Han grät hela vägen till dagis och sa att han vill gå hem och inte leka med kompisarna. Jag försökte prata med honom men det gick inte så bra. Väl på dagis var han så ledsen så ledsen och klängde fast vid mig som en liten igel. Jag blev kvar ett tag och han lugnade sig och blev lite gladare men när jag gick blev han ledsen igen.
En av fröknarna sa att det var jättevanligt att barn reagerar så när de fått ett syskon. Jag hoppas det blir bättre snart för jag känner mig så jävla usel som lämnar mitt hysteriskt ledsna barn mot hans vilja.
5 kommentarer:
Usch, det där lät inget roligt alls. Stackars lille Nemo, klart han vill vara hemma och mysa med bästa Mamma och Lillebror.
Hoppas det blir bättre snart!
Kram Elin
Jag gråter fortfarande när jag ser gamla filmer av Manuela gråtande helt hysterisk när hon var liten o vi lämnade henne på dagis... hon var 18 månader gammal o ja...det var jobbigt men det var nödvändig, så det var inte så mcyket att göra åt saken. Man ska inte låta sig amnipulera för dessa små älskade barn för DÅ är det kört. Va stark Lineea, du är en super-mega-extra bra mamma, du behöver dessa timmar med Leon och Nemo behöver sin tid med sinna kompisar på dagis. Kram. Mercedes.
"manipulera" menade jag...
Mercedes.
Usch det är hemskt när det är sådär.
Sliter mammahjärat ur kroppen på en.
Även om det inte känns så nu så brukar det ju bli bätre med tiden, det är ju inte konstigt att han hellre vill vaa hemma just nu...
Hoppas er dag blir bra ändå.
längtar inte dit... hemskt.... stackars dej!
Skicka en kommentar