Vännerna

Igår bjöd vi in på en spontan grillkväll hos oss. Vi skulle egentligen träffat vårt kompisgäng på Ystad djurpark men då det skulle åska och regna hela dagen så hoppade vi det och bjöd hem till oss istället. Jag freestylade ihop mat till  sju vuxna och fem barn och vi satt ute till halv tolv och det blev en riktigt bra kväll!

Och jag hade BRUTAL träningsvärk igår kväll! Helt sjukt. I förrgår körde jag tre varv med 7-minutersappen och igår sprang jag en mil och på kvällen kom det visst ikapp, oj oj oj.. Jag får aldrig träningsvärk av löpningen men med en annan träningsform på det så hände det grejer.

3 år

I lördags fyllde ju Leon tre år. Det är helt galet vad fort det har gått! Och vilken underbar liten treåring vi har! Det har varit många turer med honom och vi har emellanåt varit förtvivlade men allt har blivit så mycket bättre och han är helt fantastisk. Klart han var det innan också men ja, ni fattar...

När han skulle ut sex dagar över tiden var det bråttom, oj oj.. Det var på håret att vi hann in till förlossningen och jag trodde jag skulle dö i bilen. 10 minuter efter vi kommit in så var han ute, lilla älskade Leon. <3

I lördags firades Leon med paket och tårta. En Playmobilborg med drakar och riddare, turtles-grejer, Kragger från Lego Chima och två smurfar fick han av oss och det blev väldigt uppskattat. Och så gjorde jag en tårta med Sally och Blixten på som han gärna ville ha en bit av men inte äta.

Strandbilder

 

 

 

 

Big failure

Många av er har sett vad som hände igår på loppet. Jag blev tvungen att bryta och det känns FÖRJÄVLIGT kan jag meddela. Av flera anledningar. Nummer ett eftersom jag inte ville bryta, jag fixade springet och jag fixade det BRA! Och nummer två för att jag känner mig så förbannat dum och korkad, jag skäms och är arg på mig själv. Det som hände var att jag sprang vilse, såklart. Vad fan trodde jag?? Jag har världens sämsta lokalsinne, är usel på att hitta och ouppmärksam. Och jag sprang inte lite fel heller, när jag och två andra som kom ikapp mig upptäckte att vi var fel så var vi i fucking BLEKINGE, ett helt annat landskap! Hur sjukt?? Då hade vi sprungit nästan tre mil, hade minst två mil tillbaka, slut på vatten och det var nästan 30 grader varmt. Så då fick vi lov att bryta. Vi hade inte kommit tillbaka innan tiden för loppet gick ut och jag hade kommit hem jättesent och eftersom det var Leons födelsedag ville jag inte missa precis hela hans dag. Och loppet var ju ändå kört för min del...

Vackert vid Immeln 

Så jävligt surt!! Jag hade ju förberett mig så, peppat och tränat och kände mig stark och ja, allt kändes bra. 

Starten

Trots värmen gick första milen som en dans och det var väldigt vacker natur. Väldigt tekniskt på sina ställen och ibland var jag tvungen att gå. Men det var så himla roligt och jag kände mig stark. 

Fantastisk utsikt

Det skulle vara en vätskekontroll efter cirka två mil och när jag sprungit längre än så började jag ana oråd. Jag hade inte sett tävlingens rödvita snitslar på länge heller men eftersom vi skulle följa Skåneleden en del av loppet så trodde jag inte det var någon fara.

Här borde jag anat oråd

När jag kom till ett ställe med massor av fällda träd fattade jag att jag var fel och när en annan löpare kom ikapp som hade lagt in kartan i någon app så kollade vi och insåg att vi var så jävla fel! Åhhhh den känslan! Så uppgiven jag kände mig. En till löpare kom ikapp och tillsammans tog vi oss till en väg och han fixade skjuts till oss. Alltså, skammen att komma till mål i bil... Fan! Jag är så arg på mig själv! Jag hade klarat det och jag hade kommit in på under fyra timmar om jag inte vore så otroligt korkad!

Vi hade tydligen missat att svänga av Skåneleden någonstans efter någon mil och sen kommit in på Blekingeleden som idiotiskt nog är markerad med samma färg. Alltså, ja jag vet inte hur jag ska förklara hur jag känner mig. Besviken, ledsen, arg, skamfylld, dum, korkad... Vad trodde jag liksom? Jag vet ju att jag inte kan hitta någonstans.

Jag vet att jag kommer kunna skratta åt det här längre fram och se det som en kul grej, och jag vet ju nu att jag fixar distansen. Jag bröt ju inte för att jag inte orkade, men ändå. Just nu ser jag inte så mycket kul i det även om jag fattar hur roligt det måste vara för andra. Men ni kan väl vänta lite ned att håna och skoja med mig, det skulle uppskattas.

