Vad gör man när man kommer på saker med sig själv som man inte vet hur man ska lösa? Ett problem med sig själv som gör att man blir distraherad? Något som är jobbigt att prata om för vem tar en på allvar? Vem orkar lyssna, och verkligen lyssna utan att bara säga saker för att vara snäll, be en tänka om och sen är det bra med det?

Jag har upptäckt en sak med mig själv som jag iofs vetat länge men som jag inte sett som ett problem förrän nu. Den här "grejen" har ökat och blivit ett större problem för mig den sista tiden. Allt sitter i mitt eget huvud och jag vet vad folk skulle säga till mig om jag berättar men det är inte det jag behöver. Jag behöver någon som lyssnar och ger mig råd och inte tycker att allt alltid ordnar sig för mig och att det finns de med "riktiga" problem.

Åh jag vet inte hur jag ska beskriva det utan att skriva vad det är, för det vill jag inte. Men det har gått upp för mig nyligen hur illa det egentligen är. Jag har berättat för Kalle som vill hjälpa och han försöker men varken jag eller han vet hur.

Fan vad komplicerat. Vad ska jag göra? Vad gör ni när ni inser ert problem men inte kan göra något åt det? Och när ni inser att det ni håller på med bara är idioti men att ni inte kan sluta?