måndag, augusti 14, 2006

Fuck you


Jag blir så jävla trött på att man måste försvara sig mot löjliga saker som tex vart man bor. Jag bor inte i något "fint" område, men det är mysigt här och jag trivs. Det ligger nära Rosengård ja, men det ligger lika nära Möllan. Men ändå känns det som om en del tror att man blir våldtagen eller rånad bara man sätter en fot utanför dörren här.
Det är så jävla nedvärderande att försvara sitt boende inför folk som själva anser att de bor så jävla fint. Och bara för att jag bor här så ska jag följa och/eller möta folk som ska hälsa på vid bussen eller tåget för att det är för farligt för dem att gå själva. Men jag då? När jag ska möta någon eller följa nån till bussen så måste jag jag sen ta mig hem själv eller gå själv till mötesplatsen. Någon som ser det så? Absolut inte.
Det är fan inte farligare att gå här på dagen eller kvällen jämfört med någon annanstans.
Det är jävla uppenbart med folk som ser ner på stället man bor på, som att man inte är lika mycket värd för att det inte står Limhamn i adressen.
Orka bry sig!!! Finns det inte annat att lägga ner energi på? Jag ser inte på folk annorlunda om de bor på Värnhem, mitt i stan eller på Lorensborg. Skitsamma, vi är väl lika mycket värda som människor ändå?
Spelar det verkligen så stor roll? Vart man bor? Vilka möbler man har? Vilken stil man har i hemmet?
Jag kan känna det som att om jag har fest så bryr sig inte folk om att vara speciellt försiktiga, utan kan göra vad fan som helst och vara vårdslösa för jag har ändå inget "fint" hem med dyra saker.
Och jag vill inte ha ett så kallat "fint" hem. Jag vill ha ett personligt hem. Alla med pengar eller ett IKEA-kort kan köpa sig en stil, men det krävs mer än så för att få det personligt.
Jag kommer bo här tills jag och Kalle köper hus, och jag trivs med det. Jag är inte rädd och jag känner ingen längtan efter att bo i något annat jävla fancy område, för sånt spelar inte mig någon roll. Jag har andra värderingar i livet.


Och när jag ändå spyr ur mig galla över det här med att känna sig nedvärderad.
Presenter. När folk fyller år så ska man självklart köpa en present, speciellt om personen i fråga bjuder på fest, middag eller något annat. Det är en fin gest och roligt att ge bort något.
Men på senare tid är det inte lika kul längre. Man får långt innan mail eller blir tillsagd vad personen i fråga vill ha, och jag får känslan av att köper jag inte det som önskas så får jag skämmas. Man kan inte köpa något fint man känner att det här skulle personen bli glad för om det inte har önskats. För presenten måste ju passa in. Oj vad den måste passa in, och nåde den som köper fel.
Jag önskar mig speciella saker av mina föräldrar, om det är något man behöver osm kanske kostar lite mer, likaså av mina farmor. Men annars brukar jag inte vilja "säga åt" folk vad jag vill ha. De är ju ändå mina vänner och släktingar, så de känner mig och vet vad jag tycker om. Och en present blir så mycket mer värd om någon själv funderat ut den och lagt ner lite tid och tanke bakom den.

Jag är så jävla trött på att allt ska vara så "fint" och fixerat och att man med materiella saker måste visa hur jävla fancy man är och vilken oerhört braaaaaaa smak man har.
But hey, that's just me.

6 kommentarer:

Mirja sa...

jag håller med dig i ditt inlägg både om bostadsområde och presenter. Jag bor oxå på ett "mindre attraktivt" område med hög invandrarantal och automatisk därför klassar folk detta som ett "högriskområde" och man ska vara extra försiktig, följa folk till spårvagnen mm.. Och det med presenter, jag blir väldigt förolämpad om folk säger åt mig vad de vill ha. Vadå? "du antar att jag ska köpa något åt dig" tänker jag. i de fallen blir jag vääldigt OSUGEN på att köpa något alls. jag köper en present om jag själv vill och hittar något som skulle passa personen i fråga. Jag vill inte köpa på beställning! dessutom gillar jag inte när folk förväntar sig saker utan jag uppskattar det när folk istället ser det som en bonus om man kommer och ger de något! suck.

Anonym sa...

Fy vad trist att du är i sådan situation. Låter ju hemskt om folk beter sig så mot dig! Och det med presenter är astrist, ifall folk börjar lista en önskelista utan att man ha frågat.
Slutligen var det en jättesöt bild :)

Mayumi sa...

Håller fullständigt med! Jag har fått massor av gliringar bara för att jag har valt att bosätta mig "på landet". Det skiter jag i, det är jag som bor här och trivs med det. Dessutom tycker jag att många som skryter med hur fina hem dom har o hyr dyra möbler de har köpt är totalt fantasibefriade. Man kliver in i en totalt steril hem miljö där allt ser ut som om det är tagt ur en IKEA katalog. Jag väljer hellre ett plottrigt hem inrett med känsla och kärlek :)
Skicka listor på födelsedagspresanger.....va fan e d för folk?? Skulle aldrig göra nåt sånt själv om det inte var Jocke då förstås :) Pinsamt!!!

Anonym sa...

Exakt så kände jag alla år jag bodde på Rosengård och senare Persborg... Fuck 'em I say. Bara man själv trivs så!

Anonym sa...

Jag tycker du har helt rätt!2 Presenter ska man ge med kärlek och ska inte handla om rätt stil eller ej. De ska ju betyda nåt liksom :)

Likaså med bostadsområde och möbler. Man ska trivas, det är liksom huvudsaken. Jag menar, folk trivs på olika sätt med olika saker och det bör ju folk kunna acceptera med tycker man :)

Anonym sa...

Haha, ska ju såklart inte stå "2 presenter" Jag slant på tangenterna ;D