Och så kom slutet

Hur länge ska man blogga egentligen? Hur länge är det roligt? En jättesvår fråga att svara på och det är nog ingen som vet utan något man känner när det är dags. Och nu är det dags. Idag är dagen som jag slutar blogga. Det har varit en härlig resa som har gett mig mer än jag någonsin kunnat ana när jag började. Ni är några som följt mig från första början när jag bodde i Malmö och sen flyttade ihop med Kalle, började min utbildning, dansade samba, köpte hus, fick barn, började springa.. Det är många år vi hållit ihop nu och det har varit fantastiskt. Men det mesta har ju ett slut och så även det här.

Nej nu luras jag lite med er. Sanningen är att jag kommer sluta blogga just här, MEN ni kommer att kunna följa med mig på helt nya äventyr om ni följer den här länken. Det är vad jag och Ninni pysslat med senaste tiden och idag är det dags att köra igång! Det är superspännande och jag hoppas att alla ni som läser det här och följer mig kommer att hänga med mig till RUNNING LIFE! Vi ses där!

Konferens på Ven

Jag kom hem från Ven för ett par timmar sen. Vi har varit där med jobbet i två dagar och haft konferens. Ven är en ö som ligger utanför Landskrona och vi tog båten ut dit igår morse. Vi har ätit och pratat, ätit och pratat och jag är totalt slut. Det märks att man inte är van att sitta still så mycket, eller att äta så mycket! Frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika, trerättersmiddag... God mat har vi fått och skrattat väldigt mycket. Musikquiz och trekamp hann vi också med plus lite vin och spel på kvällen i stugan som bland annat jag bodde i. 

Vi cyklade runt på ön två gånger igår också. Det är sjukt vackert på Ven och det finns så många fina små hus och det sprang rådjur, harar och fasaner överallt. En riktigt härlig upplevelse och definitivt ett resmål jag rekommenderar om man är i Skåne.

Tävlingsvecka

Den här veckan blir det mindre träning då det är tävlingsvecka. Årets första lopp är på lördag, Toughest, en åtta kilometer lång hinderbana. Jag sprang det första gången förra året och var totalt livrädd innan men det visade sig vara något av det roligaste jag gjort. Jag teamar upp med Ninni precis som förra året och två från hennes jobb. Det ska bli riktigt riktigt roligt och i år är jag inte nervös för att jag är livrädd utan för att det är så spännande. Någon som läser som ska springa? Vi startar klockan 13.40 och det vore kul att träffa och heja på bekanta ansikten.

Jag startade min träningsvecka med åtta kilometer distans. Tänkte springa mot Humlamaden och sen vända men vek in på någon skogsväg och sen en till och helt plötsligt var jag i skogen som vi bor bredvid! Då klickade det till i mitt värdelösa lokalsinne och jag fattade hur vägarna gick. Så jäkla smart.. Så nu har jag en ny runda jag kan springa, hur bra som helst!

I ett hav av vitsippor...

Förresten! På torsdags hände det grejer, då lanserar jag och Ninni vårt projekt som vi jobbat med ett tag, då måste ni vara på hugget.

Att prova brudklänningar...

Alltså, det är fan hemskt. Eller så var det jag som hade en dålig upplevelse och nu är jag emot brudklänningar. Vi hade ju en tid bokad på Skräddarhuset och personalen som skulle hjälpa mig var.. inte riktigt vad jag tänkt mig. Hon var lite menlös liksom, inget go i henne, sa varken bu eller bä om vad jag hade på mig och förstod inte alls vad jag ville ha. Och klänningarna.. Jag tycker inte att jag är speciellt stor längre men det fanns inte en klänning som passade. Den enda klänning som jag faktiskt tyckte om var det typ en decimeter kvar innan den gick att knäppa i ryggen och då var den ändå för stor vid brösten, och jag har ju inga mini-tuttar direkt. Hur tror de en kvinnokropp ser ut egentligen?? Och 11000 skulle de har för den, I don't think so.. Jag kom fram till att jag inte vill ha en brudklänning utan provade tyllkjolar istället. Finare men alla överdelar som kunde erbjudas (trots att jag flera gånger påpekade att jag ville ha något väldigt enkelt) var helt genomskinliga med lite broderier för en sådär 1500 kronor. Men vem vill gå runt med en genomskinlig överdel och visa hela bh'n? Jag fattar ingenting.. Tillslut provade jag tyllkjolen tillsammans med klänningen jag har och som jag hade med mig och det blev fint men kjolen var ju helt fel färg för att passa ihop och de visste inte om den gick att få i annan färg. Och sen känner jag att jag inte vill betala 4000 kronor för en kjol som inte känns helt hundra. Hur svårt kan det vara att göra en tyllkjol egentligen? Så nu är tanken att jag ska göra ett sista försök och beställa en brudklänning som jag hittat på nätet och tycker är jättefin och funkar inte det ska jag fixa till klänningen jag har. Lite tyll eller ett till lager spets och ett band i midjan med en blomma. 

