Imorgon är min sista dag att gå bredvid och på måndag är det meningen att jag fullärd och säker ska jobba på egen hand. Vi får väl se hur det går.. Men det känns bra, både Mikael och Sofie lär ut på ett bra sätt och jag tror jag har hyfsad koll.
Igår när jag hämtade Nemo på dagis så berättade personalen att han slutat gråta direkt jag gått och sen haft jätteroligt hela dagen och idag har det också gått jättebra. Men när jag kom hem ikväll var han lite arg på mig igen och det känns ledsamt. Han skulle bara veta hur mycket jag saknar honom..
Imorse var det - 10 grader när jag cyklade till bussen. Usch, då kändes våren långt borta. Vi har ju haft plusgrader rätt länge och den mesta snön har smält bort. Jag längtar efter varma solstrålar och den där speciella lukten av vår om ni vet vilken jag menar. Jag längtar tills tulpanerna och pärlhyacinterna kommer upp och man kan sitta ute och fika. Men den tiden kommer väl också, det är bara att härda ut!
1 kommentar:
Jag tycker det är lite småroligt att en sån liten snubbe kan vara arg på en för att man inte gör som dom vill. :D Undrar hur det blir när dom är stora nog att verkligen uttrycka ilskan.
Skicka en kommentar