fredag, april 08, 2011
Efternamn
Idag på Nyhetsmorgon pratade de om att det blir allt vanligare att kvinnor behåller sitt efternamn när de gifter sig eller att makarna väljer ett gemensamt, helt nytt efternamn. Om jag och Kalle gifter oss kommer jag inte att byta efternamn, och inte Kalle heller. Jag föddes som en Andersson, mina föräldrar gifte sig när jag var 8 och mamma tog pappas efternamn så då blev jag en Eriksson. 2008 bytte jag till Siljesvärd, mitt mormors flicknamn, eftersom jag tycker det är vackert, speciellt och det är inte så många i Sverige som heter det längre. Jag tror vi är 8-9 stycken med det efternamnet, och vi är släkt men känner inte varandra. Kalle heter Jönsson och gifter vi oss vill han behålla det eftersom han tycker det är så genuint skånskt. För mig spelar det ingen roll att vi har olika efternamn även om vi vore gifta men det är väldigt viktigt för mig att våra barn heter Siljesvärd eftersom jag vill föra vidare det släktnamnet. Hur resonerar ni? Har ni bytt namn när ni gift er? Behållt ert gamla? Tagit ett nytt? Och om ni inte är gifta, hur skulle ni göra om ni gifte er? Varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Absolut byta... Heter ju Johansson som resten av sveriges befolkning så...;-) Vill gärna heta Grunditz o de snarast;-)Men de är väl klart att Kalle måste byta efternamn, Jönsson... Hmm;-)
Kram K
Hm. Bra fråga. Vi är ca 100 med mitt efternamn och killen min har ett med ca 1500 men.. Jag tänker om vi någon gång skulle gifta oss så tror jag att jag skulle vilja att vi tar ett helt nytt efternamn. Känns orättvist annars på något sätt.
Ja du det är lite svårt! Jag heter ju Palmqvist och det är det ju en hel del i Sveriges långa land som heter faktiskt men jag ska definitivt inte byta till Lundgren, jag gillar INTE det. Men vi har sagt det att antingen byta till ett helt nytt eller båda ta Palmqvist... Men det är en evig fråga det!
När jag gifte mig (med min exmake) tog han mitt efternamn. Han har ett dussinefternamn som resten av sveriges befolkning, men inte jag. Han behöll dock även sitt vanliga, även om han bara använder det nya. Han behöll även namnet efter skilsmässan för det gemensamma barnets skull, men får han fler barn i en ny relation kommer de få annat efternamn.
Jag kommer heltklart behålla mitt. Som för övrigt är en combo av Mamma och Pappas namn. Johansson och Palmgren blev Jogre.
Känns kul, och unikt. Mer än en gång jag fått förklara utal, stavning och ursprung. Att jag dessutom har svart hår (inte by nature men by heart) gör att d eblir en del, men du är inte Hel svensk va? :)
Hahahahaha, jag drömmer med att bli en riktig "Svensson" men vågar inte byta för att mina landsmän kommer att tycka att jag en jävla svikare hahahahahahahah;-)
I Uruguay är det vanligt att när man gifter sig så blir det att kvinnan blir en del AV mannen, vilket jag vägrade. Alltså jag hade blivit: Mercedes Cardona av Ferrando (min mans efternam) Förstår du? ALLDRIG I LIVET !!! Jag vägrade och den dumma funtionär som skrev in oss som par tyckte att jag var konstig och oromantisk, och ja... hon hade rätt. Men jag är jag och inte en del av någon annan. Och min man hade inga problem med mina "konstigheter". Manuela har min mans efternam och sen min.
Mercedes-.
Vi har funderat på det där... Jag heter ju Fahlander, och han Lindén. Vi kom på vad smart det skulle vara att byta till Fahlén, men så kollade vi upp det och vi får inte byta till det eftersom det redan är ett existerande släktnamn... :-( Annars hade det varit klockrent! Nu vet jag inte hur vi skulle göra, jag vill ju gärna behålla mitt namn... :-/
Hejsan! Jag ar helt ny hos dig, men kommer nog titta in har igen... :0)
Som du ser sa beholl jag mitt OCH tog hans. Jag har ju liksom varit en Argirakis hela livet och det skulle kannas sa konstigt att ta bort en del av sig sjalv... Barnen heter bara Valencia i efternamn, men har fatt Argirakis som andra namn.
Halsningar fran Michigan
Skicka en kommentar