Jag kände mig inte alls fin när jag provade klänningarna. Jag kände mig tjock, fel och ful och en "riktig" brudklänning känns inte alls som jag. Tyllkjolen till vänster ser fin ut på bilden men den var gigantisk och jag kunde knappt röra mig. Klänningen i mitten var fin när den var lite kortare fram men den hade konstig passform och gick ju på nätta 11000.. Visst, de syr ju om klänningen så den passar men ändå.. Klänningen till vänster var fin bakifrån men jätteurringning fram och brösten såg skitstora ut. Jag provade en annan klänning med lång spetsärm och i den såg jag helt störd ut! Brösten såg ut att gå ner till magen och ja, jag dör när jag tittar på bilden för jag är så jävla ful i den. Kan inte ens förmå mig att lägga ut en bild. Kalle tyckte den var fin på och därför har han ingenting att säga till om när det kommer till klänningar eftersom jag inte litar en sekund på hans smak.

Men vi hade en riktigt härlig dag på stan. Mycket skratt, god lunch och smarrig fika och så hittade vi och köpte tärnklänningar! Jättefina i en härlig färg som föll att tre tärnorna i smaken. Tyvärr var ju Maggi inte med men hon var med via telefon och fick tycka till och sen lämnade Ninni av klänningen hemma hos henne och hon godkände den.

Klänningen med stort K

Imorgon är det dags att grotta ner sig i brudklänningsträsket. Tyvärr kan en av mina tärnor, Maggi, inte vara med då det härjar magsjuka i hemmet och hon ska även vara tärna åt sin syster Elisa som gifter si i september och då hon gärna vill titta på klänningar med Maggi så kommer hon inte heller imorgon. Väldigt tråkigt men magsjuka är ju magsjuka. Jag hade sett fram emot att dela provrum och "uppmärksamheten" med Elisa, känns lite jobbigt att allt fokus kommer vara på mig. Det är därför jag valde så många som tre tärnor, för att slippa känna mig "ensam". Och såklart för att jag väldigt gärna ville ha just de tre personerna vid min sida såklart. Men iallafall, klänningar. Jag trodde det skulle bli lätt att välja ring vilket visade sig vara skitsvårt och nu är jag rädd fför att det kommer bli minst lika svårt med en klänning. Jag tänker mig spets, tyll, inte kritvit, inte fluffig och och bakelseliknande, bohemisk, romantisk med det där lilla extra. Blir lätt att hitta va??

De här klänningarna sammanfattar min smak bra tycker jag. Nu återstår det att se vad jag kan hitta.

Olof Viktors & Bo Ohlsson

Igår hämtade jag upp min barndomskompis Marika på Lunds Central efter jobbet, så roligt med besök! Hon ska var här över helgen och idag har vi varit ute på tur, men först startade jag dagen med en springtur. Ett intervallpass stod på schemat och jag värmde upp och sen körde jag samma backe som sist, 150 meter, 10 gånger upp så snabbt som möjligt och jogg ner. Liten nerjogg och rundan slutade på 8 kilometer.

Sen var det bara att duscha och ge sig iväg. Först åkte vi till Olof Viktors Café och fikade. Sjukt gott alltså. En liten macka först och sen en underbar och enorm bit morotskaka. Jag brukar inte ha problem med att orka bakverk men idag var det kämpigt.

Sen körde vi vidare mot Bo Ohlsson. Jag skulle köpa en ny studsmatta och sen kan man ju alltid köpa fina saker på Boan. En sjal, legoplatta, Playmobil, burkar med sugrör, en plåtburk, en födelsedagspresent och lite annat smått åkte ner i korgen. Sen styrde vi hemåt igen och hängde lite på uteplatsen innan middagen. Nu sitter vi alla framför tv'n och spelar tv-spel. Jörgen är också här och det blir nog inte mer action än så här ikväll.

På tal om bebissug...

