Pathetic character..

Jag kollade igenom en mapp på datorn och hittade ett gammalt mail som jag skrev till Pär innan vi skulle träffas första gången. Eftersom han var ganska "på" så ville jag han skulle veta varför jag var ganska tillbakadragen.
När jag läser mailet nu så kommer alla minnen av alla händelser tillbaks, och jag kan inte förstå. Jag kan inte förstå någonting. 2,5 år av rädsla, ångest, tårar, hjärntvätt, desperation, kontrollerande.. Det är när jag minns det som jag förstår varför jag är så paranoid fast Kalle är världens underbaraste. Niklas psykiska misshandel har präntats in i min hjärna och allt han gjort mot mig tror jag att vem som helst kan göra. Men det är inte så. Han var inte frisk, hade alkoholproblem och växt upp med en våldsam pappa.
Allt som hände då är så sjukt och jag kan knappt tro att det är sant, att det har hänt. Jag kan liksom se mig själv, utifrån, i de olika situationerna och minnas hur ont allt gjorde. Hur hemskt det var och hur desperat jag handlade.
Det finns nog många som tycker att jag fick skylla mig själv som stannade kvar, men det är inte så lätt. Och direkt han ringer, för det gör han fortfarande, och jag hör hans röst sugs jag tillbaks till en tid av förnekande och destruktiva handlingar.
Läs själva och häpna över vilken sjuk tillvaro jag haft. Och detta är inte allt, bara ett skrap på ytan..

”Det är lite svårt att veta vart man ska börja med ett sånt här mail.
Känns lite fel att belasta dig med den här skiten, men det är ändå lika bara att vara ärlig från början…