Klockan sex på morgonen, redo och superpepp.

Skönt att det var fler som sprang fel iallafall, om man får vara sån. Hade jag varit själv hade jag nog lagt mig ner och gråtit. Förutom jag och mina kompanjoner så hade två till sprungit väldigt fel och fick bli hämtade och ett par till pallade inte utan liftade tillbaka.

Födelsedagar

Igår fyllde Kalle år! Det firade vi genom att han fick måla bygget och sen drog vi till sommarstugan. Och på morgonen fick han sconesfrukost och presenter; en jacka, en t-shirt, en tröja, två böcker och två lockpipor. 

Alex och Jörgen kom till stugan på kvällen och vi åt god mat och lite tårta. Senare gick vi en sväng ner till havet och det var en riktigt fin kväll.

Idag åkte jag och Kalle till Tomelilla och shoppade loss på Bo Ohlsson. Alla barnens födelsedagspresenter inhandlades och så fyndade vi ett jättefint bord till uteplatsen.

Och nu är jag nervös. Borde lagt mig för minst en timme sen men det drog ut på tiden med de här kaninerna som har krånglat till allt. Men nu ska jag ställa två klockor och sen sova. En sjuk grej bara. Jag fick helt plötsligt jätteont i vänster höft idag. Alltså riktigt ont. Jag hoppas att det är för att jag sovit konstigt på den och att det är bättre imorgon. Eller så är det straffet för att jag stör mig så jävla mycket på folk som jämt klagar på krämpor överallt.

Inför Immeln Trailrun

Nu har jag packat allt och lagt upp en plan inför loppet på lördag. Jag hoppas att jag har fått med mig allt jag behöver och att det kommer räcka.

Planen är att ligga på 6.30 till 7-tempo och se hur det känns. Håller jag pulsen under 142 så borde jag orka distansen men jag har ju ingen aning om hur pass svår terrängen är så jag får se om den planen håller. Jag kommer ha med mig två flaskor med vatten plus fyra flaskor energidryck som jag ska dricka vid 5 kilometer, 15 kilometer och 25 kilometer. Vid 10 kilometer och 20 kilometer har jag energigels som jag ska ta. Jag ska även köpa med mig ett par förpackningar nötcreme för lite extra energi. Vaselin, lypsyl och extra strumpor ska jag också bära med mig.

Det som oroar mig mest egentligen är att köra själv. Trots att jag åker från sommarstugan så är det en dryg timme till Immeln och starten går åtta på morgonen. Jag är dålig på att hitta och det hade varit skönt med någon som körde hem sen om jag är väldigt trött. Men det är ganska mycket att begära av någon att gå upp skittidigt och sen vänta på mig de timmarna jag ska harva runt. Lite orolig är jag också för att komma bort mig i skogen, jag hoppas att jag inte ska behöva leta mig fram alltför mycket. 

Annars så är jag väl så redo kan bli. Tyvärr fick jag aldrig till något långpass på typ 25 kilometer men det får väl gå ändå.

RunJogSprint

I förmiddags gav jag mig ut på en springtur och intervaller stod på schemat. Brorsans sambo hade tipsat om en intervallapp som jag laddat hem och ville testa, JogRunSprint heter den och går ut på att man kör intervaller där man joggar 30 sekunder, springer 20 sekunder och sprintar 10 sekunder. Man ställer in allt i appen så inga tider behöver man själv hålla koll på och man bestämmer själv hur många intervaller man vill göra, hur många intervaller ett "block" består av, hur lång uppvärming och nerjogg man vill ha och hur lång vila man vill ha mellan intervallerna. 

Eftersom det var första gången jag testade så visste jag inte hur jobbigt det skulle vara och då är det svårt att välja hur långt passet ska vara men så här la jag upp det iallafall:

Uppvärming 10 minuter

4 block med intervaller

Varje block innehöll 3 intervaller 

2 minuter vila mellan varje block

10 minuters nerjogg

Totalt 38 minuter

Så jag körde igång och värmde upp. Efter nästan 10 minuter sa en röst: Prepare to jog. Strax efter pep det till och jag joggade, efter nästan 30 sekunder sa rösten: Prepare to run, det pep till och jag ökade. Sprang i 20 sekunder, Prepare to sprint och sen pep det och jag kutade allt jag kunde. Så gjorde jag tre gånger om och sen blev det Prepare to pause och jag fick två minuters gåvila. Sen upprepades det tre gånger till innan det blev nerjogg.

