Imorgon, den 7 maj, blir Nemo 9 månader. Då har han varit utanför magen lika länge som inuti den och jag kan ju säga att tiden när han befunnit sig på utsidan har gått sjukt mycket snabbare.

Nemo har fått en otroligt stark vilja den senaste tiden. Han fattar så väl att han inte får rycka i gardinerna men han kryper dit, sätter sig, tar ett stadigt tag och sen tittar han på mig och rycker för glatta livet. När jag säger till honom och går för att ta bort honom så kryper han snabbt därifrån eller så blir han asförbannad när jag tar bort honom och kastar sig bakåt. Om jag då inte håller i honom slår han sig ordentligt.

Han äter otroligt bra, allt han får går ner. Jag har lagad portioner i frysen men ofta får han den mat vi själva äter som jag mixar lite med stavmixern. Hans ena tand nere har tittat upp och den är vass! Sömnen är bra men han har blivit svårsomnad på kvällarna igen. Nu har han kommit på att han kan krypa runt i sängen så när man tror han somnat för att det varit så tyst ett tag börjar han storgråta och sen vet man inte riktigt var i sängen han är. Han sover bättre på dagarna iallafall. Jag bäddar ner honom i vagnen och gungar den tills hans somnar och så ställer jag den nedanför ett fönster på baksidan så jag kan höra när han vaknar.

Jag håller på att lära honom kasta boll och det går faktiskt bra. Han kastar bollen till mig och så tycker han det är kul att ge den till mig och jag säger tack, för att sen ge den tillbaks och säga varsågod. Han håller på att lära sig pussas också. Jag säger puss och plutar med läpparna och då gapar han lite och trycker sina slaskmun mot min.

Han är världens goaste lilla bebis men jag hoppas verkligen vi kan få honom att sluta vara så hårdhänt. Tips mottages gärna. Nu säger jag till honom och tar bort honom men han skrattar bara.

Nemo har fått en liten nätpåse med handtag där man kan stoppa fruktbitar som bebisar kan smaska på utan att få i halsen. Nemo har inte fattat grejen än.