I stort sett alla frågar hur det känns att hänga så nu ska jag försöka förklara hur JAG upplever det. Det är ju välsigt individuellt och ingen känner nog så som jag känner.
När krokarna ska sättas och den som ska markera på huden tar tag i huden och drar för att man ska känna vart det känns bäst får man en försmak av vad som ska hända. Jag tycker inte krokarna är jättejobbiga att sätta, sätter helst så många som möjligt på en gång och tar ett djupt andetag, håller andan och på utandningen går krokarna igenom. Snabbt och smidigt.
När krokningen är klar känner jag mig oftast redo att komma igång direkt och det är nu den värsta delen början. När snörena ska sättas i krokarna och det ska justeras och dras och grejas. Fy fan, det gör ont och varje gång så undrar jag vad fan jag håller på med och hur i helvete jag ska kunna hänga. Varenda liten rörelse ilar genom kroppen och det är inte så härligt måste jag säga.
När allt är klar och jag är redo att hissas upp gör det ont i början men när jag fått jämn vikt på krokarna och kommer upp mer och mer gör det mindre och mindre ont. Upp en liten, liten bit i taget och plötsligt lämnar kroppen marken och nästan direkt försvinner smärtan. Det ligger drar och spänner och trycker mest men gör inte alls ont.
Just lotus som jag hängde i idag kan jag hänga nästan hur länge som helst känns det som. Maria fotade mig massor jag tror bilderna blev riktigt bra. Längtar tills jag får se dem. Efter ett tag släpptes mina ben ner och jag hängde suicide ett tag men det började bli jobbigt att ta djupa andetag eftersom huden dras bakåt över revbenen (svårt att förklara) och jag kände mig mer än nöjd. Jag har ingen aning om hur länge jag hängde men en timme kanske?
Jag är helnöjd med dagen och min jubileums-suspension, tusen tack till Bena och Evelina som alltid är proffsiga och roliga att hänga med!
9 kommentarer:
Kul att läsa om :) Svårt att tänka sig att det inte gör ont när du väl är uppe, men du ser ju väldigt avslappnad och glad ut på bilden. :) Visa fler bilder sen som fotografen tog!
Förresten, hur ska du förklara detta för Nemo när han blir äldre? ;)
Häftigt!! Och du beskriver det sååå bra! Kan känna "smärtan" eller vad man ska kalla det! Måste vara en mycket härlig känsla när man hänger "fritt"!!!
Kul att se bilderna!
Kram K
Du ser så himla lycklig ut och då kan det ju inte vara annat än bra. Jag hade nog inte vågat. Jag tvekar ju fortfarande om jag ska våga skaffa en tatuering :).
Ojojoj, herregud. LÄSKIGT! (Fast jag fattar inte vad hon menar att du ska förklara för Nemo...)
Men alltså... är det när du väl kommit upp som du tycker det är grymt eller vad/när är det själva kicken liksom? Är det en frihetskänsla att hänga eller vad är det du tycker så mkt om? *nyfiken* Du gillade inte riktigt att prata om det i skolan, eller så formulerade jag mig fel men.. jag har iaf inte riktigt fått svar på det! :)
Wauw! Fascinating! This is really interesting! I can't help thinking of a littly kitty who hangs from her mothers mouth. :-) I can imaging that the "hanging free" is an importantelement of the sensation.
Sofie: Det har jag ingen aning om. Han kommer ju att se bilder hela tiden eftersom jag har några på väggen och deet kommer finnas i hans/våra liv så jag hoppas det kommer naturligt. Men jag kommer vara välsigt mån om att han ska förstå vad det handlar om.
Karolin: ja det är den ultimata frihetskänslan. :)
JennY: Go for it, du skulle nog inte ångra dig! :)
Mirijam: Hoppas tant inte fick ont i hjärtat! ;)
Anna: Ja det är ju en fantastisk känsla av frihet och en riktig självöfrtroendekick. Kanske något liknande du kommer känna efter förlossningen, en käsnla av att du är riktigt jävla grym och oslagbar. Och så tycker jag det är riktigt roligt. :)
Tack själv fina du. Alltid mysigt att vara med dig och tack till Kalle som ville umgås med lillkillen så att allt gick att genomföra :D kram till er båda - hoppas vi ses snart igen <3
Skicka en kommentar