Jag slog i höger sida av kroppen i fallet, värst knät, höften, armbågen och axeln men sen även huvudet när jag slog i golvet längst ner. Jag hade jätteont och kunde inte resa mig först men Kalle hjälpte mig upp.
Jag tror att jag instinktivt skyddade magen i fallet för jag slog inte i den alls och det känns ju skönt men jag blev ändå jätteorolig. Men jag frågade runt och ringde sjukvårdsupplysningen och så länge inte magen slogs i eller jag landat på den så är det ingen fara. Bebisen ligger ju skyddad av fostervatten och kanske inte ens märkte av att jag tumlade nerför trappen. Jag har känt av honom ikväll så han verkar ju må bra iallafall.
Så nu sitter jag här, öm och har plågats av brutal värk i huvudet under dagen, men är oerhört lättad att det gick så bra. Lite smärta har inte dödat mig innan, det är bara att härda ut!
Från översta trappsteget ner till golvet. Jag skulle nog satsat på en karriär som stuntkvinna.
7 kommentarer:
Vad skönt att det gick bra och att du inte skadade magen!
Stackars vännen. Man får ha broddar under skorna ute och vara försiktig som en tant. Tur att du skyddade magen! KRAM
åååhhhh Bulan. Du måste vara fösiktig. Tur att magen klarade sig, tur du hade modersinstinkter och skydda bulan.Var rädd om dig. puss
That´s it!! From nu stannar du på nedervåningen kvinna!!
Ni får installera en liten hiss istället för den där livsfarliga branta trappen! Skönt att du inte blev värre skadad och att bebisen mår bra. :)
Men fy fan vad otäckt! Fantastiskt att man har sådana reflexer att man skyddar automatiskt! Tur det gick så bra som det gjorde.
Tack för din långa kommentar om folkdräkt :)
Aj, tur att det inte blev värre än vad det blev!
Skicka en kommentar