När jag var 18 träffade jag en kille som jag blev tillsammans med. Han var rätt dum redan från början så jag borde ha fattat att jag inte skulle vara med honom. Mina vänner och föräldrar varnade mig också, men jag lyssnade tyvärr inte på dom.
Jag blev med barn i samma veva och gjorde abort men vågade inte berätta det för någon förutom min bästa kompis som följde med till sjukhuset.
Efter det mådde jag ännu sämre än jag gjort innan pga. honom. I början brydde han sig knappt om mig.. Var ute å söp med sina polare, ringde mig aldrig fast han lovat, åkte iväg utan att säga vart och så. Men efter ett tag började han bli väldigt brydd om vad jag sysslade med, misstänksam om jag skulle ut om han inte var hemma osv. Han gick i skola borta då så han var bara hemma på helgerna. Då söp han med sina polare mest hela tiden och jag hängde på som en annan jävla idiot. På veckorna var han oftast full också och brukade ringa hem på nätterna så mina föräldrar vaknade.
Han blev mer och mer kontrollerande. Jag fick reda på at han haft sex med en tjej där han gick i skolan, men var ändå tillsammans med honom.
På vintern åkte vi till Sälen och hyrde en stuga på kick-offen, vi var kanske 12 pers. Bl.a. han och jag. Jag kände redan innan att det skulle bli katastrof. Han var elak och bad mig fara åt helvete, och när jag försökte prata med honom sa han att det skulle bli slut om jag inte lät honom vara. Han hånglade med en av de andra tjejerna i stugan också. När vi kom hem återgick allt till som det vart innan, men han blev mer å mer svartsjuk.
En gång när jag pratade med en kille på krogen såg han det och rusade fram och slog ner killen, sen slet han ut mig, tryckte upp mig mot väggen och frågade vad jag höll på med. Som tur var kom en av hans kompisar och tog bort honom.
På halloween så kom han hem till mig och var jätteelak, drog ner mig i källaren, tryckte ner mig i sängen och sa en massa elaka saker. Då jag kom upp igen låste mina kompisar in honom där.J
Det är lite svårt att komma ihåg när allt hände. Han var otrogen med en tjej som hette XXXX. Jag pratade med henne om det och hon lovade att hon skulle låta honom vara, och om hon var med honom igen så skulle jag få hugga av hennes högra lillfinger.
Vi kom i alla fall på att vi skulle flytta ihop, fick en lägenhet och flyttade in. Han hade börjat jobba i Norge och var hemma lite mer ojämnt. Han var konstig från första början, pratade knappt med mig, stack ut hela tiden och drog hem en massa fulla människor. Efter en vecka slängde han ut mig. Jag vågade inte gå hem till mamma och pappa för jag var rädd och skämdes. Så jag bodde i resväska hos en kompis.
En natt när jag hade vart på fest åkte jag till lägenheten, hade ju nyckel så jag gick in. Såg ett par tjejskor i hallen och en jacka. Tände lampan i sovrummet och där låg han och XXXX, nakna i min säng. Jag fick totalt spel och flög på henne och tog stryptag. Han vaknade och slet ut mig i vardagsrummet. Jag var asförbannad och gav honom en handflata, och då dängde han mig i betonggolvet. Jag flög upp igen och försökte hoppa på honom men han slängde mig i golvet gång på gång på gång. Han slet sönder mitt halsband och rev mig på halsen. Efter ett tag kom jag på att hon fortfarande låg inne i sängen så jag sprang dit, slet upp henne och drog med henne ut i köket. Där slängde jag upp hennes hand på bänken och drog ut hennes högra lillfinger och höjde kniven… Då om han och slet ut mig i hallen och slängde ut mig ur lägenheten. Jag fick precis tag i tröskeln med fingrarna och drog mig in igen. Gick efter en massa mer bråk till en kompis men ingen var hemma, hade ingenstans att sova, hon var ju kvar. Så jag gick in, tog en filt å en kudde å fick lägga mig på betonggolvet i förrådet för att sova.
När jag vaknade dagen därpå hade jag så ont i kroppen så jag knappt kunde gå. Min högra sida var helt blåslagen och jag haltade när jag gick.
Gick hem till en kompis som sa att hon aldrig skulle låta mig träffa honom igen. Tyvärr gjorde jag det ändå, och vi fortsatte tillsammans…
Efter ett tag flyttade vi ut ur lägenheten, jag bodde hos mina föräldrar och han jobbade i Stockholm. Det fortsatte väl likadant, bråk, han var kontrollerande och svartsjuk…
Vi flyttade till en annan lägenhet, då hade han börjat jobba i Malmö och jag skulle snart ta studenten. Eftersom det är mycket fester då ville jag ju va med på dem. Men han var så paranoid så han förbjöd mig. Eftersom han inte var hemma på veckorna smet jag ibland iväg på fest ändå, men då vart jag skaffa ”alibi”.
En gång fick jag gå på fest men då vart jag ringa varje kvart till honom…
Hans mamma bodde i lägenheten bredvid våran. En natt ringde han och var full och otrevlig, sa massa elaka saker så tillslut la jag på och stängde av mobilen.. Efter ett tag knackar det på dörren och hans mamma står där yrvaken med mobilen i handen. Han hade ringt hem till henne och väckt henne för att jag stängt av min telefon. Han va elak och jag blev ledsen… När jag skulle lämna tillbaks telefonen frågade hans mamma om jag ville komma in och att prata. Hon berättade att hans pappa slagit henne när dom var tillsammans, frågade om han var likadan, men jag kunde inte förmå mig att säga ja…
Vi gick på min studentbal tillsammans, men han drog efter ett tag och jag gick ensam på efterfesten. Kom hem vid fem på morgonen och hade haft jättekul. Vid sex vaknade jag av att han kom hem, slet mig upp ur sängen och kallade mig en jävla hora och undrade vart jag varit…
Sen flyttade vi till Malmö, fick lägenhet och jobb. På Malmöfestivalen var vi ute med några jag jobbade med. När han ville hem ville jag fälja med dem vidare. Han sa det var okej. Men sen när han väl skulle gå hem så ville han ha med mig och när jag ville stanna så vred han om mina öron tills jag gick med på att följa.
Han brukade också dra mig i håret bara för att vara elak.
Efter ca 2,5 år tillsammans fick jag nog och gjorde slut. Han flyttade hem men började terra mig på telefon istället. Hotade med att komma ner med sina kompisar, spred ut massa rykten om mig o s v…
När jag kom hem till Malung förföljde han mig och åkte efter mig skitfull i sin bil.
På en fest han följt efter mig till försökte jag få iväg honom men då slog han mig så jag for in med huvudet i några krokar i väggen. Då gav min kompis honom en rak höger och kastade ut honom..J
Så höll det på. Han gav sig mer och mer, men han har fuckat mig for life…
Pga. av detta så blir jag jätterädd om telefonen ringer på natten för han brukade ringa och vara full och elak. Eftersom han hade alkoholproblem så är jag väldigt rädd för människor som dricker mycket. Väldigt illa är ju att jag själv dricker skitmycket och ofta spårar ur.
Jag tycker det är väldigt jobbigt att umgås med fulla människor om jag själv är nykter och är livrädd för missbruk.
Eftersom han oftast brukade komma hem och vara full så associerar jag sprit och öllukt till det när jag är nykter.
Det är jättejobbigt, men tyvärr har det satt sina spår. Jag vill dock inte att detta ska hindra dig att göra det du vill. På fest går det bra, då jag själv festar…
Jag är livrädd för förhållanden, känslor och allt som har med det att göra. Är rädd för allt och vill därför inte skynda in i något eftersom jag är rädd att jag då skulle få blackout å att stänga av helt. Jag har svårt att lita på att någon vill mig väl…
Jag ber dig att snälla, ställ inte några krav på mig nu, för jag vet inte hur jag skulle hantera det. Jag hatar honom för att han behandlade mig så som han gjorde. Men jag hatar mig själv mer för att jag tillät det… Jag har skämts så mycket för hur hjärntvättad jag var under den här tiden. Försökte någon prata vett med mig blev jag bara arg…
Så många tårar jag gråtit och så dåligt jag mått, kan inte förstå nu hur jag pallade…
Jag drömmer fortfarande mardrömmar om att han kommer efter mig och ska slå ihjäl mig. Detta kan bli väldigt påfrestande för folk i min närhet eftersom jag lätt tänker tillbaka på det förhållandet och jämför. Hoppas du förstår vad jag menar…
Mina kompisar vill jag ska gå till en kvinnojour så jag får prata om det, men jag vågar inte. Men det kanske skulle vara bra eftersom jag har svårt att ha ett normalt förhållande efter detta…
Detta berättar jag inte för att du gjort något fel eller så, eller att du ska tycka synd om mig, utan för att du kanske ska kunna förstå mig lite bättre. Jag har blivit fruktansvärt paranoid och är livrädd för att hamna i någon skit igen…
Hoppas du orkade läsa igenom skiten och att du inte tycker jag belastat dig för mycket… Jag vill bara ta det lugnt och se vad som händer…
Om allt snurrar på för fort tappar jag bort mig själv och blir väldigt förvirrad och får ångest…


Tack för att du lyssnat så här pass långt…”