Nemo som en liten nyföding i augusti 2009

 

Bebis-Leon i juli 2011

 

Fartlek i nya shorts

Dags för spring igen idag och solen strålade så det var bara att dra på sig shorts och t-shirt. Fartlek var längesen så det bestämde jag mig för. När jag värmde upp var benen sååå trötta och sååå sega! Att orka öka farten och springa rätt så mycket fortare kändes ju skrattretande men delbar bara att köra. Upplägget var att efter uppvärmningen springa varannan låt i 4.30-5.00-tempo och och varannan låt i 6.00-6.30-tempo och det gick väldigt bra trots den enormt sega starten. Riktigt svettigt var det att kuta på i stekande sol och när jag kom hem och pustade ut på bänken på framsidan såg det så här snyggt ut:

8,5 kilometer slutade dagens tur på och efteråt kändes det i hela kroppen att det var ett riktigt kvalitetspass. Jag provsprang ett par nya shorts också. Ett par från HM som jag tror kostade 179 kronor om jag inte minns helt fel. De funkade bra tyckte jag, satt där de skulle, inget som störde när jag sprang men om jag sprang och visade rumpan låter jag vara osagt. Mycket möjligt men det bjuder jag på.

Stora händelser för en liten kille

Igår när vi skulle äta majskolvar så bet Nemo i sin och sen sa han att det gjorde ont. Jag fick titta i munnen på honom och jodå, en lös tand! Jag blev helt till mig, jag vet inte varför jag blev så sjukt glad över det? Nemo har länge längtat efter att få tappa sin första tand och nu är det på gång! Åh min gulliga lilla tandlöse…

Älskar den här dagen

Varför är inte alla dagar som den här? Vi har varit ute i trädgården hela eftermiddagen och gick inte in förrän det var dags för barnen att hoppa i pyjamasarna. Jag har småfixat lite, satt på taket på paviljongen, planterat om min klätterhortensia som inte får riktig spurt vid tallen där jag satte den från början. Antagligen tar tallen all näring så nu hoppas jag den får fart vid paviljongen istället. Lovikk har varit lös ute och Chibs har varit ute i sele och hållet oss sällskap. Han är verkligen mysig och sällskaplig, vill ha fler kaniner därifrån han kommer. När Kalle kom hem hade jag ingen som helst lust att gå in och laga mat så vi stannade ute och grillade korv och majskolvar istället. När trädgården börjar bli grön, kvällssolen värmer, kaniner och katter springer runt fötterna och barnen springer runt och leker så känner jag en sån lycka och jag har väldigt svårt att ens tänka tanken på att bo i lägenhet igen. Hus och trädgård är verkligen frihet för mig.

Men jag har inte bara hängt i trädgården idag. I förmiddags åkte jag till Beauty- och Spacentrum i Malmö för att korrigera ögonbrynen. Formen var jättebra men nu blev de ifyllda och lite mörkare och jag är så nöjd! Ett av de bästa besluten jag tagit för det har verkligen gjort skillnad. Nu slipper jag tänka på hur jag ser ut hela tiden, eller hur sjuk jag tyckte jag såg ut osminkad.. Sen hämtade jag mina ringar, vigselringen och den nya förlovningsringen. Så fina! Det var ett svårt val men jag är jättenöjd. Innan jag åkte hem igen så hann jag med en lunch med Maggi och vi avnjöt varsin falafel i solen. Så, hela dagen har varit underbar, från början till slut. Nu ska jag virka framför lite komedier på femman medan jag gör sån där Magic Foot, inpackning för fötterna som gör att all äcklig gammal hud ska trilla av.

Bebissug....?

En ledig måndag efter att ha jobbat sen i torsdags med två 11-timmarspass i helgen är underbart! Jag är så glad för mitt jobb men det kan vara väldigt krävande, speciellt närhet blir som igår när mindre roliga saker händer, kollegor blir skadade, det ryms och allt är snurrigt. Igår kväll kunde jag knappt prata med Kalle. Ville bara fly in i Ipaden och en bok och slippa tänka. Men jag trivs otroligt bra och det är väldigt mycket mina kollegors förtjänst, de är skitbra och vi har väldigt roligt ihop.

Jag brukar ju ha barnen lediga när jag jobbat helg då vi inte setts så mycket men idag skulle Nemo hälsa på sin nya skola och det fick ju såklart inte missas. Han tyckte det var jättekul, fick träffa sina nya fröknar, leka på gården och se sitt klassrum och träffa de nya klasskompisarna.

