How did she do it???

Det är många som har frågat hur jag egentligen lyckades gå ner i vikt. Ibland undrar jag det faktiskt själv eftersom jag under lång tid velat men inte haft den rätta motivationen.

Sommaren 2000 flyttade jag ner till Malmö och när jag gjorde slut med N i oktober och Marika flyttade in hos mig mådde jag så fantastiskt bra att jag kunde börja leva igen.

Tyvärr intogs det mycket skräpmat eftersom Marika började jobba på McDonalds och spriten flödade på helgerna. Fredag och lördag varje vecka festade vi och söndagarna var obligatoriska bakisdagar med chips och McDonalds.

På natten på väg hem från KB var alltid ett besök på Burger King inplanerat. Detta i kombination med ett stillasittande jobb gjorde att jag ganska snabbt la på mig ca 10 kg.

I många år hatade jag hur jag såg ut men jag kunde leva med det (tydligen). Det var många: På måndag börjar jag äta bättre/träna/banta osv osv..
Det funkade aldrig.

Sommaren 2003 gjorde jag ett försök att räkna points hemma och gick ner ett par kilo men gav snabbt upp.
Vintern 2005 mådde jag väldigt dåligt och rasade många kilo i vikt men de kom snabbt tillbaks efter att ha bärjat äta en medicin som hade som biverkning att öka aptiten.

Men i november/december förra året tog jag det slutgiltiga neslutet: Jag SKULLE gå ner i vikt. Jag hade då verkligen börjat hata min kropp och efter att ha börja plugga och åka bil till skolan varje dag kände jag mig fetare än någonsin.
Jag rådfrågade en klasskamrat om vad som var bäst: Viktväktarna eller Viktklubb.se.
Ganska snabbt bestämde jag mig för att VK var det bästa alternativet för mig och den mentala förberedelsen kunde börja.

Jag bestämde mig för att gå med i VK den 8 januari eftersom jag då kommit hem från mamma och pappa och låta 2007 bli en nystart.
När jag var i Kättbo så "passade jag på" och åt massor av chips och godis, och tillslut mådde jag verkligen dåligt av mig själv och hur jag såg ut. När jag åkte hem längtade jag efter att få börja i VK och ta tag i äcklet till kropp.

Jag köpte en digital våg (bäst eftersom man då kan se minsta gram upp eller ner) och så informerade jag alla om att jag numer räknade kalorier för att slippa bli bjuden på onödiga frestelser och för att sen lätt kunna förklara om jag inte kunde gå ut och äta osv.
Jag bad Kalle hjälpa mig genom att inte köpa hem onyttigheter eller äta sånt jag är svag för mitt framför mig och det lovade han.

De första 3 veckorna höll jag mig superstrikt från allt onödigt socker och onyttigheter och unnade mig ingenting "extra". Jag la upp min matdag direkt på morgonen för att lätt kunna ha kontroll över kalorierna och jag köpte aldrig hem onödig mat utan kollade noga energiinnehållet på allt jag köpte.

Det kanske låter komplicerat och krångligt men när man väl fått grepp om VK's sida så blir det enkelt. Man får se det som ett projekt och göra det till en grej när man letar nya recept. Ofta blir man överraskad av vad man kan äta utan att kalorierna skenar iväg.

Om jag skulle festa eller äta något onyttigt så såg jag alltid till att träna och beräkna allt jag stoppade i mig och tänkte dricka i förväg.
Jag hade mycket stöd från mina vänner och från Kalle. Alla peppade mig och var förstående och jag kände mig enormt duktig när de sa att jag blivit så smal och fin efter att ha gått ner typ 3 hekto..;)
Jag började dansa samba och det var så roligt att jag verkligen ville gå och träna varje gång.

Jag redovisade allt på bloggen också vilket var lite press i sig. Det är ju mycket roligare att redovisa ett minus än ett plus. Jag vägde mig aldrig annat än på VK's vägdagar, jag tror det förstör mycket. Antingen att man blir deprimerad och känner att man lika gärna kan svulla loss om man ändå gått upp, eller att man kan unna sig för att man varit duktig och gått ner.
Det är bättre att ha det som en liten morot varje måndag och det blir ganska spännande.

Jag gav mig fan på att gå ner i vikt och jag gjorde det. Jag gick stadigt ner många veckor och det gjorde att jag blev superpeppad och hade motivationen att kämpa på.
Man måste verkligen VERKLIGEN vilja och vara beredd på att göra uppoffringar men det är värt det. Känslan av att se sig i spegeln och se smal ut, eller se snygg ut i sina kläder är oslagbar.

Så mina bästa tips är helt enkelt:

• Förbered dig mentalt ganska lång tid i förväg.
• Håll dig helt från sötsaker och onyttigheter första veckorna.
• Tjuvväg dig inte.
• Ha små delmål och belöningar på vägen.
• Räkna ut kaloriinnehåll INNAN du äter. Beräkna så lång tid i förväg som du kan.
• Börja träna något du tycker är kul.
• Träna INNAN du ska festa/äta onyttigt och behöver extra kalorier.
• Ha alltid med frukt eller grönsaker.
• Berätta för omgivningen om ditt projekt och be om pepp och hjälp.
• Tänk på ditt mål och hur bra du kommer må ju mer du går ner i vikt)
• Ge fan i att fuska!!! (Och även om du gör det, ge inte upp)
• Hitta den metod som passar DIG bäst att gå ner i vikt på.

LYCKA TILL!