torsdag, april 19, 2007

Diskussioner

Efter många telefonsamtal så fick jag reda på att skolverkeets regler gäller inte på en folkhögskola och att varken folkbildningsrådet eller KY-myndigheten har liknande regler eller ens riktlinjer.
Jag tog upp ärendet med en av kursföreståndarna som inte hade någon aning om detta men som rådde mig att prata med läraren det gällde och efter ett tag hämtade hon mig för att han ville jag skulle ringa honom.
Jag ringde upp honom och han förklarade det med att det måste varit ett missförstånd. Detta provet skulle vi haft i vilket fall. Men jag frågade varför han då använt ordet bestraffning om det men han bortförklarade sig med att det måste ha blivit ett missförstånd eller att han skämtat på sitt speciella vis som vi i klassen inte fattar.
Jag tog även upp med honom att jag personligen känner mig ansvarig om andra är borta eftersom han blir sur på oss som väl är där. Jag sa att jag tyckte det var orättvist att han ska lasta oss som är där för att andra inte pallar komma till skolan och att det känns skit att han ska bli arg för det.
Och där gav han mig faktiskt rätt, halleluja! Jag ska nog köpa en lott idag.
Det kändes inte som om vi kom så långt per telefon och det berör ju inte bara mig utan hela klassen så vi sa att på onsdag ska vi diskutera igenom det här ordentligt och då hade även han några saker att ta upp.
Så vi får väl se hur det går med den här rysaren...

Mitt individuella samtal gick bra idag iallafall. Jag fick mycket beröm om att jag var väldigt duktig på att skriva, analysera och reflektera. Jag hade höjts till skyarna av de jag mött under min LIA-period och läraren vi hade i drama förra terminen hade sagt att jag hade en mycket ödmjuk framtoning.
Alltid kul att få höra positiva saker som andra upplever om en som person.

Igår var jag så irritead att jag glömde skriva om MI-samtalet jag och Lina hade igår. Under 45 minuter så behandlade vi en grupp på 4 personer som hade ett fiktivt problem som vi bara visste litegrann om och sen kunde de spela ut i princip hur mycket de ville.
Både jag och Lina var skitnervösa innan eftersom vi aldrig gjort det innan, det kkunde gått hur som helst och vi blir filmade, samtidigt som hela klassen sitter och observerar och antecknar.
Men vi klarade det galant. Direkt vi satt oss och Lina började prata så försvann nervositeten. Vi ställde många bra frågor, var lugna och vårt sammarbete funkade hur bra som helst.
Efteråt fick vi mycket bra kritik fårn hela klassen och läraren sa att vi hade talang. Lina var den som frågade och benade sig fram till svar medans jag gjorde mycket bra reflektioner och tolkningar på hög nivå.
Det var verkligen skitkul att höra och jag kände mig nog ett par centimeter längre när vi gick därifrån.

Nu ska jag sluta skryta om mig själv för idag och gå och laga mat.. Måste klura ut vad bara.

1 kommentar:

Anonym sa...

Åh, vad skönt att höra att det finns folk som verkligen orkar ge sig på lärare som flippar ur ibland! I min skola är det som gäller mest att lida i det tysta, och tyvärr har jag väl blivit lite sådan själv tycker jag. Och det är så onödigt. För man kan ju verkligen göra skillnad om man verkligen vill.