onsdag, april 29, 2009

Kalle ringde ikväll och berättade att hälften av kaninungarna lyckats rymma. De var ute på gården och sprang och det var katter som jagade dem. Den svarta ungen höll på att bli tagen av en av katterna och hade skrikit. Kaniner skriker inte ofta men när de väl gör det.. Fy fan det är ett riktigt dödsångestskrik.

Hade ungarna blivit skadade eller dödade hade jag inte vetat vad jag tagit mig till. Det hade varit för jävla hemskt. Tur jag har Kalle som fixade att fånga in alla så de är i säkerhet igen.

2 kommentarer:

Mayumi sa...

Se nu till att bygga en ordentlig inhängnad åt kaninerna!! Du kommer att gå under om det händer kaninungarna nåt nu efter Leo och den stressen är det minsta du behöver just nu. Dessutom vill jag ju att att dina kaniner ska få leva ett långt och lyckligt liv framöver. Så, se så, ut och spika nu gumman! Spika för både dig och ninerna! ok? *kraaaaaaaaaaaam*

Jenny Shima sa...

Vd hemskt hoppas att inget mer händer. Katter har ju en hemsk jaktinstinkt och jag vet ju att en av våra skulle nog släpat hem allt möjligt om hon hade fått möjlighet. Det är ju pga detta vi aldrig skulle kunna ha några kaniner även om vi skulle vilja.

Kram