Så befriande att ni känner igen er i min misär! Jag önskar att fler kunde kräka av sig om hur de känner och hur saker faktiskt kan vara. Man blir matad av allas perfekta hem, snälla barn och nya inköp hela tiden så det känns som att "alla andra" alltid har det så jäkla fint, hur mycket pengar som helst och barn som bara sitter och tindrar. Det är knappt så man kan prata med någon om man själv skulle ha problem med typ pengar eller i förhållandet för alla andra är ju så perfekta och har det tipp topp på alla plan.
Jag ÄLSKAR verkligen Instagram men visst blir man påverkad av alla andra. Och jag är väl kanske inte så mycket bättre själv där. Bilder på gulliga barn, nya soffor, runfies... Men här ska bättra mig, visa kaoset emellanåt, det fula, det sanna. Oftast är det då man får feedback, när andra kan andas ut och känna att vi inte är så olika ändå.
Kan inte ni också göra det? Ge lite av den andra sidan också så jag får läsa och titta och andas ut litegrann?
Chibs är iallafall alltid snäll...
7 kommentarer:
Jag kan känna så ibland, att jag bara skriver och visar det som är bra. Nu är det ju iofs mest träning på min blogg, men jag kan ju dela med mig av riktigt kass träning också iaf! :D
Du kan få lite av min misär på en gång: svullen, grinig, trött (pms). Köksexprimenterade igår och orkade inte diska, kom upp i morse till diskberg, att katterna vält en blomkruka och lekt med jorden plus att någon kräks (alltså katt, inte Daniel..haha) på golvet. Just då kändes det som att hela mitt liv var misär och att ALLA andra minsann är mycket duktigare, fräschare och mer organiserade än jag..
Så kan vi nog känna oss allihop, det är ju ingen som har ett perfekt liv. Mitt största problem nu är att jag är sjukt trött, det kommer visserligen att bli bättre och det kommer ju något positivt också. Jag har ett tvättberg och disk och ett barn som är minst lika envetet som jag :).
Vill du höra om misär ? här kommer min: Min mans cancer har spridit sig till lever i en mycket mer omfattande grad än för 3 månader sedan, metastaser har man också minsann hittat i BÅDA lungorna !!! Behandlingen som han gick igenom hjälpte inte ett skit.... prognosen nu är typ 6 månader kvar.... Dottern har blivit värsta revolutionär och är med i alla demonstrationer vilket gör att jag inte kan tänka på nåt annat än att polisen kommer att slå ihjäl henne...Jag jobbar fast alla runt om kring mig tycker att jag ska stanna hemma.... men jag är varken smal eller rik , alltså har inte råd att vara hemma med honom om han inte mår kass annars skiter jag i vilket o stanna.... Jag har blivit bara tjockare o tjockare o hatar mitt kropp.... efter 2 år utan cigg... har jag fått en återfall o nu röker jag igen... ja, du vet... livet leker här hos mig ! I vissa stunder blir jag hemsk bitter men kan inte sluta blir glad med andras glädjen. Och det är skönt.... Men ibland när jag går till jobbet 6.30 am igenom Kungsgatan och ser folket som springer under snön, ja..dem får vara tacksamma att jag inte har en pistol med mig.... Kram till dig, Mercedes.
Mercedes: nu får jag sjukt dåligt samvete när jag läser om hur du har det, du har ju misär på riktigt. Så som jag har det är ju en barnlek i jämförelse. Jag kan inte föreställa mig hur du har det men jag hoppas att du kommer ihåg dig själv i allt detta. Tillåter dig vara ledsen, ta hand om dig själv så din kropp orkar med all stress och påfrestning som du måste känna. Usch jag blir så ledsen när jag tänker på hur Du har det... Kram!!!
Tror att hela min blogg är alldeles för #keepingitreal just nu. Skulle nog behöva lite fluffiga kuddar och nyputsade fönster och flexade muskler. Istället för typ det här: https://beatatjata.wordpress.com/2014/11/26/valkommen-hem-till-mig/
Jag känner igen mig i detta!
Skicka en kommentar