Långdraget

Idag är det en vecka sen jag sprang på grund av den här envisa jäkla förkylningen. Kände mig inte hundra imorse men vad fan! Hur länge kan man gå omkring och vara småkrasslig?? Så jag gav mig ut på en känna-på-formen-tur och njaaaaa.. Inte helt hundra som sagt. Kroppen kändes trött och huvudet tungt men jag tog nig runt 6,5 kilometer iallafall, i ett långsamt tempo. Satsar på intervaller imorgon om kroppen känns bättre. 

Efter en dusch åkte jag och köpte penslar och sen gav jag mig på nästa målningsprojekt. Vi bestämde oss för att måla väggen runt trappen istället för att tapetsera och valde kalklitirs färg LEO, en ljust grå färg som går lite åt blått/lila. Så nu har jag gjort första strykningen och det är lustigt för varje gång jag målar med kalklitir så blir jag förskräckt eftersom det är tunt, täcker inte och blir mörkt och flammigt. Men efter en stund när det börjat torka så ljusnar det och täcker, som ett mirakel.

Nu känner jag mig supertrött men funderar på om jag ska klippa gräset eller ta in pelargoner. Jag fattar inte hur jag kan ha så mycket att göra heja tiden! Ingen annan har ju det, eller?? Och då har jag ändå väldigt mycket tid att göra det på, men jag för planera och vrida och vända på varenda timme för att få ihop det vilket resulterar i att jag aldrig slappnar av eller sitter ner och vilar.