Världens bästa

Nemo är verkligen världens bästa, roligaste och sötaste unge. Han har så mycket kul grejer för sig och jag och Kalle kan bara sitta och titta på honom hur länge som helst när han sätter igång. Imorse när vi satt i köket kutade Nemo från ena delen av huset till den andra och varje gång han kom förbi oss (köket är typ i mitten av längan) så ropade han hej hej hej hej! På morgonen har han slutat med att direkt vilja gå upp och nu ligger han vaken och pratar. Ibland tänker han på något djur och ligger och säger till exempel anka, anka, anka och sen kvack, kvack, kvack en lång stund. Sen vänder han sig mot mig och säger: mamma mamma mamma mamma PUSS! Och så får man en härlig puss mitt på munnen. Sen vänder han sig till Kalle: Pappa pappa pappa PUSS! För det ska alltid vara rättvist.

Nästa vecka ska han börja på dagis och det känns helskumt. Och eftersom jag inte fått jobb än känns det ju rätt värdelöst att vanka runt här hemma utan Nemo. Men vi har väl att pyssla med, Nemos rum till exempel. Vi är ju inte världens snabbaste på att få saker gjorda men nu är rummet tömt på grejer iallafall.

Jag funderar på att gå och lägga mig fast det är fredag och klockan inte är så mycket. Men imorgon får vi fint besök och jag börjar känna av ännu en förkylning vilket jag absolut inte behöver just nu!