fredag, mars 26, 2010

05.30!!! Nemo vaknade helt seriöst 05.30 och var pigg och glad. Är det mitt öde nu resten av livet, att gå upp sjukligt tidigt? Måste jag lägga mig 22 varenda kväll för att orka med? Jag är ju ingen morgonmänniska och det var inte länge sen Nemo sov till 7-8 på morgnarna. Vart ska detta sluta? I sommar när det är som ljusast, kommer han vilja gå upp ännu tidigare då? Nej det här vet jag inte om jag år med på...

6 kommentarer:

Anonym sa...

hahahahahhahaha, man vänjer sig till ALLT, jag lovar. Jag och min man sov till Kl. 12 eller 13 när vi var lediga, alltså vi va sådana när vi var barnlösa... sen blev det omöjligt när Manuela var liten... Men nu är hon 11 och sover till Kl. 13 lördag och söndag -om vi tillåter henne- men nu är det JAG som vaknar tidigt :-(
Kram.
Mercedes

Malin sa...

Från att ha varit enbart nattmänniskor och jobbat som bartenders på olika nattklubbar i stan så går vi nu och lägger oss 22och går upp 05.30, varje vardag... Man vänjer sig, tyvärr... Nu är vi småbarnsföräldrar och egna företagare, vill vinna en massa pengar så man kan göra det man vill istället för det man måste :-)!

Jenny Shima sa...

Jag är ju morgonmänniska så för mig är det inga större problem att gå upp tidigt men det finns ju gränser. Får jag bara sova 6-7 timmar i sträck så klarar jag mig men det händer ju ganska ofta att jag somnar i soffan när Oliver vaknar.
Det är värre för Per som inte alls är lika morgonpigg som jag.

Linda sa...

Har också behövt vänja mig vid att gå upp tidigt, tyvärr... Är annars en kvällsmänniska! Får passa på att sova en timme mitt på dan när liten sover middag...

Lilla Anna sa...

tack!! hehe, jag ska höra med dem om de vill börja jobba svart kanske? hehehe..

Trevlig helg

Anonym sa...

Väkommen till verkligheten!!