Jag fick totalt bryt, Leon skrek och grät och jag med och stackars Nemo fick ut för en massa. Jag vet att ni är fler som känner igen er men jag tvivlar på att ni beter er som jag, jag är verkligen sämst.. Tack och lov kom Kalle hem tidigt för en gångs skull och han var en ängel och tog med sig barnen till en lekplats så jag fick lite tid för att samla mig. Och det gjorde jag, läste lite, drack vin och sen lagade jag en riktigt god middag och dukade fint. När de kom hem igen kändes allt tusen gånger bättre och det var rätt lugnt tills Leon fick ett nytt bryt när han skulle lägga sig.
Jag hoppas att morgondagen blir bättre och att jag har mer styrka då. Vart är det där pannbenet när man verkligen behöver det??
2 kommentarer:
Men åh! Sådär ska ni inte behöva ha det! Vet att ni har gått i samtal om det här, men vill ändå länka till en blogg (som du kanske läst) som har gett mig väldigt många tankar om hur jag vill förhålla mig: http://petrakrantzlindgren.se/
Vad är det för saker han blir galen på? Ofta är det ju så att treåringar vill börja känna att de har kontroll på sin omvärld, kan det vara nåt sånt? Kan han få bestämma vissa saker själv? Jag märker på Molly att hon gillar att bestämma över sitt liv, typ vilka kläder hon ska ha på sig (idag gick hon till förskolan i leggings, fotbollsshorts och skjorta. Dessutom ville hon inte ha jacka på fast att det var kallt ute, och jag lät henne gå utan för direkt hon kom utanför dörren ville hon ju inte frysa... Så få konflikter som möjligt. Det som faktiskt inte nån skadas av är ju egentligen rätt lätt att rucka på.
Det är ju faktiskt väldigt få saker de inte kan bestämma över om man tänker efter. Det mesta går att lyssna på, diskutera sig fram till en lösning och kompromissa.
Vet att det låter snusförnuftigt, men jag tror verkligen på att ha väldigt få regler, men de regler man har gäller stenhårt och barnen är väl informerade om dem och varför det är så. Prata mycket med barnen så att de förstår hur man tänker. Förklara, diskutera, argumentera. Hela tiden. Om och om igen. Jag brukar köra med tanken (både hemma och på jobbet) att kan jag inte argumentera mot med nåt vettigt så blir det som barnen önskar.
Jag pratar gärna mer med dig om de thär om du vill ventilera, tycker det är väldigt intressant med hur barn fungerar. Det är bara att slänga iväg ett PM eller så på fejjan om du känner för det.
Sen vill jag bara säga att du är inte en dålig mamma. Du har skrivit det flera gånger och det sticker till i hjärtat varje gång jag ser det. Jag tycker det är starkt av dig att se att du har ett beteendemönster som inte någon mår bra av, men du måste sluta klandra dig själv för det.
Stor kram!
Tack för din långa kommentar. Vad han blir galen på? Allt!! Och även om han kan få som han vill med tex kläder så ändrar han sig och blir galen igen, det finns liksom inget som är bra. Igår när vi handlade.. Eller jag skriver till dig på Facebook istället. :)
Skicka en kommentar