Musse var inte alls bättre imorse, snarare tvärtom. Jag kunde inte åka ifrån honom och låta det gå ännu en dag utan jag ringde Djursjukhuset i Malmö och åkte dit direkt. Det var helt okej på jobbet och det känns bra att de förstår.

Vi fick komma in i stort sett på en gång och veterinären sa att det såg inte så bra ut. Han vägde bara 4 kg vilket innebär att han gått ner 1,1 kg sen vi var hos den andra veterinären för en vecka sen. Stackars lilla Musse, hans ögon var helt slöa och han var nästan apatisk.

Veterinären tittade och lyssnade på honom och visste inte riktigt vad som kunde vara fel, det fanns lite olika alternativ men det enda vi kunde göra nu var att skriva in honom där. Så det gjorde jag och fick åka hem ensam och det känns för jävligt. Jag är så ledsen och vet inte vad jag ska göra.

Under dagen kommer han få mediciner och mat som förhoppningsvis får igång honom, de kommer ta avföringsprov och om han piggnar till kommer de rönka honom. De skulle ringa mig imorgon för att berätta hur han mår men jag fick ett nummer så jag kan ringa ikväll om jag vill. Blir han inte bättre på ett par dagar nu så finns det inget att göra utan då måste jag ta bort honom.

Han MÅSTE bli bättre. Jag pratade med honom när vi väntade på sköterskan som skulle skriva in honom och sa att nu måste han kämpa allt han kan för att bli frisk igen. Hade han varit 4-5 år hade de inte skrivit in honom för då hade han antagligen inte orkat repa sig, men eftersom han är så ung så tyckte de att det var värt en chans.

Chansen att han blir bra är inte jättestor men den finns, så nu ber jag er allihop att hålla alla tummar ni har och be till allt ni tror på att han ska bli en frisk och glad kanin igen.

Jag är så sjukt ledsen och bara grinar, men ska åka till jobbet efter lunch. Här hemma kan jag ändå inte göra något för att hjälpa honom, ska bara försöka samla mig lite så jag inte behöver åka till jobbet och vara så här.

En liten Musse som nyss kommit till sitt nya hem