Designa en etikett

Varje år gör jag min egen pelargonsnaps (som jag aldrig dricker, har inte ens smakat den) och bjuder på till midsommar. Den är faktiskt väldigt uppskattad och det är en kul gå-bort-present, hemmagjord snaps i fin glasflaska. Men i år tar jag steget längre och har bett Mikael göra etiketter till mina flaskor. Han ska göra dem imorgon och det här har han att gå efter:








Jag tror det kommer bli riktigt fina etiketter!

Glasstårta

Imorgon vi fint besök så ikväll har jag gjort en blåbärs- och philadelphiaglasstårta! Om den blir god ska ni få receptet, men visst ser den riktigt smarrig ut?


Receptet hittade jag i senaste Mat Magasinet.

Torsdagstrött

Jag har precis hämtat Nemo och nu blev jag dödstrött. Dagen började redan vid fem imorse och jag har varit igång sen dess. Tränade intervaller i förmiddags, sprang till förskolan och lämnade Nemo, sprang sen till en backe, körde intervaller där och sprang sen hem. Perfekt att göra på morgonen, Leon somnar i vagnen så jag kan duscha efteråt också.

Städat fick jag också gjort och det var välbehövligt. Nu är det ju inga bara fötter som springer ut och in och drar med grus och smuts så då är det lika bra att städa upp. Det är deppigt när det blir så kallt och ruggigt som det är nu, vill ha värmen tillbaka!

Jag och Leon gick till en lekplats innan vi hämtade Nemo och han gungade och kröp i en tunnel.








Nu ska jag vila lite innan vilddjuret vaknar. Ikväll borde jag lägga mig samtidigt som Leon men det kommer väl aldrig hända...

Det blir nog bra ändå

Leon ska ju börja på Lammet i höst och den senaste tiden har jag haft ångest till och från för det. Han är så osjälvständig och mammig och blir så ledsen ofta så jag har upplevt det som att han inte alls är mogen än. Men så vill jag ju spara föräldradagar så jag kan vara hemma mer med pojkarna på somrarna framöver och sen så är det så tråkigt att ha så lite pengar som föräldraledigheten ger.

Ikväll var det picknick på Lammet och vi var där hela familjen och kvällen började med att alla barnen samlades och skulle sjunga. Jag och Leon satte oss på marken framför för att titta och han satt hos mig i ungefär en sekund och sen var han på väg mot Nemo. Så det slutade med att han satt bredvid Nemo och de andra barnen medan de sjöng och brydde sig inte ett dugg om mig och Kalle. Och sen ville han absolut inte sitta hos oss, nej han skulle iväg på äventyr hela tiden och kröp iväg så fort han fick chansen.

Det är nog inte så att han är så osjälvständig ändå. Han har nog bara ett jävlar anamma inom sig och direkt det går emot honom eller han inte får som han vill så blir han fly förbannad. Han vill vara där det händer grejer för då är han nöjd. Så det blir kanske bra ändå? Förskolan kanske passar Leon jättebra och jag känner ångest i onödan? Visst kommer han säkert vara ledsen i perioder men jag har föreställt mig honom gråtandes i ett hörn dagarna i ända. Men nej, det blir nog bättre än jag trott och Kalle tror att det kommer vara jättebra för Leon så jag hoppas på det.



Mina finaste <3

Vart är min sommar?

När jag och Leon gick upp imorse (5.30!!!) var det grått, ruggigt och inte ens 10 grader varmt ute. Sommaren kom tillbaka!! Det är ju tortyr att i drygt en vecka få glassa runt i perfekt sommarvärme för att sen hånfullt ta på sig strumpor igen. Det är lite svårt att tänka sig att i förrgår hängde vi vid sjön och badade.

Kylskåpet är tomt så jag ska handla när Nemo är lämnad och det viktigaste att köpa idag är diskmedel. Det tog slut igår så diskberget växer och jag kan inte göra något åt det. Försöker skriva en matlista men har ingen inspiration, den försvann med solen tror jag.

Ikväll ska vi på picknick på Lammet och jag hoppas det inte regnar. På Luciafirandet öste det ju ner så vi förtjänar uppehåll tycker jag.








Nemos nya snygga tröja från Cirkus Ernhake.

Jobbiga känslor

Hela förra veckan och idag så har Nemo varit så ledsen när jag lämnat honom på förskolan. Han har gråtit redan när vi kommit dit och sen skrikit och varit riktigt riktigt ledsen när jag gått. Det har kommit så plötsligt för han har varit hur glad som helst förut. Och det känns så jobbigt för han skulle ju kunna få vara hemma, jag ska ju inte gå och jobba, men jag vet ju att han trivs och har roligt där och han behöver det. Och idag frågade Kajsa Nemo varför han är så ledsen varje gång jag lämnar honom och då sa han:
- Mamma blir ledsen för hon blir ensam när hon lämnat mig.

