Nu får det vara nog!!! Efter min extremt slappa vecka där jag inte rört på mig ett dugg förutom på karnevalen i fredags och en kort show i onsdags känner jag hur min kropp har sugit åt sig varenda kalori jag matat den med. Och allt sätter sig på magen. Det är så fult, jag hatar det, och magen är lätt den kroppsdel som är absolut fulast på mig. Om ett par-tre kilon satte sig p rumpan eller höfterna eller fördelade sig lite bra på kroppen skulle det inte spela någon roll. Men jag är stor upptill och liten nertill, smala ben, liten (platt) rumpa och obreda höfter men stor mage, bred midja och big tits. Fulaste kroppsformen, hata hata hata.

Ja jag vet, jag är helt kroppsfixerad och bla bla bla, men det är inte så kul att känna sig som en kossa fastän man gått ner en massa i vikt. Just nu känner jag mig som för 10 kg sen och det känns som om jag fårtfarande kan gå under beskrivningen tjock/mullig eller vad man nu vill kalla det. Och jag hatar att känna så, jag vill känna mig snygg! Det är otroligt viktigt för mig, för om jag känner mig ful så mår jag inte bra. Det låter väl ytligt och jävligt men så är det. Genom att vårda mig själv (både utsidan och insidan givetvis) så är jag en gladare och roligare person.

Nej nu ska jag ge mig ut på en morgonpromenad och sen är det stenkoll på maten. Jag är dock fortfarande förkyld och det retar mig. Varför går det inte över? Jag är fortfarande snorig och hostar slem.