Jag älskar verkligen té. En stor kopp rykande hett té med mjölk i, eller grädde om det ska vara riktigt lyxigt. Jag dricker té på morgonen, gärna en kopp efter lunch och minst en kopp på kvällen. Och då är det stora koppar a' la Central Perk som gäller. Jag har en hylla ovanför ett av fönstrena i köket där jag har 13 fina plåtburkar med olika tésorter och det är riktig fest när jag får gå till en tébutik och köpa nytt.

Men det finns tre saker jag stör mig på när det gäller andra människor och té:

1. När jag kommer till en tébutik och vill ha hjälp. Jag berättar vad jag är ute efter, vad jag inte gillar och sen vill jag ha rekommendationer och få lukta på en massa spännande sorter. Då finns det inget mer störande än ett butiksbiträde som är helt nollställd och inte alls är insatt och som typ svarar "jag vet inte".

2. Jag dricker inte kaffe. Jag hatar kaffe, tycker det smakar skit. Men på alla arbetsplatser är det lag på att den som kommer först sätter på en kanna kaffe. Som den kaffe-hatande människan jag är så tänker jag inte på det och ofta blir kärringarna sura om de kommer till jobbet och det inte finns nytt kaffe. Men hur ofta har någon kokat upp vatten och tagit fram tépåsar till mig när jag kommer till jobbet? Gissa..

3. När man blir erbuden en kopp té och så får man en liten plastmugg med en påse Yellow Label eller Earl Grey i. Jag hatar Yellow Label och Earl Grey och har man påsen i koppen mer än fem sekunder blir det jättestarkt och bittert.