fredag, augusti 19, 2011

Ledsen

Jag känner mig trött och ledsen och hjälplös. Leon har jättesvårt att komma till ro, speciellt på kvällen. Han vill verkligen inte somna, fast han är trött. Och han är inte nöjd fast han får ligga i ens famn, man måste gå runt och vagga honom men om han somnar vaknar han direkt man lägger ner honom.

Vi har matat honom full med ersättning plus att jag ammat men han somnar ändå inte. I vagnen somnar han bra och sover så länge man rullar den men ett par minuter efter den stannat så vaknar han.

Det är inga långa stunder som han är nöjd när han är vaken utan då är det väldigt gnälligt. Sova, äta, gnälla, sova, äta, gnälla.

Jag vet inte vad som är fel och jag vet inte hur jag ska fixa det själv när Kalle börjar jobba. Vara uppe jättesent, gå upp ett par gånger på natten och sen gå upp tidigt på morgonen.. Åh det är så frustrerande och jag känner mig så otillräcklig.



7 kommentarer:

Anonym sa...

Manöver och upp med hakan Linnèa du fixar biffen..Nemas problemas, annars får ni ta Trögen till eder hjälp..När ska du publicera de bilder som jag skickade till dig så att min Gudabenådade lära kan spridas som löpeld?
Din vän i etern
Pabi A.

Lina - iamraur@gmail.com sa...

Hej! Jag förstår hur det känns, Loke var på samma sätt. Ett närhetsbarn som bara ville vara hos oss hela tiden :)

Mitt tips är sjal (som du redan använder), att samsova och att liggaamma på natten så slipper du gå upp och med lite tur kanske kan sova dig genom de flesta matningstillfällena.

Loke sov PÅ mig den första tiden. Och han har behövt vara nära hela tiden. Vi samsover fortfarande och kommer fortsätta med det ett tag till, det har funkat kanon för oss.

Men det är inte roligt när man är trött och bara vill sova, när inget man gör hjälper. Men om det funkar när ni bär på honom så gör det, kanske behöver han som sagt bara vara nära

Linnéa sa...

Pabi: jag har inte fått nåt mail från dig, vilken adress skickade du till?

Lina: Leon är inte helt nöjd i sjalen alltid och somnar han där på kvällen vaknar han ändånär jag ska ta ur honom. Leon sover i vår säng men det tar jättelång tid för honom att komma till ro. Att liggamma funkar inte riktigt för det blir väldigt gnälligt och jag måste ändå upp och ge magdroppar och byta blöja. Det var lika med nemo men det gick bättre när han var lite äldre. Självklart bär jag runt på Leon när det är vad han vill men jag oroar mig för att orka fixa det både kväll, natt och morgon när Kalle börjar jobba. Och han går upp 5 varje morgon så han kan inte vara så mycket hjälp på kvällen om det blir sent. Men jag hoppas det vänder snart! Hur länge var Loke "missnöjd?

Lina sa...

Linnea: Jag har för mig att det vände när han var runt 3 månader men han är fortfarande ett närhetsbarn som behöver vara nära.

Det känns dock som om vi skördar lite av frukten av allt vårt jobb nu eftersom han reder att leka själv i säkert 30 minuter. Precis som om han vet att vi är där, även om han inte ser oss. Och vet att om han behöver så kommer vi så snabbt han ropar :)

Vi lät Loke åka sjal hela dagen om jag inte maratonammade. I början gjorde jag inget annat, jag satt i soffan och ammade. Ibland i 1 timme i sträck, uppehåll på 30 minuter, sen amma i 1 timme igen. Jag var fast i soffan och gjorde inte mycket de första 3 månaderna. Men det var precis vad Loke behövde, även om det var så tufft när jag var själv hemma att jag många kvällar grät när Martin kom hem och tog över.

När det gäller sjalen så tog jag bara ur honom när han inte ville sitta där mer. Han kunde alltså spendera en hel dag där förrutom vid blöjbyte och amning. Och det var perfekt för mig.Jag kunde tvätta, fixa och hålla på trots Loke behövde bli buren hela tiden :)

Linnéa sa...

Hu, tre månader.. Hoppas det vänder lite snabbare.. Det är ju så svårt att helt hänge sig åt Leon när jag vill ge nemo hans tid oxå. Men det blir säkert bättre snart hoppas jag!

Elin sa...

Usch vad jobbigt att känna sig otillräcklig... Jag har tur att ha en rätt nöjd bebis, men de gånger hon tycker att allt är skit känns det inte kul - och om du har det så hela tiden förstår jag verkligen att det är tufft... Skickar en styrkekram till dig iallafall!

Linda sa...

Så var båda mina söner när de var små. Och med magproblem. Tröttsamt till tusen!!
Hoppas att det går över snart!
Grattis till söta sonen också förresten! Har inte varit här på ett tag...