Det ska bli så jävla skönt att sluta jobba imorgon bitti så ni anar inte. Den här helgen har varit påfrestande på vissa sätt som jag blir galen av. Fan alltså, jag vet inte hur jag ska förklara det. Vissa av tjejerna beter sig som barn och kräver omedelbar tillfredsställelse, och säger saker som är så otroligt omogna så jag får spel.

En tjej har två gånger nu kläckt ur sig att hon tycker det är sjukt konstigt att det finns personal (jag) som är yngre än vissa intagna och att den personalen (still me) då ska "bestämma" över de som är äldre. Att det inte handlar om att jag ska komma och domdera och bestämma saker fattar hon inte, nej nej, för här får man ingen behandling alls. Och det är det som är grejen, de vill HA behandling. De vill att vi ska GE dem behandling. Att det är dem själva som ska göra arbetet finns inte, utan de ska kunna sitta på sina rövar och bli behandlade utan att anstränga sig ett jävla dugg.

Som tur är finns det de klinterna som inte ser det på det viset utan säger att det visst inte handlar om ålder utan om att man har olika kompetens och att just nu så vet personalen bättre vad som är bäst för klienterna. Men nej så är det absolut inte säger då den yngre tjejen, för hon vet exakt vad hon behöver. Och det är så förbannat skrattretande när hon säger så för hon om någon har inte en aning. Hon säger en sak och gör en annan, saker hon säger gör hon tvärtemot efter tio minuter. Ingenting är hållbart.

Och jag vet, det är en del av problematiken och det man ska jobba med och yada yada yada, men ibland är det bara så jobbigt att lyssna på så mycket skitsnack. De häver ur sig saker som är så otroligt korkade och motsägelsefulla ibland och då går luften liksom ur en och man vet inte vad man ska säga för det spelar liksom ingen roll. Jag skulle vilja filma dem, spela in dem så att de får höra sig själva om de någon gång kommer mogna. Spegling kanske vore något, det ska jag ta upp imorgon.

Men nu får ni inte tro att det alltid är så här, för tjejerna är världens goaste och underbaraste också och berikar mig mycket på min arbetsplats. Just nu är jag nog extra känslig för det är så mycket jag går och tänker på.

Jag känner mig så ambivalent till så mycket. Jag brukar ha energi till att göra en massa saker, nu orkar jag inte göra något känns det som. Jag vet inte vad det är riktigt. Och jag har ätit sjukt mycket onyttigt denna helgen, eller egentligen hela veckan. Så där äckligt och onödigt mycket. Det är verkligen allt eller inget just nu. Med det mesta.

Nej nu ska jag gå och lägga mig och längta till att jag är ledig imorgon och på tisdag.