Ååå lilla vännen.. Jag vet inte vart han har fått det ifrån eller om det är så han verkligen känner men jag har försökt förklara för honom att jag inte är ensam och att jag inte är ledsen, bara om Nemo är ledsen men är han glad så är jag glad. Det kan inte vara lätt att vara liten.

Bilder från igår

Hur man börjar springa

Jag har fått många frågor om hur man kommer igång med att springa och hur man hittar motivationen och glädjen i löpningen. Jag är ju absolut ingen expert men jag kan dela med mig av de råd jag har fått och som jag tycker fungerat för mig iallafall.

Det första är ju att skaffa ett par bra skor. Det är viktigt och även om man kan tycka det är dyrt så är det inte så mycket om man slår ut det på hur mycket man kommer att använda dem. Sen kan man ju investera i lite snygga kläder att träna i för att det är kul att känna sig snygg även i löparspåret.

Jag fick tipset att börja springa 4+4*4. Alltså gå fyra minuter, springa fyra minuter och sen upprepa det fyra gånger. Då är man ute i 32 minuter och det är en mycket bra start. Första gången jag körde mina 4+4*4 var det jättejobbigt. De sista fyra minuterna som jag sprang var rena döden men jag kämpade på och fixade det. Och redan nästa gång jag sprang gick det märkbart lättare. Det är roligt med löpning, man märker väldigt snabbt av att man blir bättre. När man tycker att det går lätt att springa sina 4+4*4 så är det bara att utöka. Springa åtta minuter, gå fyra och så vidare. Snart springer man sina 32 minuter utan problem. Ultimat ska vara att springa tre gånger i veckan, ett långt pass, ett kort pass och ett intervallpass för att få variation.


För mig är det viktigt att ha ett MÅL. Jag kan inte bara sätta på mig skorna och ge mig ut och kuta lite. Nej jag måste bestämma mig hur långt jag ska springa, på ett ungefär iallafall, och ha ett mål att träna inför. Ett lopp är ju en utmärkt målsättning och jag ville klara att springa Vårruset utan att stanna. Fem kilometer var en bra distans, jag kände att jag kunde klara det samtidigt som det var en utmaning. Att springa ett lopp är väldigt inspirerande, peppande och kul också tycker jag och kommer nog ha ett framför mig så länge det finns lopp att springa.

Kämpa på. Man får inte ge upp även om man skadar sig eller blir sjuk. Då gäller det att vila upp sig och komma igen. Och så måste man ju ta sig ut även fast man hellre hade slappat hemma i soffan men när man väl fått rutin på det och upptäckt glädjen så är det inte så svårt.

Att ha en app på telefonen eller en pulsklocka eller något som gör att man kan se hur långt och snabbt man springer för att sen se sina framsteg är jätteviktigt för mig. När jag nu tittar tillbaks på vad jag presterade för ett par månader sen är det fantastiskt hur långt jag har kommit. Det är roligt att tävla mot sig själv!

Det är jättebra att hitta inspirationskällor som gör att man blir peppad och vill fortsätta. Att läsa bloggar om andra som tränar är sjukt bra, det ger mig massor av motivation. Det var Mirijam som fick mig att anmäla mig till Vårruset från första början så hos henne hittade jag den peppen. Sen läser jag Coynthas blogg och hon skriver mycket om löpning och inspirerar genom sin träning till att bli ultralöpare. Ninni tipsade mig om Sofias blogg som är kanonbra. Hon skriver så att man verkligen känner av suget att springa och hon är så grym! Hon svarar på frågor och har ett träningsprogram för nybörjare vecka för vecka som är värt att spana in. Karolin och Dessi blir jag också peppad av att läsa och så Suzan så klart. En nygammal bekant som jag stötte på innan Vårruset och som var den som först frågade om jag inte skulle hänga på att springa Malmömilen. Aldrig i livet sa jag då för det trodde jag aldrig jag skulle kunna, men tji fick jag och om knappt tre veckor är det dags! Har ni några tips på bra löpar- och träningsbloggar så lämna gärna en länk!

Jag hoppas ni tycker mina tips är användbara, annars är det bara att fråga så försöker jag svara så gott jag kan. Det är inte svårt att springa, men man måste VILJA. Jag började träna i januari, hade som mål att orka springa fem kilometer utan att stanna och det målet nådde jag i mars. Nästa mål var att springa fem kilometer under 30 minuter och det gjorde jag i april. Nästa mål var att springa milen och det klarade jag av i maj och mitt mål nu är att springa Malmömilen, förbättra min tid på milen samt att springa ännu lite längre.

Mitt andra lopp, Vårruset. 5 kilometer på 28 minuter och 28 sekunder.

