MEN, jag tog mig ut iallafall och det är huvudsaken. Det blev bara tre kilometer och det kan ju kännas lite fjuttigt men jag tror jag måste variera sträckorna mer. Jag är ingen snabb löpare men ganska seg, och det gör egentligen ingenting så länge jag utvecklas och når mina mål.
Martina Haag skriver om en helt störd händelse i sin krönika i senaste Runners:
När jag precis kommit i mål på Mälarömilen och står och flämtar i diket knackar en kvinna på min rygg.
- Ursäkta, får jag fråga dig en sak, är det du som är Martina Haag?
- Ja...
- Vad fick du för tid?
- Det blev... 54.20.
- Haha! Jag slog dig!
- Jaha?
- Ja, jag slog dig på Tjejmilen också och jag slog dig på Midnattsloppet, och nu slog jag dig igen, med över en minut!
- Jaha, grattis.
- Ja det är så kul, jag slår dig jämt!
Sen går hon iväg till sina kompisar som står och väntar en bit därifrån och ropar glatt:
- 54.20, vi slog henne allihopa!
Alltså, hemska människa! Pinsam, löjlig, äcklig. Jag skulle aldrig aldrig ALDRIG kunna säga så till någon. Även om jag tänkte det, vilket jag inte gör, så skulle jag iallafall hålla käften om det. Och det är ju inte så att Martina Haag skryter om att hon är så duktig och snabb när hon skriver om sin löpning utan hon skriver roligt och om hur kul det är. Hade någon kommit fram till mig och sagt något sånt hade jag velat ge personen på käften. Men mesen i mig hade inte vågat utan istället hade jag känt mig sämst och gått hem och gråtit. Hoppas den pinsamma kvinnan läser krönikan och skäms över sitt beteende, herregud har folk inget hyfs??
Martina, du är min förebild hur snabbt eller långsamt du än springer!
5 kommentarer:
Tror att det är bra att variera lite, lång pass i kan, lite kortare ibland!
Men fyyyy fan, ja jag hade oxå slagit den kärringen på käften... Gaaa vilka dumma människor de finns:(
Du är såååå inspirerande, tack!!!
Kram K
Men vilken idiot!!!
Man slutar aldrig förvånas över hur iqbefriade folk är!
En del människor är ju helt enkelt dumma i huvudet. Jag sprang fram till Martina Haag och Henrik Schyffert på Bokmässan för några år sedan och frågade snällt om jag fick ta en bild samtidigt som jag lyckades får ur mig hur bra jag tycker att de är. Om man ska säga något till människor så kan man ju vara snäll istället och visa uppskattning för det de gör.
Älskar Martina.
Folk verkar glömma att löpningen handlar om att tävla mot sig själv, inte mot andra. Vi alla har ju olika löpförutsättningar. Vi alla värderar löpning olika och lägger därmed mer eller mindre tid på det.
Varför är man stolt över att springa snabbare än en kändis som har löpning som hobby? Avundsjuka antar jag.
Själv hoppas jag varje gång jag springer ett lopp att Martina också är med. För jag vill kunna säga: jag sprang MED Martina.
:)
Skicka en kommentar