Snabbspolning

Jag längtar hem så mycket nu.
Vill att det ska bli den 21 december så jag får sätta mig på tåget till Mora och träffa mamma, pappa och hundarna.

Skalade nyss en clementin och doften av den fick mig att längta ännu mer.
Känner mig trött och ensam, fast Kalle är hemma.

Pratade med mamma i telefon innan och berättade om allt som hänt på Kirseberg och hon blev jätteupprörd och det värmde.
Någonstans inom mig var jag nervös för att berätta för jag var rädd att hon skulle ta lite lättvindigt på det. Mamma och pappa kan göra det med en del allvarliga saker ibland. Jag vet inte varför men jag tror det är för att de tycker det är jobbigt och inte vet hur de ska reagera och vad de ska säga.

Men de är bra. Bäst i världen. Jag önskar bara att de ville komma ner och hälsa på mig någon gång.