Jag passade på att köra veckans långpass och sprang en ny väg idag. Jag sprang ut mot Harlösa men istället för att fortsätta dit svängde jag av mot Hällestad och det var en riktigt trevlig väg att springa. Jag vände efter 8 kilometer men någon gång ska jag fortsätta springa och se om det kan bli någon bra längre runda eller om jag får ha hämtning någonstans. 16 kilometer blev det idag, med strålande sol och klarblå himmel.

En snabb dusch och inköp av fika och sen bar det av till Häckeberga för att träffa Mirijams lilla Juno, 11 dagar gammal. Alltså, jag blir ju lite förundrad över hur små bebisar är! Har helt glömt det fast det inte var så länge sen jag själv hade en bebis. Juno var då go och jag fick hålla henne och mata henne och jo.. Lite sugen blir man ju. Men samtidigt vet jag inte om jag vill "stoppa livet" igen? Avbrott i löpningen för att sen bygga upp det igen, föräldrapeng (det är roligare med en lön..), blöjor , lära att mata, någon som kräver ens uppmärksamhet NU och är totalt osjälvständig.. Både underbart och jobbigt. 

Stretcha...?

Eftersom jag jobbar hela helgen fick veckans sista löppass avverkas idag. En galet stel kropp som inte riktigt blev så där mjuk trots att jag blev varm. Jag borde verkligen stretcha och göra yoga för nu springer jag bara och jag märker hur stel kroppen börjar bli. Jag var på idrottsmassage en gång och fick höra att löpare ofta bli stela eftersom att musklerna anpassas efter att man springer. Och det börjar märkas tydligt hos mig, musklerna på baksidan av låren är alltid stela och ofta kan jag knappt böja mig. Varför kör jag inte yoga eller stretch då? Ja säg det. Jag älskar att springa, det är det som är kul visst kunde jag stretcha efter men när jag är klar så är jag klar, orka stretcha? Och ett styrke- eller yogapass borde jag ju kunna klämma in? Jovisst men jag vill faktiskt göra lite annat än att träna.. Men den som lever får se, kanske jag börjar och blir frälst en dag. 

Dagens pass landade iallafall på 10 kilometer och veckan summeras till 42 kilometer. 

Skolstart

I augusti ska Nemo börja skolan. Eller ja, förskoleklass är det ju men han kommer ju vara på skolan, få en ny fröken och nya klasskompisar. Han ser jättemycket fram emot att få börja medan jag mest tycker det är hemskt. Skolan liksom, det är ju där alla hemskheter börjar! Mobbing, utanförskap, känslan av att inte duga, grupperingar, att behöva ha vissa kläder och så vidare för att passa in.. Ja ni hör ju så positiv jag är. Jag var inte mobbad i skolan men var väldigt blyg som liten och hade väl svårt att passa in emellanåt. Jag var aldrig direkt utanför men kände ofta att det var svårt och de är väl de känslorna jag för över på Nemo. Nu säger jag ju såklart inte de här sakerna till honom, jag pratar bara positivt om att han ska börja skolan och om hur spännande det kommer bli.

Idag skulle barnens nya fröken komma och hälsa på dem och hon kom precis när jag lämnade och det var så kul att se Nemo när han träffade henne. Han var så gullig, log sitt speciella leende och lyste av förväntan och spänning. Det kommer säkert bli bra. De barn Nemo leker mest med kommer gå i hans klass och de har hängt ihop sen de var bebisar på föräldragrupper och jag känner till de flesta föräldrarna. Känns helt galet att de är så stora nu! När Nemo började förskolan kändes det som att han skulle gå där i en evighet och nu är det snart slut. Lite panik får jag, det är skönt när barnen blir större och mer självständiga men ibland känner jag att jag kanske behöver en bebis igen. Men det är väldigt ibland och går snabbt över..

Hur stel?

Min kropp är så sinnessjukt stel och öm! Den är verkligen inte van vid några som helst styrkeövningar så gårdagens stensättande visste vart det tog. En löptur på det idag och nu är jag som den där pigga 90-åringen igen..

Men löpturen idag, loved it! Efter tisdagens skitrunda och dagens stelhet så trodde jag att jag skulle vara helt orkeslös men det var jag ikke! Värmde upp nästan fyra kilometer för att mjuka upp kroppen och sen körde jag backintervaller för första gången på…. sjukt länge. Jag letade upp en backe på 150 meter och sen var det bara att köra, upp så fort jag bara kunde och ner gång och jogg. 10 gånger for jag upp och ner för backen och med en nerjogg landade rundan på 8,5 kilometer. Och det kändes som en riktig kvalitetsrunda och hur bra som helst, älskar den känslan.