Jag tyckte appen var jättebra! Tydlig och enkel och många valmöjligheter för att snickra ihop ett pass som passar var och en. Nästa gång kommer jag ta bara en minuts vila mellan intervallerna då två kändes lite väl långt, men så är det ju och det är bara att prova sig fram. Appen är gratis men vill man att tiderna ska registreras kostar det 7 kronor. Ett plus är att man kan lyssna på Spotify samtidigt men ändå höra rösten från appen tydligt.

Sjuuuukt svettig efter JogRunSprint i stekande sol.

Tropikerna

Vilken hetta! Det har verkligen varit sjukt varmt idag och jag gissar att det varit det i hela landet? Jag har skrotat runt och pysslat idag, tvättat en massa och fixat hos kaninerna. Barnen har lekt jättebra utan att bråka en massa och på eftermiddagen åkte vi och badade i Vombsjön en sväng. Ikväll grillade vi, laxpaket och ett paket med nypotatis, morötter och zucchini. Det låter kanske som en väldigt trist dag men jag trivs så här. Alla pysslar runt med sitt liksom. 

Kalle sliter med taket i värmen och det blir så fint! Just nu är han ute i mörkret och grundmålar och sen är det lite småfix, vitmålning och taket som ska på. Det kommer bli så sjukt bra!!

Imorgon ska jag springa sista passet innan Immeln Trailrun och jag ska testa en ny intervallapp! Det ska bli spännande och jag skriver mer om det när jag provat den. 

Tosselilla

Idag har vi flängt runt på Tosselilla, från 10 till 19. Vi har åkt karuseller, grillat korv, ätit glass och badat. Barnen älskar att åka dit och dagen har varit jättebra. Leon blev lite ledsen ibland då han är lite för kort för en del karuseller som Nemo och Oliver åkte men när han fick åka bergochdalbanan nio gånger i rad så var han nöjd. Han var även helt tokig i att bada i vattenlandet till skillnad från förra året då han totalt vägrade. Jag åt en svingod glassbomb som jag hade kunnat äta en till av direkt men någon måtta får det vara. En helt fantastisk dag!

Och gissa EXAKT hur sugen jag var på att springa när vi kom hem? Helt galet osugen kan jag meddela. Men ut kom jag och det var en fantastisk kväll att ta en tur i skogen på. En mil på torra skogsvägar i ett lugnt tempo blev det och nu är jag väldigt glad för att jag tog mig ut!

Takbygge & Strand

Hemma bygger vi tak på uteplatsen och nu hänger vi i sommarstugan. Vinkväll med Emma och sol och bad.

B

Nu äntligen kan jag berätta för er vad jag pysslat med i veckan! Fast nu känns det som att jag hypat det så ni kommer bli besvikna.

Iallafall. I onsdags kväll förra veckan satte jag mig och sökte några jobb som verkade intressanta och som passade mig. I torsdags när vi var i Simrishamn så ringde det från ett av jobben och jag blev kallad på intervju. I måndags var jag på intervjun som började med två tester, ett personlighetstest och ett som visade ens logiska tänkande i pressade situationer. Testen gick på tid och jag hade blivit förvarnad om att det andra testet var svårt och att jag inte skulle bli orolig om jag inte kunde alla svar eller hann klart för det var det inte så många som gjorde. Jag blev helt nervös för sånna tester är verkligen inte min grej.

Test nummer ett gick snabbt och enkelt och när jag kom till test två blev jag helt ställd. Det var sånna där frågor då man ska räkna ut vad kommer härnäst i olika sifferkombinationer och ordföljder. Min hjärna kollapsar när jag tänker på sånt men jag gjorde mitt bästa och tänkte på att chefen sagt att han var mest intresserad av personlighetstestet.

Efter testerna var det dags för intervju och vi skulle gå igenom mina resultat. På personlighetstestet fick jag medel i alla kategorier vilket var bra eftersom det kan bli problem om man är "för mycket" åt det ena eller andra hållet. Bra så långt. Sen gick vi igenom det andra testet som jag visade mig fått väldigt högt på och det var tydligen ovanligt vilket gjorde mig både förvånad och glad.

Nu snöar jag in mig på testerna men det är bara för att jag vill skryta om mitt braiga resultat. Resten av intervjun gick bra och när vi kom till fritidsintressen och jag berättade att jag springer så hajade chefen genast till. Jag sa att jag sprungit SM helgen innan och det hade han med och kommit trea i herrklassen! Jag sitter alltså och blir intervjuad av en löparstjärna som tävlar på elitnivå och som är i klass med Mustafa Mohamed! Helt galet. Samtalet gled ju såklart in på löpning och nördiga prylar och ja, det kändes väldigt bra och jag tror jag vann mycket där.

