söndag, augusti 25, 2013

Gubbjävel

Ni vet att jag skrev förut att jag aldrig ångrar ett träningspass? Idag gör jag fan det. Eller inte träningen i sig, men att jag gav mig ut..

Jag var  lite arg och ledsen redan när jag stack iväg och ganska snabbt fick jag en tung huvudvärk. Benen var tunga som bly efter en vecka av betydligt mer träningen än de är vara vid och jag kände att jag bara ville vända hem. Men jag kämpade på och efter nästan nio kilometer så kom jag springande på en gång- och cykelbana som går förbi 4H-gården då jag hörde två personer som ropade ganska högt. Jag vände mig åt deras håll och ser två stora hundar komma rusande mot mig, en schäfer och en golden. Jag blev livrädd och visste inte vad jag skulle göra men stannade och stängde av iphonen som jag lyssnade på. Hundarna cirkulerade runt mig och efter dem kom en medelålders man tillsammans med vad jag gissar är hans son på typ 10-12 år. Jag som var både rädd och arg ropade:
- Ni får ju ha hundarna kopplade fattar ni väl!!

Då fick jag ett så jävla nedvärderande svar:
- Gjorde dom dig nåt? Åt som upp dig? sa den medelålders mannen.
- Nej de gjorde ingenting, svarade jag. Men jag är väldigt rädd och tyckte det var obehagligt. Ni måste ju koppla dem om ni inte har pli på dem.
- De gick inte ens fram till dig, de springer för sig själva, sa mannen.

 Då blev jag om möjligt ännu mer arg eftersom han inte verkade bry sig ett skit. Jag kände mig så förlöjligad och förminskad, och framförallt väldigt rädd.
- De kom ju springande efter mig, fram till mig!
- Ja men om hundarna inte var snälla så hade de inte fått gå lösa, var det fantastiskt underbara svaret jag fick.
- Jag har blivit biten av en hund och är otroligt rädd så just det spelar inte så stor roll, sa jag.

Pojken kopplade den ena hunden, golden retrievern och gick en bit bakom men gubben fortsatte gå med hunden lös. Jag blev så förbannad av att han bara ignorerade mig och var så oförståenden så jag sa:
- Det är ju faktiskt koppeltvång!

Och då reagerade mannen. Han vände sig emot mig och gick fram till mig och ställde sig nära och riktigt bröstade upp sig och kändes väldigt hotfull.
- Jaså, finns det? Och var står det nånstans??
- Ja men det är koppeltvång överallt, hela tiden! Speciellt den här årstiden, sa jag.
- Ja på vissa platser kanske, sa gubben och fortsatte gå. Hunden sprang som den ville.

Jag fortsatte gå en bit bakom och insåg att han inte skulle bry sig vad jag än sa så tillslut sa jag bara:
- Kan du inte vara snäll och hålla din hund så jag kan springa iväg?
- Du kan springa, han gör ingenting.

Då höll jag på att få spel. Fan alltså vilken respektlös jävla SKIT! Jag ville  börja grina men stålsatte mig och sa:
- Men jag ber dig här, som en medmänniska, att du bara håller din hund en stund eftersom jag är jävligt rädd. Varför kan inte du respektera mig och acceptera det??

Och aset bara fortsatte gå, svarade mig inte ens, och jag hade sån jävla lust och bara gå fram och ge honom en käftsmäll. Men det gjorde jag inte utan skrek efter honom:
- Men skit i det då GUBBJÄVEL!

Sen sprang jag hemåt men kom inte så långt för jag var tvungen att sätta mig på en bänk då jag knappt kunde andas för jag var så upprörd, ledsen, förbannad och arg. Tillslut sprang jag hem och Kalle undrade vad som hänt och när jag berättade så blev han fly förbannad och tog bilen och skulle leta rätt på gubben. Han hittade honom inte, och det var kanske lika bra för han verkade ju för fan inte riktig någonstans.

Jag blir så jävla arg när jag tänker på det. Jag tror säkert att hans hundar är världens snällaste, men det spelar ingen roll! Hur svårt hade det varit för honom att bara hålla sin hund i halsbandet och stå still medan jag kutade vidare? Gjorde det ont i honom att han blev tillsagd? Blev hans manlighet sårad? Det var som om att han verkligen ville poängtera att regler kanske gällde andra, men inte honom. Och vilka signaler sänder han ut till sin son som gick tyst bakom och i alla fall hade vett att koppla den andra hunden.