Jag börjar få dålig fantasi när det kommer till #runfies, någon som har tips på en blogg eller Instagram med snygga springbilder?

Mina stenläggarskills....

Kalle och jag är väldigt olika när det kommer till att fixa saker. Han drar ut på saker, tar tid på sig, börjar långsamt men är väldigt noggrann så slutresultatet blir väldigt bra, se bara på uteplatsen. Jag är prick exakt tvärtom. När jag ska göra något kör jag igång i 190 och så gör jag det klart, jag slutar ikke förrän jag är helt färdig och sliter som ett djur. Dock är jag inte lika noggrann som Kalle utan lite mer Äh det duger! 

Jag har velat fixat marken vid utemöblerna länge men då är Kalle lite bromskloss eftersom man måste göra si och så och hej och hå. Men igår tänkte jag: Hur svårt kan det vara?? Och så drog jag igång och på typ tre timmar hade jag grävt upp marken, jämnat till (typ jämnt, på mitt det duger-sätt) och lagt stenar, I ETT MÖNSTER. Visst, det är snett, bordet lutar lite fortfarande och stenarna kommer väl sjunka och ha sig men det skiter jag i för nu behöver jag inte flytta hela möblemanget varje gång gräset ska klippas vilket är ofta på sommaren.. 

Så nu ska bara tygtaket tvättas och sättas upp och så ska det pyntas och piffas, då kommer det vara skitfint.

Hårt arbete

Jag är totalt slut i armar, axlar och rygg! Den lugna hemmadagen blev tuffare än planerat men jag fick gjort en grej jag velat göra jättelänge. På förmiddagen var vi inne då det regnade och var skittrist väder. Jag städade och barnen lekte och spelade Skylanders. När det sprack upp på eftermiddagen blev det jättehärligt och riktigt varmt ute, tyvärr rätt blåsigt men vi bor ju i skogen så det skyddar ändå en del. Jag grävde upp marken under paviljongen jag köpte förra sommaren. Det är så störigt när man har utemöblerna där och de står direkt på gräs för då måste de flyttas varje gång det ska klippas och det är ett jäkla meck tycker jag. Så jag grävde upp marken och så la jag sten där istället. Vi hade en hög med stenar vi fått så jag tänkte de kan ju lika gärna ligga där som i en hög i trädgården. Efter 3-4 timmars slit med bra hjälp från barnen så var det klart och det blev väldigt bra faktiskt. Visst, snett och vint och sådär charmigt oproffsigt men jag känner mig som en riktig kvinnokvinna nu, jag fixar allt! Tyvärr glömde jag ta foton på det med kameran och jag sitter vid datorn nu för jag ville visa lite andra bilder jag tog. Det blir ju sån skillnad med systemkameran istället för Iphonen! Tog bilder med den för att lägga på Instagram så det kommer bilder på min fina stensättning sen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En lättnadens dag...

Idag var det dags för långpass. Rätt så oprövad gav jag mig av och kände direkt att kroppen inte var riktigt med. Vaderna blev snabbt trötta och huvudet kändes märkligt tungt. Hela passet blev en kamp och jag var tvungen att korta ner det lite men ändå tvinga pannbenet att jobba så jag kunde skrapa ihop tillräckligt många kilometrar för att kunna kalla det långpass. 15 kilometer stannade klockan på och då var jag blöt och kall och trött.

Och jag som brukar bli pigg av att springa blev så sjukt trött efteråt och bara satt i soffan. Antingen har jag en förkylning som lurar i kroppen eller så var det dagens möte som gjorde att jag var helt ur fas.

Idag var det nämligen dags för ett möte angående det som hände i februari, för nästan exakt två månader sen. Tack och lov så var det hör det sista mötet och det är en otrolig lättnad. Nu är det över. Över. Jag trodde inte att jag var spänd inför mötet men det kanske jag var? Efteråt var jag helt slut och orkade knappt laga mat. Jag är rätt bra på att trycka undan känslor och kanske jag gjorde det nu och så kom det till mig fysiskt istället? Who knows... Nu vill jag bara gå vidare och glömma det här hemska och bisarra som drog undan mattan för oss.

Lite nytt

Jag gillar HM's träningskläder väldigt mycket, prisvärda och snygga och de flesta är väldigt sköna och sitter bra. Ett bra alternativ när man egentligen inte behöver något men känner att det vore kul med lite nytt ändå. 

