Inatt när Nemo vaknade så tog vi inte upp honom utan lät honom få somna om fast han var ledsen. Eller, först tog jag upp honom och la honom hos Kalle som redan lagt sig men eftersom han fortsatte skrika då och bara blev tyst när jag höll honom så var det ju så uppenbart att när han vaknar så vill han att det är jag som ska ta upp honom. Sen klättrar han runt på mig och håller på länge tills han somnar och jag får ingen sömn och blir irriterad.

Så inatt sa jag godnatt och la honom i sängen igen och han grät i kanske 20-30 minuter innan han somnade igen. För en stund sen vaknade han och grät men blev tyst snabbt. Nu när Kalle gick in i sovrummet och la sig så började han och han gråter nu. Jag känner mig så elak som inte går och tar upp honom men det funkar inte att han vaknar sen kväll/tidig natt i stort sett varenda natt.

Eller usch, är jag hemsk nu? Känslorna pendlar verkligen fram och tillbaks nu. Men vi får hålla ut och testa i några nätter till för vi vill verkligen att han ska kunna sova själv och inte vilja sova hos oss bara för att.

Suddig men ack så söt

Nu är det tyst, efter kanske 10 minuter. Framsteg?