Badankor

Trots sömnbristen har jag inte varit så sjukt trött idag utan vi drog iväg på äventyr! Jag, Nemo och Leon körde till Saxtorpsjöarna för sol och bad med familjen Ernhake. Ninni hade fixat en jättegod picknick och Nemo och Cedric badade och lekte. Och Leon älskar att bada, han blir helt vild direkt han får se vatten och blir urförbannad om han inte får krypa i. Jag var lite rädd att han inte skulle vara så glad för vatten eftersom vi inte gått på babysim med honom men han är galnare än vad Nemo var. Och det är jättekul, jag älskar att bada och har alltid gjort, Kalle och Nemo också så det hade ju varit tråkigt med ett barn som inte ville hänga på stranden. Han kröp ut så långt han kunde i sjön och sen satt han där och bubblade vatten med munnen tills han hackade tänder.

Vi hängde på Ernhakarna hem och Leon och Lily somnade och Nemo och Cedric lekte så jag och Ninni kunde sitta i solen en lång stund och bara prata. Ingen som kom och ville ha vatten eller ny blöja, inget mamma-mamma-mamma eller någon som ville klättra på en. Märklig upplevelse.

Vi kom hem vid 16-tiden, Jörgen hälsade på och vi åt god lax till middag utomhus. Det ska ju bli regn och kallare ute nu framöver så vi ville ta vara på den fina kvällen. Och jag stack ut på en löprunda när barnen lagt sig. Det är så härligt nu när det är ljust och varmt så länge så jag kan ge mig ut lite senare och inte direkt efter maten. Det blev en runda på 5,6 kilometer och nu är jag härligt trött i kroppen.

Knappt 4 timmar...

Jag kom inte i säng förrän efter tolv inatt. Strax innan fyra vaknade Nemo troligtvis av er mardröm så jag bar ner honom och la honom hos Kalle. Där höll han på att somna men kvart över fyra ringde Kalles väckarklocka och då vaknade Nemo till igen och sen somnade han inte om. Han har vridit och vänt sig, sparkat lite med benet, fixat med täcket och så vidare. Jag kunde ju inte heller somna om och halv sex slog Leon upp sina blå och blev sjukt glad för att storebror låg i sängen. Så det var bara att pallra sig upp. Huvudet värker och ögonen svider för att jag är så trött, knappt fyra timmar aningens för lite sömn...

Water for Elephants

Har ni sett den filmen? Jag såg precis klart den och det var en fin avslutning på en jättebra Mors Dag. Vacker, melankolisk, sorglig, lycka... Om ni inte har sett den tycker jag absolut att ni ska göra det.
Dagen har varit bra och vi har inte gjort så mycket. Jag och Nemo har hittat på mycket tillsammans idag, spelat Klossgubbe, byggt med Duplo och cyklat. Jag älskar att spela spel och nu börjar Nemo kunna det, även om han har lite svårt att hejda sig och vänta på sin tur. Klossgubbe och memory är det som funkar att spela med honom.





Och det är så roligt att bygga med Duplo. Så roligt att om Nemo bygger på det jag håller på med så tar jag bort hans bitar i smyg... Bra mamma va?
Och lille Leon blev 10 månader igår. Han är verkligen ett kapitel för sig med ett humör som inte är av denna värld, men det får bli ett eget inlägg.

Mors Dag

Nemo och Leon har uppvaktat mig på Mors Dag med paket och sconesfrukost! I paketen fick jag jättefina träningsaccessoarer som jag på löprundan igår insåg att jag verkligen behövde.


En skärm för att slippa få solen i ögonen, svettband till handlederna och träningsstrumpor.

Nemo hade plockat en jättefin blombukett till mig!


Och så goda scones till frukost, en perfekt start på Mors Dag!

Dagens outfit

Jag kan inte posera men ville visa min fina klänning och skor.

En riktig löpare!

Hili sa till mig att man inte får kalla sig för en löpare förrän man sprungit en mil. Nu kan jag stolt berätta att jag är en riktig löpare för jag har precis sprungit en mil! Helt galet, det trodde jag aldrig att jag skulle klara men det gjorde jag och jag var inte ens nära döden!


Jag är jättenöjd med tiden, en timme och fem minuter. Det är ju en del backar och jag har sprungit på både asfalt och i skogen. Jag är så stolt över mig själv!


De korta shortsen var en bra ide i 7 kilometer, sen skavde låren mot varandra och det var inte så gött.

Barbeque

Kalle är på väg hem och jag ska överraska honom med en barbeque! I söndags sa han att han var sugen på att sitta ute och dricka vin, äta nötter och grilla. Så jag har köpt en god köttbit, nypotatis, halloumiost och så marinerar jag majskolvar enligt ett nytt recept jag hittade. Jag har dukat fram rostad majs, mandlar och ölkorv och ska göra en drink på vitt vin, bubbelvatten och melon. Sen blir det rött vin till maten och jag tror det blir hur mysigt som helst!