Jag önska att jag hade frågat efter hans namn eller tagit ett foto på honom men det är lätt att komma på sånt i efterhand. Få se om jag ser honom fler gånger, hoppas inte för då kommer min instinkt säga att jag ska sparka in kulorna på honom och krossa hans knäskålar.

 Ett bett som tyvärr har satt djupa spår...

11 kommentarer:

Marie sa...

Nä fy faan!! Det va det vidrigaste jag hört på länge! Hoppas hans egen hund hoppar upp å biter honom i ballen!! Ursäkta språket men jag blir så förbannad och ledsen att det finns sådana människor därute!
Kram på dig Linnéa, du sa och gjorde allt helt rätt!!!

Jenny Shima sa...

Jag blir så förbannad när jag läser det. Respektlösa gubbar och kärringar ska inte ha lösspringande hundar. Nästa hundägare som säger att hunden är så snäll och bara vill hälsa när den rusar fram till mig åker på en propp. Inte hunden men ägaren. Jag har aldrig blivit biten men tycker att det är väldigt obehagligt med hundar som bara rusar fram på det viset.
Du gjorde helt rätt.
Kram

Linda sa...

Men herregud vicken vidrig gubbe! Hoppas hans son (eller vad det var) inte tar efter och blir en lika stor skitstövel!

Kram!

Anonym sa...

Det är så himla äckligt ! MÅNGA som har hundar tror att de har rätt att ha hundarna hur som helst o tycker att vi alla andra som är rädda för hundar eller inte tycker om alls hundar måste stå ut med deras varelse... Man blir så trött på sånt ! Det är precis som när man åker buss och så sätter sig en med en hund i famnen som luktar på en och uschhhh skit äckligt tycker jag att det är... och man kan inte säga nåt för då är man en idiot eller en okänslig människa som inte gillar deras hundar! FY säger jag bara. Stackars du Linnéa. Jätte kram. Mercedes

schmut sa...

Det är koppeltvång i mark just nu men det kan man undankomma om man kan säkerställa att hunden varken jagar, driver eller stör vilda djur. Dessutom är det kutym att hålla in sina hundar om någon kommer och man har en hoppig/glad/ivrig hund.
Rent tekniskt kan du faktiskt polisanmäla honom enligt lagen för tillsyn av hund, men frågan är vad det skulle ge.

Tyvärr verkar det finnas någon schism mellan joggare och hundägare, där ingen förstår den andra. Hundägare vill vara överallt och det vill joggare med.

Ett tips är annars att alltid ha med något snask för hundar alternativt bröd/korv/chips/annat stinky. Kommer hundar emot dig så kasta snasket och du blir av med hunden. Skulle människan ifrågasätta vad du gör är det bara att ta upp Lagen om tillsyn av hund (och katt). Kasst att man ska behöva göra så men så länge de flesta hundägare inte verkar vara joggare, så är det bättre att ta det säkra framför det osäkra dvs muta hunden och skita i ägaren.

Ninni sa...

Jag hatar hundägare som försvarar sig med att deras hund är snäll. För vad spelar det för roll om jag är en galning? De borde bry sig mer om sin hund! Och alla andra!!

Marina sa...

Vilken idiot! Jag avskyr också hundägare som har hunden lös! Jag ber dom också koppla/ta sin hund om dom inte själva fattar det.......

Anonym sa...

Blir upprörd av ditt inlägg! Fy f-n vilken människa.... :-O

Synd att du inte tog bild eller uppfattade namnet. Eller ja, att din sambo inte hittade honom. Faktiskt. Han hade behövt sig en läxa!

Kramar

Sara Skinnar sa...

Vad ledsen man blir av att läsa det här. Vilken otroligt respektlös människa du stötte på där.

Hoppas att du får en bättre dag idag!

Du är grym!

Magdalena sa...

Hemska människa! Det finns så mycket idioter därute. Jag förstår att du blir rädd, det blir jag också när främmande hundar kommer framspringande. Respekten för medmänniskan verkar vara helt försvunnen nuförtiden.

Puss på dig finaste!

Camilla sa...

Men herregud vilken människa!! :( Ursch vad hemskt!! MEN vad bra att du ändå stod upp! Kanske någon som HAN berättar det för (eller sonen?) kan få honom att förstå den "andra sidan"..