För ett år sen såg jag ut såhär:

Bilden är tagen på Kalles födelsedag och på lördag fyller han år igen. Jag var höggravid, sjukt mycket vatten i kroppen, ont i fötter och rygg. Jag hade ingen aning om vad jag hade framför mig och nu har det snart gått ett år. Världens bästa år. Det var jobbigt att vara höggravid i värmen men jag tycker jag klarade mig bra ändå. Fast det är kanske bara i efterhand jag tycker det, jag har nog glömt hur jobbig och gnällig jag var.

Något som kan göra mig lite ledsen är att "alla" sa till mig att jag var så fin och inte alls så gravid-sliten ut eller vad man ska säga. Men i efterhand har flera stycken sagt att ojojoj så stor du var! Du var väl svullen från rätt tidigt i graviditeten? Herregud, ibland pratar XXX om hur sjukt stor du var!

Visst, jag var stor och allt det stämmer men det kanske inte är så kul att höra? Där gick jag och trodde att folk tyckte jag var skitsnygg trots att jag var megagravid och så i efterhand är man ett skämt liksom.

Jaja, det spelar ingen roll för hur svullen och stor och tjock jag än var så kom världens finaste lilla pojke till oss och han är värd alla spruckna hälar i världen. Idag åkte han med Kalle som skulle fixa en foderautomat till vildsvinen i Agusa för att spendera dagen med sin farmor. Det var hennes egen förfrågan och jag tycker det är jätteskönt att få en dag när jag är helt själv. Jag ska plocka ihop lite efter tornadon Nemo, rensa hans garderob och kanske städa iordning på ovanvåningen där tornadon Linnéa dragit fram.