Men sov då!!!

Klockan är snart 02 och jag är fortfarande uppe. Kom hem från gården vid 22.30 och sen dess har jag duschat och virkat framför tv'n. Inte bra att vända på dygnet så här.
Imorgon har jag bara ett timmeslångt möte i Malmö kl 14 så jag får sova ut och jag ska verkligen försöka ta det lugnt efteråt.
På torsdag ska jag jobba med Annina igen och det ska bli kul för vi ska fortsätta med uppiffningen av gården, ovanvåningen den här gången.

Idag har varit en kanonbra dag. En av tjejerna, U, har jag fått väldigt bra kontakt med. Hon har mått dåligt och varit hemma från skolan så vi har kunnat umgåtts ensamma hela dagen.
Vi har spelat kort, pratat och hon har tom lagat mat tillsammans med mig, vilket är lite av en sensation eftersom hon är rätt så håglös. Första gången hon hjälpt till med maten sen hon kom till gården och efteråt hjälpte hon till med disken!
Ett stort framsteg eftersom hon är den som allt som oftast säger: Jag pallar inte...

Det är kul nu när man lärt känna ungdomarna bättre och kan skoja med dem och vara lite små"elak" ibland. Att säga till dem och sätta gränser är också lättare och idag var jag väldigt duktig på det tyckte både jag själv och min handledare.
En av eftervårdseleverna kommer till gården lite titt som tätt och vill ofta bli bjuden på middag. Han har tom stulit mat från gården vid ett par tillfällen så jag tycker inte han borde ha någon mat där alls eftersom han har egen lägenhet och egna pengar, men han brukar oftast äta ändå.
Idag frågade han om han kunde få mat och min handledare sa att eftersom det var jag som lagade maten fick han fråga mig.
Jag tyckte att om han skulle ha mat så fick han hjälpa till med något så jag sa att han fick duka bordet. Jag tror han först trodde jag skojade och klagade över utpressning och sen gick han och glodde på tv.
När maten började bli klar frågade jag honom om han skulle ha mat för då fick han sätta igång att duka men då ville han inte ha något.
Skyll dig själv tänkte jag och dukade för bara sju personer och efter det stack han bara.
Är det verkligen SÅ fruktansvärt jobbigt och hemskt att behöva hjälpa till att man hellre är utan mat? Till råga på allt riktigt god mat som blev en stor succé, kyckling- och quornfiléspett marinerade i sweet chilisås och soja med sesamfrön, nudlar wokade tillsammans med grönsaker samt jordnötssås och sweet chilisås.
Var man så lat och bekväm av sig som tonåring att man absolut inte kunde hjälpa till och om man då inte fick som man ville blev man sur och stack utan att säga nåt?
Om så var fallet så ber jag mina föräldrar så hemskt mycket om ursäkt och jag ska laga mat och diska hela veckan jag är hemma på besök.

Har provat att rita lite med kol idag och det var kul, ska försöka bli lite bättre på det för det är väldigt snyggt. Har tom hjälpt Ivan, smeden, att skruva lite med en bil! Jag är så fantastiskt mångsidig, you don't know the half of it!
Önskar jag var lika bra på att komma i säng och somna också...