söndag, december 28, 2014

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Mina föräldrar skulle komma till oss imorgon för att fira nyår här. Jag har sett fram emot det så himla mycket, de har aldrig varit här i juletider och vi har inte setts sen i augusti. Men när jag var på Willys i förmiddags med en fullproppad vagn så ringde det. Min mormor hade blivit jättedålig och när min morbror skulle åka dit så hade han rasat ihop och de trodde han fått en stroke. Mamma sa att de var tvungna att åka hem igen från Norrtälje istället för att fortsätta till oss och det är ju självklart. Det var lite mycket att ta in där i en gång på Willys måste jag säga. Vi tänkte ju åka till Dalarna i februari men det kändes ju jättetråkigt att få ses på ännu ett par månader och när Kalle föreslog att vi skulle åka upp nu blev jag så lättad. 

Men vad skulle jag göra med en vagn full av varor? Det var verkligen en storhandling. Jag gick fram till en kvinna som jobbade på Willys och sa att jag hade massa varor  men var tvungen att åka. Hon frågade om jag ville komma tillbaka sen och hämta dem och då började jag gråta! Usch vad jobbigt det var, men den kvinnan alltså. Hon kom till mig direkt och kramade om mig, en RIKTIG kram som var så fin och jag bara sög åt mig av den. Alltså den kvinnan, så fantastisk. Om hon bara visste hur fint det kändes. Sen sa hon att hon fixade med alla varor och undrade sen om jag var okej så jag kunde köra hem. Sån medmänsklighet...

Lite senare på dagen ringde mamma och då hade mormor gått bort.. Det är såklart jättesorgligt och ledsamt med samtidigt var det det bästa för henne. Hon levde inte ett värdigt liv på slutet. När jag var barn var jag och min kusin ofta hos mormor och morfar på Berget. Många fina minnen, det var där jag och Marika lärde känna varandra för snart 30 (!!!!!!!) år sen.

Min morbror hade iallafall kommit på fötter igen, det var tack och lov bara ett blodtrycksfall som drabbat honom. Men det känns väldigt bra att åka upp ändå, då finns vi där och barnen gör kanske allt lite lättare och gladare. Jag har paniktvättat och eldat som en galning i kaminen för att allt ska torka, fixat djurvakt och grejat idag så imorgon bitti åker vi.


8 kommentarer:

Anonym sa...

Fina Linnea. Beklagar verkligen...

Vilken människa på Willys alltså. Tacka henne nästa gång.

Hoppas ni får en mysig tid ändå.

Nina

Ninni sa...

Så sorgligt! Men fint att få se medmänsklighet när man behöver den som mest!

Hoppas att resan blir bra, viktigast är att få vara nära de som är viktiga.

Anonym sa...

Stor stor kram till dig ! Mercedes.

Unknown sa...

Stor kram och kör försiktigt!

Jenny Shima sa...

Vad tråkigt med din mormor, jag beklagar verkligen.
Det är skönt att det finns så omtänksamma människor som hon på Willys.
Jag hoppas också att ni får det bra trots allt och kör försiktigt.

Stor kram

Helena Nimbratt sa...

Åh så tråkigt! Beklagar sorgen Linnea!! Stor kram till dig!

Anonym sa...

Vilken fantastisk kvinna på Willys! Sånt värmer verkligen hjärtat..!!

Beklagar sorgen för din mormor. :-(
Men som du säger; skönt för henne trots allt.

Hoppas ni får en bra vistelse hos dina föräldrar med många kramar och kärlek!

Kram M

Emma sa...

Beklagar mormor ❤️ Skönt att allt löste sig så ni kunde komma iväg iaf.
Kram