Armen - nio dagar senare

Nu har det gått nio dagar sen jag blev hundbiten och det läker som det ska. Det sitter ju lite dumt till så det är svårt att inte få skit i såren och att lägga om det går knappt för efter ett par timmar har jag rört armen så mycket att det trillat av.

Blåmärkena är mindre och gula/mörklila/röda och såren har dragit ihop sig. Det största är knappt en centimeter långt nu. Det kommer nog bli stora ärr men jag bryr mig inte så mycket om det. Min kropp är så ärrad redan så en krigsskada mer eller mindre spelar ingen roll.


Tur i oturen att tatueringen inte blev sabbad, det hade inte varit så roligt.

Sommar sommar sommaaaar!

My hero

Nu har jag ÄNTLIGEN en telefon igen! Efter nästan två veckor utan, det är inte helt lätt måste jag säga. Det är sjukt så beroende man blir. Jag har fått låna Kalles telefon på dagarna så att de kunnat nå mig från förskolan till exempel. Men nu! Nu har jag telefon igen tack vare Mikael! Vad gjorde jag utan honom?? Han har lånat ut en iPhone till mig och guidat mig så jag fått den att funka med alla appar och bilder som jag hade när den försvann. Min hjälte med ett hjärta av guld!

Jag fick en kopia av polisanmälan idag också så jag kan skicka in den och förhoppningsvis få en ny telefon. Men med mitt oflyt ska väl det också krångla, inget kan ju gå smidigt någon gång...

Nu ska jag lägga in lite bilder i datorn från vår härliga dag! Jag har "möblerat om" lite i trädgården och pojkarna har badat och vi har myst på en filt i gräset idag.

Irriterad!!

Hur lång tid ska det behöva ta för att få lite papper hemskickade till sig? För över en vecka sen beställde jag nytt sim-kort till mobilen och gjorde en polisanmälan på internet som jag skulle få en kopia på. Jag har fortfarande inte fått något av det och det är så dåligt tycker jag. Jag har ju fått låna en telefon av Mikael men så länge jag inte har något kort kan jag ju inte använda den. Nu får jag låna Kalles telefon på dagarna för att förskolan ska kunna nå mig om det skulle vara något. Och jag kan ju inte få någon ny telefon på försäkringen så länge som jag inte skickat in en polisanmälan. Tiden står stilla!!

Fullt upp

Ännu en sommardag som varit fullspäckad. Direkt efter att jag lämnat Nemo körde jag och Leon till Saxtorp för en visit hos familjen Ernhake. Efter god lunch, hundterapi och en lånetelefon åkte jag hemåt och svängde förbi Rusta och köpte en pool till pojkarna. Jag blev lite carried away och slog till på en stor sak med två pooler med rutschkana emellan och en båge där man kunde fästa vattenslangen så det sprutar vatten över kanan.

När jag hämtat Nemo och somnat Leon packade vi upp poolen och jag letade upp en pump för att blåsa upp åbäket, men tror ni jag hittade någon sån "pip" att sätta på slangen? Ååååhhhhhhh så jobbigt. Prova att säga till en snart 3-åring att vi måste vänta att blåsa upp poolen.. Så jag fick ladda lungorna och blåsa upp skiten och fick en rejäl fylla på köpet. Men det var det värt, både Nemo och Leon hade jätteroligt i den och det var helt underbart att se dem tillsammans. Tyvärr var batteriet i in kamera slut så jag fick inga fina bilder, tog några med Kalles telefon men Blogpress funkar inte på den så jag kunde inte lägga upp dem.


Nu är det dags att sova efter att ha spenderat kvällen i soffan framför Desperate Housewives och GCB. Två avsnitt kvar av DH nu, kan inte fatta att det snart är slut.

Kompisar

En rundtur i min trädgård

Innergården

Mårbacka

Vilda blommor och ormbunkar vid en stentrapp jag nyligen grävde fram. Kalle ska hjälpa mig gräva ur  och göra trappen längre med fler stenar.

Min nya rabatt börjar blomma. Senaste tillskottet är två rosa hortensior.

Kryddor, blommande syrener och klätterros.

Kvällssol

Syrenbuskar och häckar har vi lite överallt. Den här ska klippas ner rejält efter blomningen.

Kullen med högt gräs är taket på jordkällaren.

Huset och innergården.

 Skogsdelen är helt igenväxt men vi ska köpa en röjsåg och snygga till det lite.

En vacker och lugn del av trädgården.

Rabatten och planteringsbänken.

Det var lite bilder från min trädgård, 2500 kvadratmeter kärlek.