Jag jobbar men alla har gått och lagt sig så det ska jag också göra. Jobbar till lunch ungefär imorgon, sen på torsdag till fredag morgon och då ska jag hospiteras på Lundens LVM-hem mellan 7.30 och 16. Ska bli intressant att se deras verksamhet och jag hoppas jag blir väl omhändertagen av den jag ska vara med, det finns inget värre än att vara någonstans och känna sig ovälkommen.
På lördag åker jag och Kalle till Kättbo. Kalle ska jaga älg och jag ska bara ta det lugnt och umgås med min lovely mamma. Jag måste komma ihåg att be henne köpa hem så vi kan äta glödstekt sill på söndag! Supergott och hundra år sen jag åt. Vi är borta till söndagen veckan efter och vid det laget så borde jag fått ett besked som jag verkligen verkligen längtar efter.
Nej nu kallar sängen. Jag ska försöka skriva roliga blogginlägg snart men de saker som just nu upptar mina tankar är inget jag kan skriva om här, inte nu iallafall.
Förresten, jag ska berätta en rolig sak! Igår kväll hade jag Leo inne för lite soffmys, andra gången och han börjar redan slappna av. Han bökar och stökar och flyttar mina händer med munnen precis som Musse gjorde. Iallafall, tillslut blev han trött och la sig och jag såg hur öronen sakta föll bakåt och ögonen stängdes allt mer. Och sen började han sakta sakta falla åt sidan tills huvudet nuddade soffan och han vaknade till med ett ryck. Så gullig! Somna så han ramlar... Det brukade Puffen också göra, fast han satt längst ner i en bokhylla och höll på att trilla framstupa när han somnade. Kaniner alltså, världens bästa djur. Det är så många som tror att kaniner är tråkiga och opersonliga djur som trivs med att sitta i en bur och se söta ut, men de är ju så underbara om man bara håller på med dem och behandlar dem rätt.
När jag ändå skriver om kaniner så kan jag berätta att Lillan kämpar på. Hon blir allt vingligare och bakbenen bär inte alltid men hon är pigg och glad och äter som en häst. Det var så hemskt för hon trillade häromdagen men kom inte upp för det fanns ingen kraft i bakbenen. Lilla vännen, jag hoppas hon slipper lida sen när det är dags för henne att gå vidare.
Nej nu ska jag lägga mig så jag inte är helt död imorgon. Jag kommer aldrig i säng då jag är här och då är det tungt att gå upp lite efter 6 på morgonen, speciellt nu när det är kolsvart och kallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar