Iformloppet 2012

Ja jävlar vilket lopp. Oj oj oj vad bra det gick! Det var jag, Suzan, Mirijam och Pernille som var ett lag och vi stod nästan längst fram och kom iväg snabbt.


Jag hade satt igång Spotify och stod redo med RunKeeper och två minuter innan starten ringde Kalle (av misstag fick jag reda på efteråt) och sen fick jag inte igång Spotify och RunKeeper hörde jag inget av under hela loppet. Sjukt störigt, jag hade ingen aning om hur snabbt jag sprang! Vid 3,5 kilometer stod hela familjen Ernhake och hejade och det gjorde mig så glad! När man ser bekanta ansikten och får lite hejarop på vägen så ger det faktiskt väldigt mycket energi.

När jag passerade fem kilometer tyckte jag loppet gått löjligt lätt och jag var inte alls trött men vid sex kilometer var jag tvungen att kolla hur jag låg till. Jag blev väldigt förvånad men glad över att jag hade en snittid på 4.45 minuter per kilometer. Vid 7,5 kilometer stod familjen Ernhake kvar och hejade och tog den här enormt vackra bilden:


Men jag ser glad ut iallafall! När jag kom till markeringen för åtta kilometer ökade jag lite men började känna mig trött. Vid nio kilometer började orken ta slut och den kilometern kändes sjuuuukt lång. Men tillslut kom upploppet och jag tog mina sista krafter och spurtade i mål på den fantastiska tiden 55.14! 55.14!! Sex minuter bättre än Malmömilen och tio minuter bättre än första gången jag sprang en mil.


Alla i vårt lag sprang på personbästa och var sjukt nöjda med loppet och vi hade en fin stämning runt picknicken efteråt.





Sån sjukt bra dag, jag är så nöjd och stolt över min prestation och det är en fantastisk känsla. Nu har jag, Mirijam och Suzan pratat om att träffas hos Mirijam i Åhus och ta en löptur, käka middag och hänga en kväll, det ser jag fram emot!