sak men när det hela tiden är bitmärken, draget hår och små bebisar som blir ledsna så blir det för mycket.
8 kommentarer:
Stå på dig Linnéa! Föräldrar som säger ifrån är säkert skitjobbiga men sitter man tyst så sker ju ingen utveckling. Tänker även på att pojken du skriver om kan behöva extra hjälp ex med att förstå och känna igen sina känslor, lära sig socialt samspel etc och hur ska han få den hjälpen om ingen uppmärksammar hans beteende. Kram!
Usch, kan tänka mig att det är jobbigt när det är ens barn, vet själv hur det är bara med småsyskon. Men det är bra att du säger i från, mycket bättre än föräldrar som bara tiger.
Bra gjort. Jag hade också släpat iväg den där ungen till fröknarna . Jag hade nog till och med kontaktat hans föräldrar. Ungar som inte kan uppföra sig ska lära sig att det kan få konsekvenser.
Stå på dig! Kram.
Bra att du tog tag i detta på en gång! Barn kan verkligen vara taskiga mot varandra. Det vet ju jag...:( med tanke på vad som hände Douglas...
Ja ta upp detta på en gång, som sagt så är det säkert inte hans fel att han beter sig som han gör.
Kram K
Tack för ert stöd. Pojkens föräldrar kom precis när jag stod och pratade med hans fröken så de fick oxå veta vad som hänt.
Jag hade nog reagerat likadant det du gjorde var helt rätt. Kram
Men det är väl klart att du ska säga till!!!! Man är inte gnällig utan man tar ansvar när man markerar att detta var inte okey. Man får ju förvänta sig att föräldrarna uppskattar att dom fick infon. Du hade väl velat veta om Nemo är stygg mot någon lika väl som man vill veta om någon är stygg mot honom. Bara gnäll på!!!
Coopers kusin, som är ett år äldre än Cooper, är precis sådan som gör på det viset också. Han är typ den elakaste ungen jag någonsin träffat. Han gör inte bara saker för att han vill ha en leksak eller något liknande utan han gör elaka saker bara precis för att han kan.
Jag undrade väldigt länge varför han uppför sig på detta viset, och jag trodde hur länge som helst att det var för att hans mamma aldrig riktigt straffar honom när han varit dum. Men så en dag upptäckte jag att hon faktiskt inte tar sig till att ge honom någon uppmärksamhet överhuvudtaget. Han är mellan barnet och har en storebror och en lillebror. I deras familj får både den äldsta och den yngsta all uppmärksamhet och han får ingen alls. Han gör alltså detta för att få uppmärksamhet, för det får han ju när han är elak av alla oss som säger till honom jämt och ständigt att lägga av. En annan dag såg jag också att hans storebror gör alla dom elaka sakerna mot honom som han gör mot Cooper t ex. Så då vet jag var han lär sig allt ifrån. Det skär i hjärtat att behöva se att det är uppmärksamhet han vill ha av sin mamma, men inte får.
Det suger ganska hårt när man hela tiden måste vakta barnen när dom är i varandras sällskap. Det finns inte en chans att jag lämnar Cooper ensam till hans kusins öde. Det har funnits gånger jag har hittat Cooper gråtandes med sår som blöder på grund av kusinen. Jätte jobbigt och jag förstår klumpen i magen väldigt väl.
Skicka en kommentar