Idag mår jag mycket bättre men är hemma ändå för att vara på den säkra sidan. Har druckit en massa Proviva och nu åt jag lite så vi får se hur det går.

Jag är sjukt jävla uttråkad. Och inget tar jag mig för heller. Allt det man råder andra till eller som man tänker man skulle göra om man var sjuk blir liksom inte av. Läsa en bok eller pyssla med någonting, jag har inte ro till det. Jävligt störigt att vara så rastlös. Jag ska nog gå och spela tv-spel en stund. Det gjorde jag igår när Kalle gått och lagt sig och satt uppe rätt så länge.

Emmi frågade hur jag och Kalle träffades så det kan jag ju ta och skriva ner. Det är inte en speciellt romantisk historia men here we go.

8 april 2005 var en fredag och jag hade jobbat på Indiska i Köpenhamn till kl 16. Väl hemma gick jag och tränade Body Pump och sen var det fest hos Lisa på kvällen för att fira att hon tagit sitt körkort.
Jag, Ida, Jens och Lisa satt hemma hos Lisa och drack vin och sen gick vi ner på Golden för att dricka öl. Lisa och Jens blev dock osams så hon lämnade partyt men vi satte oss och drack både öl och drinkar på ett ganska fullproppat Golden.
Efter ett tag kom två killar och frågade om de fick sitta bredvid oss eftersom vi hade de enda två lediga platserna vid vårt bord, och visst fick dem det. Det visade sig att de här killarna hette Kalle och Ane och var rätt så trevliga. Jag var väl inte på mitt allra soligaste humör för när Kalle frågade mig var jag gjort min tatuering så svarade jag stöddigt:
- På armen!
Man kan ju förstå att han föll pladask för en så trevlig tjej.
Vi drog vidare till KB, Kalle och Ane hängde med och jag minns inte så jättemycket mer detaljer eftersom jag var rätt så full vid det laget. Senare på natten när jag och Kalle stod i baren kysste han mig och jag tyckte det var trevligt. (Senare berättade han att när han kysste mig första gången funderade han på om jag verkligen hade två tungspetsar eller om han var så jävla full.)
Det visade sig att jag och Kalle bodde mittemot varandra och vi tog en taxi hem. Jag sov över hos honom och dagen efter satt vi i ett par timmar på hans balkong och pratade.
När jag skulle gå hem tog han mitt nummer eftersom jag hade tappat bort min bricka till jackan på KB och om han hittade den så kunde han ju ringa. LAMT, haha!
Han ringde mycket riktigt på torsdagen veckan efter och på fredagen träffades vi igen och han var hos mig hela helgen. På lördagen gick han upp och handlade och gjorde pannkaksfrukost till mig och det var då jag bestämde mig för att han var en keeper!

Vilken romantic historia va???