Levande död

Klockan 18.30 igår ringde de från häktet och undrade om jag kunde komma in och jobba natt med en sjukhusbevakning. Jag var lite tveksam först eftersom detta är mina enda lediga två dagar i rad på ett tag och att jag inte kunnat förbereda mig med att sova något.
Men eftersom jag är en så genuint god människa så sade jag naturligtvis ja i slutändan.
Fick slänga ihop lite mat eftersom jag inte ätit middag och byta om för att vara på häktet 19.30.
Tiden då dödspasset började.

Jag och Zamori tog en bil till MAS akutvårdsavdelning och löste av Monica och Samuel som suttit där under dagen.
Fy fan så jobbigt det var. Att sitta rätt upp och ner på en stol hela natten var jobbigt och tiden gick långsamt. Ett litet plus i kanten var att i rummet mitt emot det vi bevakade låg någon som verkade ha problem med tarmtömningen eftersom det luktade så jävla äckligt därifrån hela tiden. Det låg någon med stomipåse där inne och ja, det luktade inte hallon.
Men det gick hyffsat snabbt fram till 3 ungefär, sen blev det värre.

Kl 6 var jag så hungrig att jag mådde illa och kl 7 kände jag mig helt snurrig. 7.55 kom äntligen de som skulle lösa av oss och då kände jag mig nära döden. Hade de kommit bara en liten stund senare hade de fått lägga in mig.
Vi tog bilen tillbaks till häktet, jag lämnade in handbojorna och slutade passet kl 8.30.
Cyklade hem och tog en dusch och stupade i säng kl 9 imorse. Kl 13 ringde Kalle och väckte mig. Såklart.

När jag vaknade var det strålande sol, är det inte det just lovely??? Enda fina dagen och jag känner mig som en död sill. Vill inte sova mer heller eftersom jag jobbar imorgon och börjar 7 och vill kunna somna ikväll..

Så, 13 timmars arbete, 19.30-8.30 ,med en i stort sett konstant bajslukt kommer kännas fint i plånboken sen.