Jag gjorde en liten beställning igår på shorts och linnen som kommer att vara snygga att kuta omkring i i sommar.

Bland annat de här seten. Shortsen har inbyggda små tights under och det finns matchande linnen till, väldigt snyggt. Jag har de svarta sen innan men beställde linnet nu och shortsen och linnet på vänstra bilden också. 

Transan och jag

Kickade igång den här löparveckan med ett trailpass då det blåste sjukt mycket idag. Ett bra val då träden skyddade och det var riktigt skönt ute och solen strålade mellan träden som från ingenstans blivit lite gröna och det var så himla fint. En av de bästa sakerna med att springa är att komma ut i naturen, jag hade aldrig varit ute så mycket som jag är om jag inte hade sprungit. 8,5 kilometer blev detbidag iallafall och jag lyssnade på en dokumentär under tiden, Transan och jag. Det är så hemskt att det finns folk som inte kan få vara som de vill för att de blir utsatta för hån, hot och förtryck. Sjuka jävla värld, varför måste en del människor förstöra livet för andra?? 

Jag var tvungen att stanna och ta en #runfie i ett hav av vitsippor. Det är så härligt att våren äntligen är här, även om det har blivit kallt igen..

Skogen i bor bredvid är en riktig Ronja Rövardotter-skog och jag kommer ihåg första gången jag och Kalle upptäckte den efter vi flyttat hit. Det var också i april och jag kommer ihåg att jag sa att jag skulle kunna flyttat till vilket hus som helst för skogens skull.

Hej hej, här är jag!

Jag fattar inte att det redan är söndag!?! Hur gick det till? Det var ju nyss som jag åkte hem från jobbet i fredags och var så glad över att det var helg. Fredagen var lugn, hämtmat och mys i soffan och alla sov kl nio men jag lyckades vakna lagom till Ack Värmland iallafall. 

Igår var det ju helt underbart väder, så varmt! På förmiddagen fixade jag med lite tvätt och bakade och förberedde lite då vi skulle ha gäster på kvällen och sen blev det en löptur med premiär av shorts och t-shirt! Så himla skönt att springa i. Egentligen var tanken ett tröskelpass men vädret var så härligt att jag valde ett distanspass för att verkligen njuta av solens strålar. Lyssnade på en dokumentär om Eddie Meduza samtidigt som var rätt rolig. 10 kilometer blev det och jag kunde sammanfatta löparveckan till 50 kilometer.

På kvällen kom Ernhakarna och vi hade kick-off för nya projektet. Nu är det på g, snart lanseras det! Sjukt spännande, lite småsaker kvar att fixa bara och sen kör vi. Vi drack bubbel på uteplatsen, barnen hade pannkaksfest och sen åt vi ostar, räkor, charkisar, västerbottenostpaj, kex och baguette tills det sprutade ur öronen. Tur jag hade bakat kladdkaka också... Barnen leker så sjukt bra, de är fyra stycken och bråkar aldrig. Det är så härligt för de tycker så mycket om varandra och är väldigt snälla mot varandra och man märker knappt av dem. Ett härligt gäng helt enkelt. 

Jag tog knappt några bilder med mobilen igår, mest med stora kameran faktiskt men här är en bild på mig och Chibs iallafall.

Idag har vi sovit lite längre, solen skiner men det blåser lite idag. Inga planer har vi, så skönt! Få se vad vi hittar på.

Snart helg!

Imorgon är det fredag! Så himla skönt även om jag ska jobba 7-17. Har en massa pappersarbete att fixa med och på eftermiddagen ska vi till stallet men sen hem till familjen och köpa hämtmat och mysa. Ledig helg också, kan ju inte bli bättre.

Jag jobbade ju natten och innan barnen hämtades hann jag med en springtur. Intervaller i solen, sjukt svettigt! Sju kilometer blev det och jag körde med JogRunSprint-appen. Igår sprang jag ett distanspass på 10 kilometer. Benen var stela men pigga och jag känner hur bra den där viloveckan var. 

På eftermiddagen har vi varit ute och jag har fått massor gjort! Bränt bort allt ogräs bland kullerstenarna på innergården, tagit fram olivträden, krattat och fixat iordning uteplatsen. Älskar att få det fint nu efter vintern, det ser fortfarande trist ut men det börjar bli grönt och jag set fram emot när trädgården blir sådär ljusgrön och lummig.

Men nu ska jag sova, helt sjukt att lägga sig redan 22 men väldigt skönt!