söndag, mars 05, 2006

13 dagar kvar...


När jag vaknade idag så sken solen in och jag blev glad och klädde mig för att ta en promenad. Med black eyed peas i lurarna så traskade jag ner mot stan och jag hann inte längre än till Folkets park förrän det började snöa. jag blir så trött!!! När ska det bli vår? När ska det komma varma solstrålar, torr asfalt, kvittrande fåglar och sån där härlig vårlukt? Jag vill det, och ännu viktigare, jag BEHÖVER det.
Gick en sväng på Åhléns och köpte ett par trosor i min nya favoomodell och en t-shirt med hjärtan på rea som matchar mina hjärt-långkisar.
Gick på triangeln och åt en toast med mozzarella och tomat och drack en kopp choklad. Sen gick jag vidare till HM och inhandlade en asniktsmask, makeup-svampar, ett par knästrumpor med blommor och en skön bh utan vare sig vaddering eller byglar. endast 79,50. Den e så skön så jag ska nog inhandla en svart oxå.
Så jag har än en gång muntrat upp mig själv genom shopping. Suck, jag skulle nog kunna bli en shopaholic.

Har ganska nyss badat. Jag har fått dille på att bada. Senaste tiden har jag badat varje dag och jag lyxar mig med ansiktsmasker, peeling och fotfilning. När jag kommer upp smörjer jag in kropp och ansikte och fötter och bodysplashar mig.
Efter en sån procedur känner jag mig som en ny människa. En varm, len och tillfredsställd människa. Det bästa är om jag tar på mig helt rena kläder efteråt, som nu när jag har mitt hjärt-set på mig. Ser nog inte klok ut, men det gör inget.
Mitt ansikte är superlent och jag luktar gott. Har tom målat naglarna, både på händer och fötter.

Nu ska jag nog gå och göra en paj (OBS!!! Matpaj!!!) som jag ska äta till middag och så har jag matlådor till skolan.


22.50

Mina näsa är täppt och ögonen svullna. Jag är så ledsen för att allt blivit så här. Är ledsen för att XXX gjorde som hon gjorde, för det pappa sa, för att det känns som om han inte tycker om mig, för att Kalle är så långt borta, för att jag känner mig så eländig och ensam.
Är det något fel på mig? Jag kan inte låta bli att undra.. Det blir ju alltid så här!
Fy faaan.. Tänk om man inte vill mer?

2 kommentarer:

Mayumi sa...

Så himla typiskt. Allt skit kommer alltid på en och samma gång. Precis som att man måste trampas så långt ner i skiten som möjligt. Enda strösten är dock att det bara finns en väg att ta och det är upp!! Svårt att tro men det blir bättre.....*kram*

Anonym sa...

Ja fy jag vill vara den där koola, roliga, snygga, charmiga flickvännen..