onsdag, september 19, 2007

Ont under fötterna

Idag hände en fantastisk sak på träningen!
Onsdagar är de jobbigaste träningarna för då kör vi två timmar capoeira. Men det är bra för då finns det tid för att öva på lite mer akrobatiska saker.
Iallafall, det var det fantastiska jag skulle komma till.
Vi övade på att stå på händer och jag har alltid kommit upp bra på händerna, rakt upp men sen ner igen.
Jag har blivit så feg med åren och det är svårt att våga eftersom jag är så rädd för att slå ihjäl mig. Men idag gjorde jag en liten liten sak som blev en stor förändring.
När jag ställde mig på händer så vägde jag över aningens mer än jag normalt vågar och då stod jag där, på händer, och jag stod kvar!
Jag blev själv så förvånad, för när jag är van att gå ner igen så stod jag bara kvar. Jag var tvungen att skrika: Men gud, KOLLA! och sen ramlade jag ihop i en skrattande hög.
Mina kära kamrater fick också ett gott skratt eftersom de tyckte det var så komiskt att jag verkligen lät helt chockad när jag ropade.
Jag stod på händer ett par gånger till OCH JAG KAN FAKTISKT! Jag är jätteglad eftersom att jag för en gångs skull får vara bäst på något nytt vi tränar.


Det var för övrigt en väldigt rolig träning för vi spelade Maculelê som är en afrikansk dans där dansarna "kämpar" med käppar. Det är skitmysiga rörelser och det låter så härligt när man slår pinnarna hårt mot varandra. Men jag är sjukt rädd för att någon ska råka slå mig på fingrarna. Jag är en sån tönt! Spela roll liksom, man ska känna att man lever..


Tog en ridtur på den "härliga" hästen Leo idag också. Jag har hört skräckhistorier om honom, hur han får frispel och bockar och beter sig som en stor idiot.
Hittills har han mest varit tung och seg men idag hade han bestämt sig för att jävlas med mig.
Först vägrade han låta mig tränsa honom och så var han helt stirrig när vi kom ut på ridbanan. Det blåste rätt mycket och han fjantade sig en del pga det.
Men det gick hyfsat iallafall, tills han fick fnatt och bestämde sig för att han absolut inte ville ha mig på ryggen. Han tvärvände och började bocka för glatta livet. Det var typ hundra år sen jag satt på en bockande häst men instinktivt satte jag mig tungt i sadeln, lutade mig bakåt och samlade upp honom igen. Jag trodde jag skulle fara i marken efter två-tre språng men lyckades fan sitta kvar.

Jag kanske ska bli rodeoryttare istället? Eller nåt där man kan få stå mycket på händerna?

2 kommentarer:

Mercedes de Suecia sa...

Vad du är duktig va? Du har inte trännat sååå länge för att kunna redan står på händerna!!! gratis min vän men akta dig med pinnar.. det låter farligt... heheheh nu låter jag som en mamma.... ush

Anonym sa...

Grattis till handståeendet, det är en härlig känsla när man står där upp och ner! :D