Chefen, Johan, sa att han fått mycket bra intryck av mig och att han ville ringa mina referenser och sen ses dagen efter igen på själva arbetsplatsen för jobbet jag sökt så att jag även fick träffa en som jobbade där. Han ringde mig på eftermiddagen och referenserna hade bara sagt gott om mig och vi bestämde tid till dagen efter.

På tisdagen fick jag komma till arbetsplatsen och jag blev väldigt lättad när killen jag fick träffa var väldigt tatuerad, det är lite svårt att veta hur olika människor ska ta det men det verkar ju lugnt där. Vi snackade lite, gick en rundvandring och efteråt skulle Johan prata med killen vi träffat om vad han tyckte och sen höra av sig. Han ringde senare samma dag och ville att jag skulle gå med några timmar för att känna efter hur det var där. Två personer var tydligen väldigt svåra med aggressivt och självdestruktivt beteende och många har haft svårt att hantera det.

Så igår kväll var jag där och gick med killen jag träffade i tisdags och fick träffa de "svåra" personerna. Efteråt fick jag veta att han jag gick med blivit väldigt imponerad för det hade gått över förväntan och inte alls som de trott utan mycket bättre.

Och så idag blev det äntligen klart, jag har fått ett nytt jobb! Eller 100% klart är det ju inte då jag inte skrivit på papperen vilket jag inte kan göra förrän de har fått ett utdrag ur belastningsregistret men jag vet ju att jag inte har något där så det finns inget som hindrar anställningen. Jobbet är som handledare på ett ungdomsboende i Lund och det känns som det kommer bli jättebra! Mycket att lära och många utmaningar men det är precis vad jag behöver. Det var två tjänster som skulle tillsättas så jag har till och med fått välja det schema som passar oss bäst och jag börjar den första september.

Så, nu när det här var klart så ringde jag till mitt jobb och sa upp mig. Nu behöver jag inte gå tillbaka en månad efter semestern och på papperet står det att jag sagt upp mig och det är ju mycket bättre än att jag blivit uppsagd. Så jävla gött!! Jag fattar inte att det har löst sig så här bra och att jag kan fortsätta min semester lugnt och skönt. Jag är väldigt tacksam för att min chef ringde mig fast jag hade semester för det gav mig tid att smälta allt sant hitta ett nytt jobb. Hade jag kommit tillbaka, fått sparken och sen direkt varit tvungen att fortsätta att jobba en månad hade jag nog mått jättedåligt.

Så, ikväll har vi firat mitt nya jobb med räkor och rosé och skålat för att jag är befriad från mitt gamla jobb.

Sommarbilder

 

VOMBSJÖN I JUNI

 

 

 

 

 

 

NEMO OCH LEON MED SINA

KOMPISAR THEO OCH NOAH

 

 

 

 

KÄTTBOÅSENS FÄBODAR

 

 

 

 

Chibs mamma och pappa

 

Barndomsvännen Emma och jag med våra barn födda -08, -09, -10 och -11.

 

 

 Marika, min äldsta vän och Leons gudmor.

 

Nervig...

Imorgon kan jag förhoppningsvis berätta något roligt för er, hoppas hoppas! Hela den här veckan har jag ägnat åt det här som förhoppningsvis ska göra mitt liv bättre och lyfta en sten från mina axlar. Jag veeet, fånigt att skriva A men inte B men det kommer mer, snart!

Annars har jag haft en ganska dålig dag tror jag. All spänning (inte som i spännande utan att jag är spänd) jag har inom mig påverkar mig nog mer än jag tror. Jag är lite sån att jag trycker ifrån mig känslor och så inser jag efteråt hur jag egentligen känner. Som nu med att jag blev av med jobbet, nu inser jag hur mycket jag vantrivs där och bara tanken på att gp tillbaka efter semestern ger mig megaångest. 

Jag har varit en hemsk mamma, dålig flickvän, varit rastlös, taggarna utåt, svårt att fokusera här hemma samtidigt som jag lagt mycket energi på de här mötena jag varit på måndag, tisdag och onsdag. Det tar nog mer än jag tror. Lite vin med en vän imorgon kväll hade nog gjort susen, någon som vill?

Jag har sprungit både idag och igår iallafall. Igår testsprang jag ultravästen och den kändes väldigt bra och jag är jättenöjd. Den är liten, lätt, sitter bra och jag kan ändå bära med mig mycket saker. Igår packade jag dock bara kalasinbjudningar och så sprang jag runt i byn och la inbjudningarna i barnens kompisars brevlådor. Totalt 7,7 kilometer.

Idag körde jag ett intervallpass som var sjuuuukt jobbigt. Uppvärmning, 3*200m, 3*400m, 2*600m, 1*1000m, nerjogg, totalt 7 kilometer.