När man väljer att se ut på ett "annorlunda" sätt så får man räkna med att folk kommenterar, frågar och undrar en massa, och det är helt okej men lite tröttsamt ibland. Men jag biter ihop, ler och svarar på alla frågor jag får.

Men något som blir lite jobbigt är när folk kommenterar ens utseende hela tiden och undrar VARFÖR man måste se ut så där och inte kan förstå hur man själv kan tycka det är snyggt. Jag bryr mig inte om folk inte gillar min stil eller inte tycker den är snygg, alla har olika smak, men jag blir irriterad när jag får höra att: Om du hade haft långt fint hår så hade du varit jäkligt snygg, eller att: Jag fattar inte varför du måste spöka ut dig med alla tusen armband och annan skit och göra så där med håret, du hade varit mycket snyggare utan allt det. Bort med piercingarna och tatueringarna och på med lite vanliga kläder och så långt hår så hade du varit skitsnygg.

Men hallå!!!!!!!!!!!!!!!! Om det varit en stil som tilltalat mig hade jag väl sett ut så??? Bara för att andra inte tycker det är snyggt med afro, massor med smycken och långa kjolar så betyder det inte att jag själv inte tycker det är snyggt.

Lagom och tråkig är två ord jag är allergisk mot. Att se lagom och tråkig ut är rena döden för mig och då kan jag lika gärna dra täcket över huvudet och stanna inomhus. En del tror att jag är missnöjd med mitt utseende och därför "ser ut som en zigenare/spåkvinna/yada yada yada", men det handlar inte om det. Jag förstärker det jag tycker är vackert hos mig själv, jag tar på mig saker som jag tycker är snyggt.

Jag har tom fått höra att jag inte kan ha mönstrade kläder eller massor med armband på min högra arm därför att det "skär sig" mot mina tatueringar. SO WHAT???? Bryr jag mig? Nej inte ett dugg. Jag går i de kläder jag vill ha, blandar de färger jag känner för och använder så mycket mönstrat jag vill. Jag är inget modefreak och blandar stilar, gammalt och nytt hej vilt och skapar mig en egen, lite unik stil vilket sticker i ögonen på vissa personer.

"Vad säger din kille när du ser ut så där?"
"Hade du vart min tjej hade jag sparkat ut dig."

TRÖTTSAMT. Men jag biter ihop, ler och berättar om och om igen varför jag väljer att se ut så här och att jag tycker det är snyggt. Jag uttrycker mig mycket på ett kreativt sätt och genom mitt utseende speglar jag mig själv, den jag vill vara.

Att folk orkar bry sig så förbannat mycket fattar jag inte. Är Sverige inte redo för ett samhälle med mångfald fast det är 2008? Är det inte lite gammalt att klaga på hur folk ser ut?

Jaja, I don't care, folk får tycka vad de vill. Jag kommer ändå ha tusen armband, örhängen så stora att jag får ont i örsnibbarna och långa kjolar med glitter och sjalar och paljetter och fan och hans mormor. Så det så.