Kakan

Idag när jag lämnat barnen gav jag mig ut på ett långpass. Jag lyssnade på bland annat Karin "Kakan" Hermanssons sommarprat och ÅH vad bra det var! Hon pratade om förtryck, både kvinnoförtryck och förtryck mot hbtq-personer, hur det är att föra den kamp hon gör och leva med att bli hatad för den man råkar vara. Helt fantastiskt, ni måste lyssna.

Iallafall, jag sprang mitt långpass i och benen var sega men kom igång efter ungefär en halvmil. Jag hade med mig en flaska vatten och en flaska saft och var väldigt törstig under hela rundan. Det brukar jag inte vara när det inte är jättevarmt men idag fick jag spara på vätskan. Jag kom hem efter 18 kilometer och svepte ett glas vatten och gjorde mitt bästa för ta en kul #runfie.

Att pricka in en bild när man hoppar över kameran låter lättare än vad det är...

Sen började jag plötsligt må dåligt. Lite illamående och sjukt trött, inte fysiskt utan jagmåstesovaNU-trött. Jag duschade och la mig under en filt i soffan, illamående, dödstrött och jättefrusen. Jag sov en stund men skulle hämta barnen två för att sen åka till Malmöfestivalen och det kändes nästan omöjligt. Men jag tvingade upp mig, gjorde mig iordning och åt lite och efter att jag ätit mådde jag bra igen. Antar att jag fick en ordentligt energidipp och kanske överansträngde mig lite idag, ingen fara men rätt obehagligt. Jag ska nog köpa med nötcreme att ha med mig på långpass för att få energi under tiden.