Obsession

Lillan har blivit helt sjukt besatt av mat.

Hela hennes existens går ut på att hitta något att äta. Vart jag än sitter så kommer hon och tigger. På balkongen sitter hon under stolen och undrar när jag ska bjuda henne på något. När jag sitter vid datorn kommer hon och glor på mig, och går jag in i köket kommer hon rusande och slirar i hallen, för i köket, det är ju där maten finns!

När hon var liten ville hon aldrig gå in i buren på kvällen, numer sitter hon i buren hela tiden man är i köket för hon hoppas det ska vara kväll och hon ska få sin nattmorot.

Och inte kan jag neka henne godis i tid och otid. Hon är gammal nu och får det hon vill ha.

På morgonen när man kommer ut i köket så kastar hon sig fram till burgallret och rycker och sliter i det med tänderna för hon vet att det vankas godis och en liten portion lyxmat. Dygnet runt har hon tillgång till pellets men det är inte så gott tycker hon.

Men tjock blir hon inte. Fast all den energi hon lägger ner på att springa, hoppa, klättra och gå på bakbenen när hon letar efter mat bränner väl en del kalorier.

Hon har tom hoppat upp och ätit upp en av mina pelargoner ute på balkongen! Och igår kom jag på henne när hon mumsade i sig det allra allra sista av den pyttelilla stammen som fanns kvar...

Och jag tyckte väl det var små kanintuggor på pumporna...