MEN! Jag har blivit bättre. Förut gick jag aldrig ut osminkad eller orakade ben/armhålor. Nu bryr jag mig inte så mycket utan är oftast osminkad när jag är hemma och är ledig och att raka armar och ben var och varannan dag är inget jag gör. Jag är övertygad om att jag rakar mig för att JAG vill det men innerst inne kanske det inte är så, inte vet jag, men jag känner inte att jag bryr mig om vad andra tycker om just det iallafall.
Jag önskar att jag inte tänkte vad andra ska tycka om vad jag har på mig. Alltså inte vilka kläder jag väljer utan hur de sitter. Jag har på mig vilken klänning jag vill även om andra tycker den är ful men jag är rädd för att andra ska tänka att jag och min kropp ser FÖRJÄVLIGA ut i den.
När jag gör mig iordning för att gå på fest och tar i lite extra för att göra mig fin så kan jag känna mig väldigt fin när jag är färdig, men så fort jag träffar mina vänner känner jag mig alltid ful och fel eftersom de alltid är jättefina och ser så "rätt" ut och allt ser så bra ut på dem. Smink, hår, kläder.
Jag veeet, jag är störd och jag önskar jag kunde sluta men jag är väl som alla andra som "uppfostras" av veckotidningar. Och sen när man fick barn och känner en press att man ska se ut som man aldrig nånsin varit gravid typ tre veckor efter att man fött. Och jag ser ju väldigt mycket post gravid ut snart två år efter att jag har fött...
Ja ja, lite fredagsmorgonsfunderingar. Hur tänker och resonerar ni? Hur fixerade är ni av ert utseende och skulle ni vilja bry er mindre?
Idag känner jag mig fin i tunika och mamelucker från By Faith. Vi får väl se om den känslan håller i sig hela dagen.
4 kommentarer:
Jag tycker det är märkligt att folk som säger sig inte bry sig om ytan, bryr sig nästan mest av alla när de går ut stenhårt med hur mycket de skiter i vilket (så mycket att de måste samtala med terapeuter om saken). Det blir nån anti-effekt som förmodligen inte är bättre den. Tror du är bättre på vägen än hon som gjort fulresan, att skita hyfsat mycket i vilket känns nämligen som det bästa i sammanhanget. Sen att du verkar ha lite obefogade och halvtaskiga (mot dig själv) tankar om ditt och datt är nog rätt normalt. Men! Du mår bra och är en god människa. Du har en fantastiskt fin familj.
Vad är vackrare än det? Och vad spelar allt annat för roll?
:)
När jag läser om fulresan och det du upplever så känner jag mig skonad. Jag har alltid varit en pojkflicka så att vara snygg kommer långt ner på min lista. Bekväm ligger nog överst. Har nog aldrig känt att någon av mina vänner tyckt att jag ska vara hungrig och smal heller. Och mina ben är håriga. Jag gillar att fixa till mig för mig själv för det är nog inte så många som tycker att min stil är så snygg men jag trivs bra i den.
Jag valde att gå ner i vikt efter mina graviditeter för jag kände mig inte som mig själv och kroppen fungerade inte som jag ville. Men det är 5kg mer på mig nu än innan och jag är nöjd ändå.
Linnea baby det märks att vi inte träffats på länge. Det är nog bäst att vi får till det snart så du får se något operfekt som inspirerar dig lite ;)
Det var absolut inte en pik, utan mer något jag ville dela med mig utav. Eftersom du varit en av mina förebilder i många år Linnéa så vill jag inte att du ska känna så du gör ibland.
Skicka en kommentar